Tillbaka
Den stora efterfrågan och de höga virkespriserna gör att också sådana skogar som tidigare har ansetts ekonomiskt ointressanta nu utsätts för en ökande press.
Sveaskog är Sveriges största skogsägare, med en miljöpolicy där det sägs att bolaget strävar efter att vara ett föredöme när det gäller att utveckla ett hållbart nyttjande av skogens olika naturresurser. I enlighet med den svenska FSC-standarden för ansvarsfullt skogsbruk ska bolaget inte köpa virke från urskogsartade naturskogar, och i ett pressmeddelande medger man att ”ett antal naturvärdesträd felaktigt har avverkats”.
Avverkningen i Kiskamavaara var alltså ett misstag. Sveaskog agerade föredömligt när felet påpekades, men en del av skogen hann avverkas och om inte naturskyddarna hade ingripit skulle oersättliga naturvärden ha gått förlorade.
– Det här ett bra exempel på att vi hela tiden måste ligga på. Skyddsarbetet är bra men otillräckligt – vi kan ju inte vara överallt. I de flesta skogar finns det inga naturskyddare, säger Jonas Rudberg, som är Naturskyddsföreningens skogshandläggare.
I FSC-märkningen arbetas kraven fram i varje enskilt land, och man tar hänsyn också till sociala aspekter. FSC innebär alltså en kombinerad miljö- och rättvisemärkning.
Sverige är ett av de länder som har mest miljömärkt skog; 45 procent av den produktiva skogsmarken i Sverige är nu FSC-certifierad. Det är en viktig framgång för naturvården. Men Jonas Rudberg berättar att det diskuteras om certifieringen egentligen leder till några större förbättringar.
– Mycket tyder på att det inte alltid fungerar. Det sker något för många ”misstag” för att det ska vara misstag, särskilt i norra Sverige. Ofta tänjer man på gränserna, eller till och med struntar i reglerna. Fortfarande avverkas nyckelbiotoper.
– Frivilligt bevarande är värdefullt, men det innebär inga garantier. Skydd av skogen måste bygga på kvalitetssäkring och långsiktighet, vilket normalt innebär naturreservat, säger Jonas Rudberg.
Därför hör skyddet av de tätortsnära skogarna till Naturskyddsföreningens hjärtefrågor, man vill se fler tätortsnära skogar som naturreservat.
– Den tätortsnära skogen är skyddsvärd också om den biologiska mångfalden inteär så stor, den har ett värde för att den ligger där den ligger, säger Jonas Rudberg.
Naturvård tar tid och kostar pengar, det finns inga genvägar. Jonas Rudberg tror att det i framtiden kommer att föras en fortsatt tuff debatt i Sverige och i andra länder.
– Det finns så olika synsätt på vad vi ska ha skogen till.
– Problemet är inte i första hand att det avverkas för mycket skog, utan att det till en del är fel skogar som fälls, och att skogsbruket inte är naturanpassat säger Jonas Rudberg.
Kommersiellt skogsbruk, särskilt kalhyggen, bedöms vara det största hotet mot världens skogar. Läget för naturskogen är kritiskt.
Naturskyddsföreningen påpekar att dels är för litet av den svenska skogen skyddad, dels är arealen ojämnt fördelad över landet, det mesta är fjällnära skog. SNF anser att 10 procent av skogsmarken nedanför den fjällnära skogen borde skyddas till år 2020.
SNF vill sprida kunskap om skogens olika värden och införa alternativ till kalhyggesbruk. Mycket av skogsskyddsarbetet sker lokalt, föreningen har ett par hundra personer som aktivt jobbar med skogskydd.
Miljömedvetenhet är ett viktigt konkurrensmedel för företag idag och särskilt inom skogsbruket, för svenskarna vill ha ett så naturligt skogsbruk som möjligt. Skogsbolagen är måna om att framhålla att de bedriver ett miljöanpassat skogsbruk. Dessutom bedriver myndigheter och miljöorganisationer ett aktivt och mångsidigt skogsskyddsarbete, men svårigheterna är stora.
Ladda ner utskriftsvänlig pdf
5/2007: Sverige: Kritiskt läge för naturskogen
31.10.2007
av Petra Nyqvist, freelance journalist i Sverige. När Sveaskogs maskiner i september dundrade in i Kiskamavaara nordost om Kiruna, slog någon larm till Svenska Naturskyddsföreningen. Sedan Naturskyddsföreningen hade tagit kontakt med Sveaskog avbröts avverkningen genast. Så lyckligt har det ändå oftast inte gått i Sverige då gammal naturskog hotats av avverkningar
Kiskamavaaras naturskog räknas som skyddsvärt område och där finns många hotade arter av växter, djur och svampar. Området är värdefullt i naturhänseende, men lågproduktivt för skogsbruket. I virkeshögarna hann rötade flerhundraåriga tallar hamna, och nu flisas de för att eldas upp.Den stora efterfrågan och de höga virkespriserna gör att också sådana skogar som tidigare har ansetts ekonomiskt ointressanta nu utsätts för en ökande press.
 |
| Sveaskog hann avverka flera enorma tallar innan SNF ingrep och avverkningarna avbröts. Här demonstrerar Per-Erik Mukka, ordförande i Naturskyddsföreningen i Kiruna en gammeltall av imponerande mått. |
Sveaskog är Sveriges största skogsägare, med en miljöpolicy där det sägs att bolaget strävar efter att vara ett föredöme när det gäller att utveckla ett hållbart nyttjande av skogens olika naturresurser. I enlighet med den svenska FSC-standarden för ansvarsfullt skogsbruk ska bolaget inte köpa virke från urskogsartade naturskogar, och i ett pressmeddelande medger man att ”ett antal naturvärdesträd felaktigt har avverkats”.
Avverkningen i Kiskamavaara var alltså ett misstag. Sveaskog agerade föredömligt när felet påpekades, men en del av skogen hann avverkas och om inte naturskyddarna hade ingripit skulle oersättliga naturvärden ha gått förlorade.
– Det här ett bra exempel på att vi hela tiden måste ligga på. Skyddsarbetet är bra men otillräckligt – vi kan ju inte vara överallt. I de flesta skogar finns det inga naturskyddare, säger Jonas Rudberg, som är Naturskyddsföreningens skogshandläggare.
Bryter mot certifieringens regler
Naturskyddsföreningen (SNF) har sedan 1994 arbetat med miljömärkning av skogsbruket inom ramen för FSC. Det är en internationell sammanslutning av bland annat miljöorganisationer och skogsproducenter. Också bland andra Natur och Miljö i Finland stöder FSC-märkningen som anses mer seriös än PEFC. (Mer om skillnaderna mellan certfieringssystemen kan man läsa på www.snf.se/verksamhet/skog/fsc-pefc.htm.I FSC-märkningen arbetas kraven fram i varje enskilt land, och man tar hänsyn också till sociala aspekter. FSC innebär alltså en kombinerad miljö- och rättvisemärkning.
Sverige är ett av de länder som har mest miljömärkt skog; 45 procent av den produktiva skogsmarken i Sverige är nu FSC-certifierad. Det är en viktig framgång för naturvården. Men Jonas Rudberg berättar att det diskuteras om certifieringen egentligen leder till några större förbättringar.
– Mycket tyder på att det inte alltid fungerar. Det sker något för många ”misstag” för att det ska vara misstag, särskilt i norra Sverige. Ofta tänjer man på gränserna, eller till och med struntar i reglerna. Fortfarande avverkas nyckelbiotoper.
– Frivilligt bevarande är värdefullt, men det innebär inga garantier. Skydd av skogen måste bygga på kvalitetssäkring och långsiktighet, vilket normalt innebär naturreservat, säger Jonas Rudberg.
Skog nära människorna skyddsvärd
Av Sveriges befolkning bor 85 procent i tätorter. Bara en procent av skogen är tätortsnära. Men mer än 80 procent av svenskarna vill ha skog på gångavstånd, och forskning har visat att vistelse i skogen minskar stress, sänker puls och blodtryck och kan få sjukdomar att läka snabbare.Därför hör skyddet av de tätortsnära skogarna till Naturskyddsföreningens hjärtefrågor, man vill se fler tätortsnära skogar som naturreservat.
– Den tätortsnära skogen är skyddsvärd också om den biologiska mångfalden inteär så stor, den har ett värde för att den ligger där den ligger, säger Jonas Rudberg.
Naturvård tar tid och kostar pengar, det finns inga genvägar. Jonas Rudberg tror att det i framtiden kommer att föras en fortsatt tuff debatt i Sverige och i andra länder.
– Det finns så olika synsätt på vad vi ska ha skogen till.
Nordliga skogar viktiga
Bara en femtedel av den skog som en gång fanns på jorden återstår som stora, sammanhängande och relativt opåverkade områden. Hälften av dessa stora, orörda områden finns i de nordliga skogarna.– Problemet är inte i första hand att det avverkas för mycket skog, utan att det till en del är fel skogar som fälls, och att skogsbruket inte är naturanpassat säger Jonas Rudberg.
Kommersiellt skogsbruk, särskilt kalhyggen, bedöms vara det största hotet mot världens skogar. Läget för naturskogen är kritiskt.
Naturskyddsföreningen påpekar att dels är för litet av den svenska skogen skyddad, dels är arealen ojämnt fördelad över landet, det mesta är fjällnära skog. SNF anser att 10 procent av skogsmarken nedanför den fjällnära skogen borde skyddas till år 2020.
SNF vill sprida kunskap om skogens olika värden och införa alternativ till kalhyggesbruk. Mycket av skogsskyddsarbetet sker lokalt, föreningen har ett par hundra personer som aktivt jobbar med skogskydd.
Miljömedvetenhet är ett viktigt konkurrensmedel för företag idag och särskilt inom skogsbruket, för svenskarna vill ha ett så naturligt skogsbruk som möjligt. Skogsbolagen är måna om att framhålla att de bedriver ett miljöanpassat skogsbruk. Dessutom bedriver myndigheter och miljöorganisationer ett aktivt och mångsidigt skogsskyddsarbete, men svårigheterna är stora.
Ladda ner utskriftsvänlig pdf
