Tillbaka
Kärnkraftverksbyggen inklusive tillhörande infrastruktur innebär betydande ingrepp i skärgårdsnaturen på land och till havs, särskilt om kraftverk byggs i orörda skärgårdsområden i Kristinestad, Strömfors, Pyhäjoki eller Simo. Efter det att kraftverken tagits ur bruk är kraftverksområdena förstörda under en oöverskådbar framtid.
Under driften påverkar kylvattenintag och -utsläpp vattenmiljön och fiskstammarna i vidsträckta skärgårdsområden. De kärnkraftverk som Fennovoima planerar har ett kylvattenintag på 100 kubikmeter per sekund. Detta innebär i stora drag att allt vatten i Rågårdsfjärden, som skulle fungera som vattentäkt för Fennovoimas tilltänkta kärnkraftverk i Kristinestad, passerar genom kraftverket på ett dygn. Det radioaktiva utsläpp som normal kärnkraftsdrift kontinuerligt innebär kan medföra större hälsorisker än tidigare antagits. Från Tyskland och England föreligger nya rön om en ökning av antal leukemifall i närheten av kärnkraftverk.
Frågan om slutförvaring av kärnavfall är fortfarande inte tillfredställande löst. Geologiska undersökningar har visat att i omedelbar närhet till slutförvaringsplatsen i Euraåminne förekommer förkastningslinjer och metangasläckor (explosionsrisk). Man har också konstaterat att jordbävningar ägt rum i området efter senaste istid. Kärnkraftsbolagen saknar en heltäckande ansvarsförsäkring, vilket innebär betydande orättvisa ekonomiska fördelar i förhållande till andra energiproduktionsformer.
Enligt undersökningen "Wind vs nuclear 2003", som gjordes utgående från franska regeringens och kärnkraftsindustrins informationskällor, skulle den investering som gjorts i Olkiluoto 3 ha gett upphov till 5 gånger mer arbetsplatser och 2,3 gånger mer elektricitet om pengarna hade investerats i vindkraft. Efter detta har kärnkraftsbygget försenats och kostnaderna skjutit i höjden.
En ökad satsning på kärnkraft minskar motivationen för utveckling av förnybara energikällor och energisparande lösningar. Även kärnkraftsindustrin presenterar kärnkraften som endast en tillfällig lösning på energifrågan. Natur och Miljö anser att en tillfällig, ohållbar lösning inte får orsaka problem av ovannämnda omfattning.
Natur och Miljö motsätter sig en utbyggnad av kärnkraften och förespråkar i stället en betydligt ökad satsning på utveckling av energisnål teknik och energibesparande lösningar inom alla samhällssektorer. Hushållens och företagens energikonsumtion måste fås att minska genom att använda både piska och morot. Utbyggnaden av anläggningar för utnyttjande av vindkraft, solenergi och bioenergi bör stödas ekonomiskt med offentliga medel (subventioner, skattelättnader, garantipris för el som matas in i riksnätet). Effektiveringen av nuvarande vattenkraftverk bör genomföras. Utbyggnaden av förnybara energikällor får inte inverka negativt på den biologiska mångfalden, landskapsbilden, vattnens övergödning eller möjligheterna till odling av grödor för matproduktion.
Mera information:
Tf förbundsassistent Ralf Wistbacka
Tfn 050 516 6817
Natur och Miljö tog ställning mot kärnkraft
22.05.2008
Natur och Miljö tog under sin förbundskongress i Kristinestad den 17-18.5 ställning mot en utbyggnad av kärnkraften i Kristinestad och andra föreslagna orter. Förbundet bedömer att kärnkraften, speciellt då hela livscykeln beaktas, inte är ett hållbart alternativ för framtidens energiförsörjning.
Redan i fråga om livscykelns första fas, uranbrytningen, är skadliga effekter på miljö och hälsa väldokumenterade. Största delen av uranbränslets radioaktivitet, bly och radon blir kvar i urangruvornas avfallsberg, medan de syror som använts vid anrikningen lagras i dammar som ofta läcker. Ortsbefolkningen har drabbats av cancer, genetiska skador och ökad barndödlighet i närheten av urangruvor. Uran är dessutom en ändlig resurs och ingen lösning på energibehovet på sikt.Kärnkraftverksbyggen inklusive tillhörande infrastruktur innebär betydande ingrepp i skärgårdsnaturen på land och till havs, särskilt om kraftverk byggs i orörda skärgårdsområden i Kristinestad, Strömfors, Pyhäjoki eller Simo. Efter det att kraftverken tagits ur bruk är kraftverksområdena förstörda under en oöverskådbar framtid.
Under driften påverkar kylvattenintag och -utsläpp vattenmiljön och fiskstammarna i vidsträckta skärgårdsområden. De kärnkraftverk som Fennovoima planerar har ett kylvattenintag på 100 kubikmeter per sekund. Detta innebär i stora drag att allt vatten i Rågårdsfjärden, som skulle fungera som vattentäkt för Fennovoimas tilltänkta kärnkraftverk i Kristinestad, passerar genom kraftverket på ett dygn. Det radioaktiva utsläpp som normal kärnkraftsdrift kontinuerligt innebär kan medföra större hälsorisker än tidigare antagits. Från Tyskland och England föreligger nya rön om en ökning av antal leukemifall i närheten av kärnkraftverk.
Frågan om slutförvaring av kärnavfall är fortfarande inte tillfredställande löst. Geologiska undersökningar har visat att i omedelbar närhet till slutförvaringsplatsen i Euraåminne förekommer förkastningslinjer och metangasläckor (explosionsrisk). Man har också konstaterat att jordbävningar ägt rum i området efter senaste istid. Kärnkraftsbolagen saknar en heltäckande ansvarsförsäkring, vilket innebär betydande orättvisa ekonomiska fördelar i förhållande till andra energiproduktionsformer.
Enligt undersökningen "Wind vs nuclear 2003", som gjordes utgående från franska regeringens och kärnkraftsindustrins informationskällor, skulle den investering som gjorts i Olkiluoto 3 ha gett upphov till 5 gånger mer arbetsplatser och 2,3 gånger mer elektricitet om pengarna hade investerats i vindkraft. Efter detta har kärnkraftsbygget försenats och kostnaderna skjutit i höjden.
En ökad satsning på kärnkraft minskar motivationen för utveckling av förnybara energikällor och energisparande lösningar. Även kärnkraftsindustrin presenterar kärnkraften som endast en tillfällig lösning på energifrågan. Natur och Miljö anser att en tillfällig, ohållbar lösning inte får orsaka problem av ovannämnda omfattning.
Natur och Miljö motsätter sig en utbyggnad av kärnkraften och förespråkar i stället en betydligt ökad satsning på utveckling av energisnål teknik och energibesparande lösningar inom alla samhällssektorer. Hushållens och företagens energikonsumtion måste fås att minska genom att använda både piska och morot. Utbyggnaden av anläggningar för utnyttjande av vindkraft, solenergi och bioenergi bör stödas ekonomiskt med offentliga medel (subventioner, skattelättnader, garantipris för el som matas in i riksnätet). Effektiveringen av nuvarande vattenkraftverk bör genomföras. Utbyggnaden av förnybara energikällor får inte inverka negativt på den biologiska mångfalden, landskapsbilden, vattnens övergödning eller möjligheterna till odling av grödor för matproduktion.
Mera information:
Tf förbundsassistent Ralf Wistbacka
Tfn 050 516 6817
