Biologisk mångfald i arkivet

 
Pressmeddelanden
12.05.2010 "Följ med våren"-utflykt för journalister
Natur och Miljö och Luonto-Liitto arrangerar en guidad utflykt till Tomtbacka urskog och ekskogen i Rosendal 18.5 kl 10. Tema: Närmiljöns mångfald i Helsingfors, biodiversitet och projektet "Följ med våren".
18.02.2010 Nationalparken Sibbo storskog bör bli större än Forststyrelsen föreslår
Miljöorganisationernas samarbetsgrupp för Sibbo storskog anser att Forststyrelsens utredning ger ett mycket starkt stöd för grundandet av en nationalpark. Forststyrelsens mest omfattande förslag bör dock utökas med åtminstone Hältingträsk och Husö.
03.11.2009 Miljöorganisationerna presenterade sina teser i kärnkraftsdebatten
Greenpeace, Luonto-Liitto, Jordens Vänner, Natur och Miljö och Finlands naturskyddsförbund har i dag presenterat fem teser om kärnkraft för riksdagsledamöterna. Organisationerna vädjar till riksdagen, att kärnkraftsansökningarna skall avslås och att omfattande satsningar på förnyelsebar energi och energisparade skall göras genast, vilket får stöd av en majoritet av finländarna. Utbyggnaden av kärnkraft avgörs i en omröstning i riksdagen nästa år. 55 procent av finländarna vill, att riksdagsledamöterna skulle säga nej till utbyggnad av kärnkraft.
05.05.2008 Skyddet av flygekorren i våra skogar fungerar inte - myndigheterna följer inte naturskyddslagen
Flygekorren har i Finland varit skyddad av naturskyddslagen § 49 sedan 1.1.1997. Skyddet innebär att miljöcentralerna avgränsar ett skogsområde omkring flygekorrens föröknings- och rastplatser. Detta område skall bevaras för att garantera föröknings- och rastplatsens fortsatta funktion. Skogs- eller miljömyndigheterna har ännu inte gjort någon uppföljning av hur dessa avgränsningar fungerar. Därför inledde Natur och Miljö en undersökning, som granskar hur det lagstadgade skyddet fungerar i skogsmarker.
25.01.2005 De nordiska miljöorganisationerna tar ställning till licensjakt på varg som norska myndigheterna tillåtit
Rovdjurspolitiken var inte ett egentligt ärende på agendan då de nordiska miljöskyddsorganisationerna, Natur och Miljö r.f. Finland, Finlands Naturskyddsförbund, Svenska Naturskyddsföreningen, Danmarks Naturfredningsforening och Norges Naturvernforbund 19.01 2005 höll en sammankomst i Helsingfors.
10.02.2004 Natur och Miljö fördömer vargjakten i södra Österbotten
På veckoslutet inleddes vargjakt i södra Österbotten. Natur och Miljö fördömer jakten och anser att den bedrivs på felaktiga grunder. Jord- och skogsbruksministeriet, som ansvarar för skötseln av rovdjursstammarna, har inte beviljat några jaktlov. I stället sker jakten under ledning av den lokala polismyndigheten, som enligt Natur och Miljö agerar med bristande faktaunderlag.
 
Utlåtanden
12.04.2010 Utlåtande om utredning om förutsättningarna för grundandet av Sibbo Storskogs nationalpark
Till miljöministeriet
22.12.2009 Synpunkter på ansökan om tillstånd enligt vattenlagen för anläggande av gasledningen mellan Ryssland och Tyskland på Finlands ekonomiska zon samt inledande av arbetena innan beslutet vunnit laga kraft
Hänvisning LSY-2009-Y-155
11.08.2009 Anmärkning om MKB-program för torvutvinningsprojektet på Röjsjöområdet
till Nylands miljöcentral PB 36 00521 Helsingfors
04.05.2009 Utlåtande om förslag till komplettering av nätverket Natura 2000
30.4.2009
04.05.2009 Utlåtande om förslag till ändringar i naturvårdslagen
30.4.2009
04.09.2008 Utlåtande om förslag till samexistenslag
Till Jord- och skogsbruksministeriet PB 30 00230 Statsrådet Ärende: Utlåtande om förslag till samexistenslag Hänvisning: MMM034:00/2007 Datum: 3.9.2008
12.06.2008 Statsrådets förordning om ändring av jaktförordningen
Jord- och skogsbruksministeriet, PB 30, 00023 Statsrådet, kirjaamo@mmm.fi, Hänvisning: 1376/001/2008
29.01.2008 Utlåtande om ändringar av statsrådets förordning om begränsningar av laxfisket i Bottniska viken och Simo älv och statsrådets förordning om fiske samt bakgrundsdokument
Jord- och skogsbruksministeriet, PB 30, 00023 Statsrådet, Hänvisning: 3428/01/2007
15.02.2007 Inbegärt utlåtande om förslag till förvaltningsplan för Östersjöns sälstammar (utkast 15.1.2007)
Till Jord- och skogsbruksministeriet, PB 30, 00023 Statsrådet
Hänvisning: Dnr 284/720/2006
03.08.2006 Besvär gällande av statsrådet beviljat tillstånd att genom inlösen förvärva nyttjanderätt till områden för elledning i Kimito och Finby kommuner
Till Högsta förvaltningsdomstolen, PB 180, 00131 Helsingfors
29.12.2005 Inbegärt utlåtande om storskarvstammens skötselplan
Till Miljöministeriet, Pb 35, 00023 Statsrådet
Referens: YM016:00/2004
28.10.2005 Inbegärt utlåtande om förslaget till plan för vård och skydd av Finlands vargstam
Till Jord- och skogsbruksministeriet, PB 30, 00023 Statsrådet
Referens: Dnro 3625/720/2005
13.01.2005 Utlåtande om utredning för certifiering av naturinventerare
Till Finlands miljöcentral, Naturenheten, Expertavdelningen, Tarja Söderman, PB 140, 00251 Helsingfors
Hänvisning: SYKE-2004-L-351-L2
19.11.2004 Ställningstagande till Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet om nationell skötselplan för vikare och gråsäl
20.10.2004 Ställningstagande till Landsbygdens forsknings- och utbildningsinstitut om den nationella skötselplanen för varg
Helsingfors Universitet, INTRESSEGRUPPSENKÄT OM SKÖTSELPLANEN FÖR VARGEN
 
 
Material
Utvärdering av det lagstadgade skyddet av flygekorre
Flygekorren har i Finland varit skyddad av naturskyddslagen § 49 sedan 1.1.1997. Skyddet går ut på att miljöcentralerna avgränsar ett skogsområde omkring flygekorrens föröknings- och rastplatser. Skogs- eller miljömyndigheterna har ännu inte gjort någon uppföljning av hur dessa avgränsningar fungerar. Därför inledde Natur och Miljö en undersökning, som granskar hur det lagstadgade skyddet fungerar i skogsmarker.
29.04.2008
 
Finlands Natur
3/2007: Myter och sanningar inom skogsskyddet
av Magnus Östman, chefsredaktör för Finlands Natur. Debatten om behovet att skydda skogsnaturen går tidvis het, inte minst i tidningarnas insändarspalter. Vi bemöter här några argument som brukar användas för att motivera varför skog inte behöver skyddas från exploatering.
06.06.2007
4/2005: På landsvägskanterna lever ängsväxterna kvar
av Carl-Adam Hæggström. De traditionellt skötta ängarna med sin artrika flora har till största delen försvunnit. Men det finns en modern typ av ängar som sköts regelbundet, ofta varje år. Det är vägkanterna, som blivit en fristad för överraskande många ängsväxter. Carl-Adam Hæggström har botaniserat längs vägarna på Åland och i närbelägna områden i Finland och Sverige.
01.08.2005
3/2005: Med sommaren kommer trollsländorna
av Magnus Östman En dag i maj dyker årets första trollslända upp, som ett tecken på att sommaren står inför dörren. Med snabbt vibrerande glänsande vingar står den stilla i luften och låter sig beundras på nära håll innan den plötsligt är försvunnen på jakt efter ett byte eller en artfrände av motsatt kön att para sig med. Ofta dyker den snart upp igen på samma plats, trollsländehanarna är nämligen trogna sitt revir och försvarar det ihärdigt mot inkräktare av samma art.
01.06.2005
3/2005: Falska löften och bedrägerier är vanliga på sommarängen
av Ralf Carlsson. Nu i juni kan det vara givande att besöka en blommande sommaräng för att njuta av försommarens blomsterprakt. Mitt i allt botaniserande upptäcker man också att det råder ett myller av olika insekter bland alla växterna. Om man följer med några utvalda insektindividers förehavanden, märker man att vissa arter besöker i stort sett vilka blommor som helst, medan andra föredrar blommor av en viss art. Det finns en mängd interaktioner mellan växter och djur där arterna drar nytta av varandra, men dessa interaktioner är också i hög grad präglade av falska löften och bedrägerier.
01.06.2005
3/2005: Fladdermöss i hemknutarna
av Nina Hagner-Wahlsten Världens oftast ställda fladdermusfråga är: ”Jag har fladdermöss i mitt hus, hur blir jag av med dem?” Varför har det blivit så?
01.06.2005
3/2004: Alla växter följer inte reglerna
av Ralf Carlsson. Parasiter, saprofyter och köttätande växter går sina egna vägar. Alla vet att växterna är självförsörjande genom att de vid sin fotosyntes producerar socker ur koldioxid och vatten med hjälp av klorofyll. Denna regel saknar inte undantag och i vår natur kan vi träffa på flera växter som saknar klorofyll och således inte är gröna. Det finns också växter som kompletterar sin näringsförsörjning genom att antingen fånga en insekt då och då eller genom att livnära sig på dött material.
01.06.2004
4/2003 I havsörnarnas värld
Text och foto: Hans Hästbacka. Efter alstrandsskogen tränger vi oss igenom den täta skogsdungen av tall och gran, där grenarna från enskilda träd är inflätade i varandra i en barrig och kvistig väv. Framkomligheten försvåras av alla stenar och flyttblock, som ligger utspridda i terrängen, en del mossbelupna, andra försåtligt gömda under snärjande grenar och risväxter.
01.08.2003
1/2003 Flygekorren - skönhet eller odjur?
av Bernt Nordman. Från sin undanskynda tillvaro i skogarnas dunkel har flygekorren lyfts fram till rikskändis. Det har skrivits feta rubriker om hur flygekorrförekomster bromsar motorvägs- och järnvägsbyggen. På insändarspalter har flygekorren rentav kallats ett odjur som terroriserar markägare. Skogssektorn klagar över att det finns för mycket flygekorrar i skogarna. Faktum kvarstår: Den rödlistade flygekorren är skyddad enligt både EU-direktiv och vår nationella naturvårdslag.
01.04.2003
5/2002 Hösten är dimmornas tid
av Magnus Östman. Då nätterna blir kallare kryper höstdimmorna fram, om inte förr så på morgonkvisten då temperaturen är som lägst. Dimman kan vara grå och enformig, men också färgsprakande och ständigt växlande då sol och vind påverkar den. Visste du att det finns många olika typer av dimma? Strålningsdimma, advektionsdimma och blanddimma är några exempel.
01.10.2002
1/2002 Fisket påverkar havsmiljön
Av Ulrica Cronström. Mänskan är den enskilda art som påverkar haven mest! Och ingen annan mänsklig verksamhet har påverkat havsmiljön så mycket som fisket – det gäller såväl Östersjön som ute i världshaven.
01.02.2002