Miljödetektivernas Vinterläger i Nedergård på Porkala Udd, 18-21.2.08
I år hade Äldste Överdetektiv Urban Utter kallat Miljödetektiverna till ett lite varmare vinterläger än vanligt. På viken fanns ingen is och marken saknade snö, vilket gav Miljödetektiverna möjlighet att undersöka och uppleva vinternaturen på nya sätt. Redan samma kväll då Miljödetektiverna anlände till lägergården hittades ett brev av Urban Utter. I brevet bad Urban Miljödetektiverna om hjälp för djuren i Porkala skog oroade sig för den vettlösa miljöboven Snille Blixt som om kvällarna setts lysa upp skogen med strålkastare. Miljödetektivernas uppgift var att försöka klura ut Snilles skumma planer för att sedan sätta stopp för dem.
Att Snille Blixt var en fräck filur klarnade genast nästa dag då gårdskarlen ringde upp barnen strax innan korvgrillningen på stranden. Gårdskarlen undrade argt varför varenda lampa i huset var tänd trots att Miljödetektiverna lekt i skogen ända sedan morgonmålet. Han ville ha en förklaring till slöseriet av dyr elektricitet. Miljödetektiverna misstänkte genast att Snille varit i farten, de hade ju släckt alla lampor innan de gick ut! Nu gällde det att hitta bevis mot Snille Blixt.
Förutom att klura ut Snille Blixts skumma planer undersökte Miljödetektiverna också den fina naturen i Porkala. Den snöfria skogen erbjöd ett perfekt tillfälle att gissa arter på de växter och uttorkade växtrester som fanns i skogens alla skikt, allt från röksvampar till rötter av stensötan hittades. Höjden på träden mättes, ljudkartor över lägerområdet ritades och med en fågelvisselpipa lockades fram fåglar till matningsställen. På kvällarna ordnades en reflexsinnesbana i mörkret samt disco och på fritiden var lekarna amöba, 36-leken, bollen i burken och näringskedjeleken populära. Genom att göra ett alldeles eget ekosystem i burk, med växter tagna från naturen, klarnade vattnets och näringsämnenas kretslopp i ekosystemet. Fotosyntespärlor träddes på en solgul tråd med hjälp av Kocken Klorofylls berättelse. Andra populära pyssel var tovning av bollar, maskar och blommor och att trycka Miljödetektiv t-skjortor.
Snille Blixt tycktes vara mycket intresserad av regnskogen, både bilder på trädgårdsmöbler gjorda av Acacia och frön från regnskogen hittades. Dessutom verkade han vara besatt av slöseri med elektricitet. Det slutliga beviset hittades i en låda på stigen, en CD-rom, innehållande en presentation med bilder och text som Snille hade gjort om regnskogens växter och klimat. Då stod det klart för Miljödetektiverna vad Snille Blixt hade för planer. Han ville göra om Porkalas fina skog till en regnskog så att han skulle kunna tillverka trädgårdsmöbler av träden. Han hade tydligen tänkt att om han slösar riktigt mycket med elektriciteten skulle det bidra till ett varmare klimat här och då kunde han börja odla sina träd. Det var mycket Snille hade fått om bakfoten och Miljödetektiverna fick genast bråttom med att rätta till hans felaktiga slutsatser och visa honom hur fin skog vi har innan han skulle ställa till med mer skada. Ett häfte med de skogsinventeringar som gjorts under lägret sammanställdes, bilder av vår fina skog ritades och brev skrevs, dessutom raderade Miljödetektiverna den text Snille skrivit och skrev en ny presentation av Finlands skogar på CD-romen. Allt lades tillbaka i Snilles låda och placerades på samma ställe vid stigen så att Snille skulle hitta den. Innan ärtsoppan kokat upp på utegrillen hade paketet redan försvunnit från stigen.
Efter mellanmålet anlände ett brev från Urban Utter. Han tackade Miljödeckarna för deras fina arbete och konstaterade att Snille Blixt alldeles tydligt förstått vad menade, Snille hade nämligen redan ansökt om att bli medlem i Natur och Miljö. En sista avskedshälsning från Snille hittades ännu just innan hemfärd, på de ihoppackade väskorna låg en lapp: "kom ihåg att släcka lamporna! h. Snille"
Överdetektiverna Sandra och Thea
