Tillbaka
Bakgrunden
En central motivering till förslaget är den kraftigt ökade illegala jakten på varg. Enligt jord- och skogsbruksministeriet beror detta fenomen på att invånarna i vargtäta områden är missnöjda med nuvarande behandling av undantagslov för jakt. För det första vill Natur och Miljö ifrågasätta beredningens utgångspunkt, d.v.s. att tillmötesgå denna typ av utpressning. För det andra anser Natur och Miljö, att beredningen inte i tillräcklig grad har bedömt alternativa lösningar, d.v.s. att göra en centraliserad behandling av undantagslov smidigare.
I stället för att fokusera på frågan om hur beviljande av undantagslov skall bli smidigare, borde viltvårdsförvaltningen satsa resurser på ett långsiktigt arbete för att förebygga rovdjursskador på husdjur.
Förslaget
Natur och Miljö motsätter sig förslaget att till de nuvarande viltvårdsdistrikten delegera beviljandet av undantagslov för jakt på varg.
1) De nuvarande viltvårdsdistriktens myndighetsstatus är oklar
I dagens läge är gränsen mellan viltvårdsdistriktens myndighetsroller och intressebevakning för otydlig. Den nuvarande organisationen kan således inte handha denna typ av beslut, där kraven på objektiv bedömning och rättvis vägning av olika samhällsintressen är mycket hård. Under många år har viltvårdsdistriktens ställningstaganden kraftigt undergrävt förtroendet för deras förmåga att hantera frågor kring jakt på varg.
2) Decentralisering leder till godtycklig tolkning av s.k. problemindivider
Sedan länge har alla centrala aktörer i rovdjurspolitiken varit eniga om att det centrala problemet har varit definitionen av s.k. problemindivider, som med stöd av undantagslov kunde avlivas. Om behandlingen av undantagslov skulle delegeras till många olika aktörer, är risken uppenbar, att resultatet vore en mycket varierande tolkning, vilket skulle strida mot god förvaltningssed. Det vore nu av yttersta vikt, att genom en bred och öppen process bearbeta denna fråga med målsättning att utveckla tydliga och på forskning baserade kriterier för sådana situationer då undantagslov är motiverade. Med hjälp av ett dylikt verktyg skulle även en centraliserad behandling av ansökningar kunna försnabbas jämfört med nuläge. Detta förslag har Natur och Miljö framfört redan i sitt utlåtande till förslaget till nationell skötselplan för vargstammen (www.naturochmiljo.fi/sve/arkiv/utlatande/artikel-9653-4522.html).
Högaktningsfullt,
Lotta Nummelin
verksamhetsledare
Statsrådets förordning om ändring av jaktförordningen
12.06.2008
Jord- och skogsbruksministeriet, PB 30, 00023 Statsrådet, kirjaamo@mmm.fi, Hänvisning: 1376/001/2008
Natur och Miljö har bekantat sig med förslaget till statsrådets förordning om ändring av jaktförordningen och vill som sin åsikt framföra följande:Bakgrunden
En central motivering till förslaget är den kraftigt ökade illegala jakten på varg. Enligt jord- och skogsbruksministeriet beror detta fenomen på att invånarna i vargtäta områden är missnöjda med nuvarande behandling av undantagslov för jakt. För det första vill Natur och Miljö ifrågasätta beredningens utgångspunkt, d.v.s. att tillmötesgå denna typ av utpressning. För det andra anser Natur och Miljö, att beredningen inte i tillräcklig grad har bedömt alternativa lösningar, d.v.s. att göra en centraliserad behandling av undantagslov smidigare.
I stället för att fokusera på frågan om hur beviljande av undantagslov skall bli smidigare, borde viltvårdsförvaltningen satsa resurser på ett långsiktigt arbete för att förebygga rovdjursskador på husdjur.
Förslaget
Natur och Miljö motsätter sig förslaget att till de nuvarande viltvårdsdistrikten delegera beviljandet av undantagslov för jakt på varg.
1) De nuvarande viltvårdsdistriktens myndighetsstatus är oklar
I dagens läge är gränsen mellan viltvårdsdistriktens myndighetsroller och intressebevakning för otydlig. Den nuvarande organisationen kan således inte handha denna typ av beslut, där kraven på objektiv bedömning och rättvis vägning av olika samhällsintressen är mycket hård. Under många år har viltvårdsdistriktens ställningstaganden kraftigt undergrävt förtroendet för deras förmåga att hantera frågor kring jakt på varg.
2) Decentralisering leder till godtycklig tolkning av s.k. problemindivider
Sedan länge har alla centrala aktörer i rovdjurspolitiken varit eniga om att det centrala problemet har varit definitionen av s.k. problemindivider, som med stöd av undantagslov kunde avlivas. Om behandlingen av undantagslov skulle delegeras till många olika aktörer, är risken uppenbar, att resultatet vore en mycket varierande tolkning, vilket skulle strida mot god förvaltningssed. Det vore nu av yttersta vikt, att genom en bred och öppen process bearbeta denna fråga med målsättning att utveckla tydliga och på forskning baserade kriterier för sådana situationer då undantagslov är motiverade. Med hjälp av ett dylikt verktyg skulle även en centraliserad behandling av ansökningar kunna försnabbas jämfört med nuläge. Detta förslag har Natur och Miljö framfört redan i sitt utlåtande till förslaget till nationell skötselplan för vargstammen (www.naturochmiljo.fi/sve/arkiv/utlatande/artikel-9653-4522.html).
Högaktningsfullt,
Lotta Nummelin
verksamhetsledare
