Grunda havsvikar

Flador är Östersjöns njurar!

Grunda vikar, flador och glon är unika vattenekosystem som påträffas inom Östersjö-området, främst längs Bottniska vikens kuster och i Skärgårdshavet. De bildar föränderliga biotoper som utgör livsmiljöer för en mångfald växt- och djurarter. Dessa områden samlar också upp växtnäringsämnen (fosfor och kväve) och saktar ner vattenavrinningen från land. På så sätt bidrar de till att bromsa Östersjöns övergödning.

Fladorna är viktiga för fiskar, fåglar och många däggdjur

Fladorna är mycket produktiva vikar som ofta bottenfryser under vintern. De isbeläggs dessutom tidigare än havet utanför, vilket leder till en lång isperiod som tillsammans med det syrefria tillståndet är naturligt och befrämjar frigörelse av näringsämnen. På sommaren uppnår fladorna däremot en högre vattentemperatur än havsvattnet.

De näringsrika och varma fladorna utgör viktiga yngelproduktionsområden för fisk, såsom gädda abborre, mört, id och strömming. Grunda vikar, flador och mynningsområden är viktiga rast- och häckningsplatser för talrika fågelarter. Däggdjur, som utter, räv och grävling drar nytta av den rikliga tillgången på näring och det samma gäller havsörn, fiskgjuse och flera andra.

Hoten

Flador är beroende av tillrinnande vatten från den omgivande skogsmarken och är därför känsliga för förändringar i sitt tillrinningsområde. Dylika förändringar förorsakas ofta av mänskliga ingrepp såsom skogsdikningar, ovarsamma avverkningar och diverse avfallsutsläpp. Dessa kan leda till att övergödande eller försurande avloppsvatten kommer ut i viksystemet.

Förutom förändringar i tillrinningsområdet utsätts flador och glon ofta för direkta ingrepp i själva viken. Ingreppen utgörs bland annat av torrläggningar, sjösänkning, muddring, vägbankar, strandbebyggelse och småbåtshamnar. Dessa åtgärder bidrar på många sätt till störning av den naturliga successionen i viken. Olika slag av utbyggnad förändrar vikens naturliga karaktär, utgrävningar stör bottenlivet och frigör näringsämnen från bottnen och båttrafiken stör både vegetationsutbredningen, fågel- och fisklivet.

 
 
Pressmeddelanden
06.07.2010 Rurik Räka och Ulrik Ullhandskrabba spred östersjökunskap till båtfarare
Rurik Räkas Östersjöäventyr gästade i dag Nagu gästhamn. Barnen fick leka Östersjöbiologer medan föräldrarna fick aktuell miljöinformation från Natur och Miljö.
04.06.2010 Lokala åtgärder minskar risken för algblomning
Enligt sommarens algprognos kommer de blågröna algblomningarna i Skärgårdshavet och Finska viken att bli kraftigare än de senaste åren. Finlands miljöcentral SYKEs havscentrum baserar sin prognos på höga fosforhalter i vattnet. Enligt Natur och Miljö är detta ett bevis på att Finlands Östersjöpolitik inte har varit tillräckligt effektiv.
 
 
Råd & tips
Använd fosfatfria tvättmedel i glesbygden!
Fosfor är ett grundämne som är viktigt för många livsfunktioner. Fosfat är fosfor i en form som växter och alger kan tillgodogöra sig. Fosforutsläpp i våra vattendrag orsakar övergödning och algblomningar. Diffusa utsläpp från enskilda hushåll i glesbygden är en av de största källorna till fosfater i Östersjön. Genom att välja fosfatfria textiltvättmedel kan du minska miljöbelastningen från ditt eget avlopp.
26.07.2007
Odla ekologiskt i hemträdgården!
Bekämpningsmedel används inte enbart i jord- och skogbruket samt i kommersiella trädgårdar, utan också i hemträdgårdar för att bekämpa ogräs, svampsjukdomar och skadedjur. Rester av kemikalierna kan bli kvar i marken, i grödorna eller läcka ut i vattendragen. Övergå till ekologisk odling i din hemträdgård och undvik riskerna med gifter.
01.05.2004
 
Material
Slam i Systemet (2010)
Rapporten Slam i Systemet - problem och lösningar för glesbygdens avlopp publicerades av Natur och Miljö den 3.3.2010.
15.03.2010
Din vik är värdefull
Planerar du att muddra i din vik för att förbättra förutsättningarna för simning eller båttrafik? Då hoppas vi att du bekantar dig med denna broschyr och funderar på alternativ för att uppnå det resultat du önskar.
26.01.2009