Med Grön Flagg i siktet!
Grön Flagg-projektet framskrider alltid genom vissa bestämda skeden. Skedena är desamma för alla som siktar på att få flaggan, och i varje projekt går man från en etapp till följande i samma ordning. Efter det sista skedet när man fått flaggan går man igen till cykelns början. De olika skedena inom Grön Flagg innehåller flera element av Grön Flagg-kriterierna. De här kriterierna som gäller som rättesnöre för Grön Flagg-verksamheten presenteras i pärmens A-del på sidorna. Efter dem ges noggrannare anvisningar för verksamhet som fyller kriterierna. Du kan också ladda ner kriterierna och en illustrerad version av Med Grön Flagg i siktet under Anvisningar och blanketter.1. Projektet kan påbörjas genast efter det att man anmält sig. Starten sker naturligast i början av vår- eller höstterminen. Det första steget är att grunda ett miljöråd. Det ska bestå av barn och ungdomar, lärare och representanter för den övriga personalen. Ofta är också någon förälder med i rådet. Rådet förbinder sig att arbeta hela projekttiden ut, vilket i allmänhet innebär hela läsåret. Dess uppgift är att planera, leda och utvärdera verksamheten. Rådet bör ges konkret beslutanderätt, så att rådsmedlemmarna blir motiverade för verksamheten. Förutom miljörådet behövs ett personalteam som består av lärare/ småbarnspedagoger och personalmedlemmar. Detta team ställer upp de miljöpedagogiska målen för Grön Flagg -verksamheten, stöder miljörådet och bär totalansvaret för projektet och för att Grön Flagg -kriterierna uppfylls. Åtminstone en del av teamets medlemmar är också med i miljörådet. En viktig uppgift för teamet är att se till att information om projektet sprids inom lärarkåren. Teamet bör dock låta miljörådet få huvudrollen i idékläckning och planering av verksamheten.
2. Rådets första uppgift är att välja ett tema som ni ska ägna er åt under läsåret. Med hjälp av ett tema är det lättare att skapa ett enhetligt och framgångsrikt projekt. Allteftersom ni haft några projekt får ni en meningsfull helhetsbild av miljöfrågorna. Välj tema enligt gemensamma intressen eller aktuella utvecklingsbehov. Grön Flagg-verksamheten bör starta från något av grundtemana, som är vatten, energi och minskning av avfall.
3. Då temat är valt görs en förkartläggning, vars syfte är att skapa en verklighetstrogen uppfattning om utgångsläget. Vid kartläggningen görs mätningar eller åtminstone kvantitativa uppskattningar av miljöbelastningen inom hela enheten eller för dess olika verksamheter. Beträffande avfallstemat undersöker ni vilken sorts avfall ni producerar och i samband med vilket slags verksamhet avfall uppstår, vilken sorts avfall ni sorterar och hur väl sorteringen fungerar. I kartläggningen utreds också nivån på kunskaper och färdigheter samt dagliga rutiner som berör temat. Kartläggningen upprepas på samma sätt i slutet av projektet, varefter uppnådda resultat kan jämföras.
4. Utgående från resultaten från förkartläggningen ställs målen upp. Hur mycket och med vilka metoder ska miljöbelastningen minskas? Vilken kunskap, vilka färdigheter och attityder vill man lära? Teamet ställer upp de miljöpedagogiska målen och funderar över hur temat kunde införlivas i undervisningen i olika ämnen. Verksamheten planeras med målen i sikte. Vilka praktiska åtgärder krävs det för att målen ska kunna nås? Det kan vara frågan om att utveckla de dagliga rutinerna, ordna temadagar, evenemang, informera på anslagstavlan och hemsidan, ordna morgonsamlingar, starta klubbar och arrangera utflykter. I skolor och läroinrättningar bör temat behandlas ur olika synvinklar i olika läroämnen. Det viktigaste är att hela organisationen blir delaktig och att vardagsrutinerna börjar ske med hänsyn till miljön. I verksamheten ska det ingå kunskaps-, färdighets- och upplevelsemoment.
5. Resultaten från förkartläggningen, projektets målsättningar, dess beräknade längd och den planerade verksamheten skrivs in i en verksamhetsplan, som skickas till Natur och Miljös kansli i början av den termin då projektet startar. Verksamhetsplanen görs på en blankett som finns på nätet på adressen www.naturochmiljo.fi. Anvisningarna för hur planen ska uppgöras finns på sidorna och på hemsidorna. Planen ska vara insänd på vårterminen senast 15.3 eller på höstterminen senast 15.10. Inom cirka tre veckor får ni svar per e-post. Svaret hjälper er att vid behov komplettera er verksamhet så att ni kan beviljas Grön Flagg.
6. Verksamheten fortgår under hela projektet. Åtminstone 80 procent av dem som finns i huset deltar i verksamheten till exempel på lektionerna, genom de dagliga rutinerna eller som deltagare i olika tillställningar. I skolorna krävs det dessutom att 10 procent av eleverna är aktiva i rådet, i klubbar, som arrangörer eller har andra uppgifter.
7. I slutet av projektet gör ni en slutkartläggning, vars resultat ni sedan jämför med förkartläggningen. Avsikten med slutkartläggningen är att utvärdera om de uppsatta målen nåddes. För- och slutkartläggningen görs på samma sätt. Dessutom bedöms projektet ur ett helhetsperspektiv: Vilka var de goda erfarenheterna, vad vill man göra annorlunda nästa gång?
8. Som avslutning på projektet skrivs en rapport. Anvisningar finns på sidorna och på nätet, där också rapporteringsblanketten finns. Dessutom ges de mest aktuella anvisningarna i Vinkit & Linkit -meddelandena, förhoppningsvis läser ni dessa. Rapporten ska vara insänd på vårterminen senast 15.4 eller på höstterminen senast 15.11. Om ni vill fortsätta projektet längre än vad ni uppgivit i er verksamhetsplan, ska detta anmälas till Natur och Miljö.
9. Den riksomfattande Grön Flagg-kommittén utvärderar rapporterna och besluter om beviljandet av flaggorna i maj och i december. Då är det dags att fira den gemensamma prestationen! I början av nästa läsår väljs ett nytt tema och ett nytt Grön Flagg-projekt kör i gång. Användningsrätten till flaggan är i kraft i ett och ett halvt år, och under den tiden genomförs ett nytt projekt och anhållan om ny användningsrätt kan göras.
