Östersjön i arkivet

Pressmeddelanden

28.07.2011 Hur mår havsbottnarna i småbåtshamnarna?: Hur ser havsbottnarna ut efter en båtsemestersäsong? Natur och Miljös populära sommarturné i Svenskfinland avslutas den 28.7 i Nagu. Turnén ”Under den glittrande ytan” har besökt Nyland, Väståboland och Österbotten och har omkring 1500 besökare en unik möjlighet att upptäcka en okänd värld.
18.07.2011 Hur ser det ut under den glittrande ytan i Korpo?: Kom och se hur havsbottnarna ser ut i skärgården utanför Korpoström. Skärgårdshavets labyrint av öar och skär döljer en ännu större variation under ytan. Är allt dött här eller vimlar det av liv?
15.07.2011 Dyk ner med oss i Larsmo-Öjasjön under Jakobstadsdagarna: Plötsligt täcks vattnet av en flytande matta av döda fiskar. Vad är det som har hänt under vattenytan? Är allt bra nu när inga döda fiskar syns till? Kom och se och hör hur havsbottnarna utanför Jakobstad mår idag. Natur och Miljö bjuder på en unik möjlighet att upptäcka undervattensvärlden inom projektet ”Under den glittrande ytan” som turnerar i Svenskfinland under juli.
12.07.2011 Se vad som finns under den glittrande ytan i Vasa: Vill du veta hur det ser ut nere på havsbottnarna i Vasas skärgård? Är allt dött eller vimlar det av liv? Natur och Miljö bjuder på en unik möjlighet att upptäcka undervattensvärlden just där du bor eller vistas under sommaren inom projektet ”Under den glittrande ytan”.
11.07.2011 Vad finns under den glittrande ytan i Bottniska viken?: Simma längs havsbottnarna utanför Kristinestad utan att hoppa i havet! Under Natur och Miljös sommarturné ”Under den glittrande ytan” är det möjligt. Två dykare har filmat och fotograferat undervattensnaturen här och nu och alla intresserade får ta del av materialet under sommarmarknaden i Kristinestad. Vi vill visa hur mångsidig och vacker undervattensnaturen är längs Bottniska vikens kuster. Barnen får roa sig med mikroskop och undervattendjur, medan de vuxna har en chans att ställa frågor till vår dykande vattenvårdsexpert.
04.07.2011 Se bottnarna i Kimito där reningsverket släpper ut: Natur och Miljös turné i skärgården i Svenskfinland ”Under den glittrande ytan” har nått Kimito, där vi fokuserar på vattenrening. Två dykare filmar och fotograferar undervattensnaturen och visar upp en okänd värld för allmänheten. Vår dykande vattenvårdsexpert och Kimito avloppsvattensrådgivare svarar på frågor och ger goda råd. Barnen får studera livet i havet i mikroskop.
30.06.2011 Hopp i och för Pojoviken: Ett plums och Natur och Miljös dykare simmar ner till Pojovikens värdefulla undervattensängar med kameran i högsta hugg. Idag och i morgon dyker vi. På måndagen den 4.7 klockan 10-16 får alla nyfikna se vilken värld som höll på att förstöras. En storskalig muddring, såsom muddringen av Skuru farled, kunde ha gjort vattnet i Pojoviken så grumligt att ängarna hade gått förlorade. För hur lång tid, vet ingen.
29.06.2011 Fiskdemonstration under den glittrande ytan: Vad skulle ske om fiskarna i Östersjön kunde tala, ordna demonstrationer eller om de fick ett alternativ till inhemskt grumligt vatten och alger? Sillarnas försäljningsbyrå har lösningen: Fina fiskar – fly! Köp en havslott i södern. Men det nappar varken fiskarna eller Natur och Miljö på.
28.06.2011 Turnéstart: Vad finns under den glittrande ytan?: Natur och Miljös dykarturné i skärgården i Svenskfinland startar i Ingå, under Ingådagen och fortsätter sedan under hela juli längs kusterna i Svenskfinland. Om du är nyfiken på hur det ser ut nere på havsbottnarna i Ingå skärgård så kom till kommungårdens cafeteria i Ingå, lördagen den 2.7 klockan 10-14.
20.06.2011 Se vad som finns under den glittrande ytan!: Vill du veta hur det ser ut nere på havsbottnarna utanför din stuga? Är allt dött eller vimlar det av liv? Natur och Miljö bjuder på en unik möjlighet att upptäcka undervattensvärlden just där du bor eller vistas under sommaren inom projektet ”Under den glittrande ytan”.
06.07.2010 Rurik Räka och Ulrik Ullhandskrabba spred östersjökunskap till båtfarare: Rurik Räkas Östersjöäventyr gästade i dag Nagu gästhamn. Barnen fick leka Östersjöbiologer medan föräldrarna fick aktuell miljöinformation från Natur och Miljö.
04.06.2010 Lokala åtgärder minskar risken för algblomning: Enligt sommarens algprognos kommer de blågröna algblomningarna i Skärgårdshavet och Finska viken att bli kraftigare än de senaste åren. Finlands miljöcentral SYKEs havscentrum baserar sin prognos på höga fosforhalter i vattnet. Enligt Natur och Miljö är detta ett bevis på att Finlands Östersjöpolitik inte har varit tillräckligt effektiv.
03.03.2010 Reformen av glesbygdens avloppsrening har hittills misslyckats: Reformen av glesbygdens avloppsrening har hittills misslyckats Genomförandet av förordningen om behandling av hushållsavloppsvatten haltar betänkligt, varnar Natur och Miljö i rapporten Slam i systemet, som publicerades i dag på miljömässan i Raseborg. Reformtakten är allt för långsam och informationen till fastighetsägare är bristfällig. Varken stat eller kommun har gjort tillräckligt för att främja utnyttjande av den värdefulla näringen i toalettavfallet.
14.01.2010 Bättre reglering av småskaliga muddringar: Natur och Miljö välkomnar regeringens förslag till skärpt reglering av småskaliga muddringar. Den nya vattenlagen förbättrar skyddet av våra unika och värdefulla grunda havsvikar. Regeringen föreslår, att tillstånd alltid behövs för muddringar som överskrider 500 kubikmeter muddermassa. Enligt nuvarande praxis är minimigränsen 1000 kubikmeter.
14.12.2009 Tarastis förslag förbättrar inte avloppsreningen i glesbygden: Natur och Miljö är kritisk mot utredningsman Lauri Tarastis rapport om avloppsrening på glesbygden. Enligt förbundet fokuserar Tarasti för mycket på byråkratin kring uppskov och för lite på att säkerställa att effektiva reningssystem installeras före tidsfristen går ut år 2014.

Utlåtanden

30.09.2011 Utlåtande om kommissionens förslag till förordning om upprättande av en flerårig plan för förvaltningen av lax i Östersjön; KOM(2011)470: Till Jord och skogsbruks ministeriet, hänvisning MMM2011-000757
06.06.2011 Utlåtande om arbetsgruppens förordningsförslag till ordnandet av implementeringen av ramdirektiv om en marin strategi (2008/56/EG): HÄNVISNING: YM 003:00/2011
20.05.2011 Utlåtande om Havsforskningens nationella strategi: Hänvisning: YM 8/400/2011
30.11.2010 Utlåtande till riksdagens miljöutskott om förändring i miljöskyddslagens 18 § och 103 § (avloppsvattens ärendet)
12.11.2010 Utlåtande om utkast till ändring av statsrådets förordning om avloppsrening i glesbygden (542/2003): YM030:00/2010
31.08.2010 Utlåtande om förslaget till organisation av oljebekämpning, arbetsfördelning och kommunikation vid stora oljeolyckor förorsakade av fartyg: Till Miljöministeriet
26.04.2010 Utlåtande om slutrapport av arbetsgruppen för behandling av avloppsvatten (Miljöministeriets rapporter 4/2010) och utkastet till förordning om verkställande av behandlingskrav för avlopp i glesbygd (3.3.2010): Till miljöministeriet Hänvisning: YM012:00/2007
11.11.2009 Utlåtande om den ombearbetade remissversionen av åtgärdsprogrammet för de åländska vattnen: Ålands landskapsregering, Miljöbyrån, PB 1060, 22111 Mariehamn. Hänvisning: S40/08/1/30
14.10.2009 Utlåtande om utkastet till nationellt program för yrkesfisket 2015
31.08.2009 Utlåtande angående rapporten av styrgruppen som har utrett möjligheterna för att minska olägenheterna av sura sulfatmarker: Jord- och skogsbruksministeriet, PB 30, 00023 Statsrådet, Hänvisning: MMM 018:00/2008
22.06.2009 Utlåtande om utkastet till förvaltningsplan för avrinningsdistriktet Åland och utkast till åtgärdsprogram för Ålands kust-, yt- och grundvatten 2009-2015: Ålands landskapsregering, Miljöbyrån, PB 1060, 22111 Mariehamn
05.05.2009 Utlåtande om miljökonsekvensbeskrivningen för naturgasledningen i Östersjön, miljökonsekvensbedömningen inom den finska ekonomiska zonen
02.03.2009 Utlåtande om utkastet till förvaltningsplan för Kymmene älvs-Finska vikens vattenförvaltningsområde fram till år 2015: Till: Nylands miljöcentral, PB 36, 00521 Helsingfors
02.03.2009 Utlåtande om utkastet till förvaltningsplan för Kumo älv-Skärgårdshavet-Bottenhavets vattenförvaltningsområde fram till år 2015: Till: Västra Finlands miljöcentral, PB 262, 65101 Vasa. Hänvisning: LSU-2006-R-57 (56). Lagen om vattenvårdsförvaltning (1299/2004)
18.02.2009 Anmärkningar till utkast till vattenlagsproposition: Till justitieministeriet, PB 25, 00023 Statsrådet, Hänvisning: Justitieministeriet informerar 28.1.2009

Råd & tips

Använd fosfatfria tvättmedel i glesbygden!: Fosfor är ett grundämne som är viktigt för många livsfunktioner. Fosfat är fosfor i en form som växter och alger kan tillgodogöra sig. Fosforutsläpp i våra vattendrag orsakar övergödning och algblomningar. Diffusa utsläpp från enskilda hushåll i glesbygden är en av de största källorna till fosfater i Östersjön. Genom att välja fosfatfria textiltvättmedel kan du minska miljöbelastningen från ditt eget avlopp.; 26.07.2007
Odla ekologiskt i hemträdgården!: Bekämpningsmedel används inte enbart i jord- och skogbruket samt i kommersiella trädgårdar, utan också i hemträdgårdar för att bekämpa ogräs, svampsjukdomar och skadedjur. Rester av kemikalierna kan bli kvar i marken, i grödorna eller läcka ut i vattendragen. Övergå till ekologisk odling i din hemträdgård och undvik riskerna med gifter.; 01.05.2004
Kör med giftfritt båtbotten!: Båtägare vet att obehandlade båtbottnar koloniseras av bakterier, alger, havstulpaner och blåmusslor. Påväxten ökar friktionen mellan båten och vattnet, vilket leder till att bränsleförbrukningen stiger. För att förhindra detta används giftiga bottenfärger, s.k. antifoulingfärger, som läcker ut gifter och ställer till med stor skada i vattenekosystemet. Visa miljöhänsyn genom att bekämpa påväxten med mekanisk rengörning, ta upp båten i mån av möjlighet när den inte används eller använda fysikaliskt verksamma bottenfärger.; 01.02.2004
Kretsloppsanpassa ditt avlopp!: Egnahemshus på glesbygden utanför det kommunala avloppsnätet måste minska sina utsläpp. Avloppsrening är en stor investering och det lönar sig att göra det rätt från början. Tänk på hur du kan kretsloppsanpassa ditt avlopp! Kanske en komposterande toalett vore en tänkbar lösning för ert hus? Kretsloppsanpassad avloppsrening betyder att näringen inte rinner ut i vattendragen, utan återförs till odlad mark. Ett problem blir en resurs.; 23.06.2003
Miljösjövett: Visa miljöhänsyn på sjön. Undvik fågelskär och grunda områden. Om du kör motorbåt, planera din rutt, kör ekonomiskt och välj rätt bränsle för att minska utsläppen. Segla och ro alltid när du har möjlighet, i lagom fart utan motorbuller och utsläpp!; 01.06.2003

Material

Rurik Räkas upptäcktsfärd genom Östersjön (2010): Handboken för alla som vill upptäcka Östersjöns spännande undervattensvärld!; 27.05.2010
Slam i Systemet (2010): Rapporten Slam i Systemet - problem och lösningar för glesbygdens avlopp publicerades av Natur och Miljö den 3.3.2010.; 15.03.2010
Din vik är värdefull: Planerar du att muddra i din vik för att förbättra förutsättningarna för simning eller båttrafik? Då hoppas vi att du bekantar dig med denna broschyr och funderar på alternativ för att uppnå det resultat du önskar.; 26.01.2009
Rurik Räkas upptäcksfärd genom Östersjön: Rurik Räka tar med barnen på en upptäcksfärd under ytan bland färggranna alger, ståtliga vattenväxter, hans finurliga småkrypsvänner och blänkande fiskar. Ruriks guide är en handbok för barn att på egen hand utforska livet på stranden.; 01.06.2008
Stordia för Östersjöambassadörer: Stordiaserien presenterar Östersjöns särdrag, hotbilder och problem samt förslag på hur vi kan skydda havet. Till stordiaserien hör även en handbok och en Östersjöguide. Materialet är gjort för östersjöambassadörer.; 01.05.2007
Den unika Östersjön. Natur och Miljös och Luonto-Liittos Östersjöguide: Östersjöguiden "Den unika Östersjön" presenterar Östersjöns särdrag, hotbilder och problem samt förslag på hur vi kan skydda havet. Guiden är en översättning av Luonto-Liittos guide för Östersjöambassadörer.; 01.05.2007
Handbok för Östersjöambassadörer: En handbok till stordiaserien som presenterar Östersjöns särdrag, hotbilder och problem samt förslag på hur vi kan skydda havet. Handboken är en översättning av Luonto-Liittos handbok för östersjöambassadörer.; 01.05.2007
I love båtliv: Broschyren I love båtliv ger tips om bl.a. olika typer av båtbränslen, hur man miljötrimmar sin båtmotor, vilka alternativ det finns till giftiga båtbottenfärger samt hur man värnar om tystanden. Broschyren har tidigare getts ut i Stockholms län, men är här anpassad till finländska förhållanden.; 01.06.2006
Muddra mindre med mera miljöhänsyn. Konsekvenser av muddringar i grunda havsområden: "Muddra mindre med mera miljöhänsyn. Konsekvenser av muddring i grunda havsområden" behandlar problematiken kring småskaliga muddringar, ger exempel från olika delar av Svenskafinland samt ger förslag till lösningsmodeller.; 01.03.2005
Vatten i blickpunkten: "Olja, överfiske, miljögifter, övergödning: En droppe i ett nordiskt hav?" har översatts till samtliga nordiska språk. Elevuppgifter och lärarhandledning finns också tillgängligt,; 01.10.2004
30 vikar: Visste du att grunda vikar är värdefulla miljöer? I gränszonen mellan land och hav filtreras och ansamlas näring, vilket betyder att närsaltsbelastningen från land delvis fångas upp. Därför har dessa biotoper ofta ett rikt växt- och djurliv. År 2000 lanserade Natur och Miljö sin treåriga kampanj "30 vikar" i samband med att föreningen firade sitt 30-årsjubileum. Målsättningen har varit att skydda åtminstone 30 grunda vikar, flador, glon och åmynningar längs Östersjöns kust. Inom ramen för kampanjen publicerades en handledningsmapp samt en slutrapport om vikarna i kampanjen.; 01.12.2002
Avlopp i kretslopp - lösningar för glesbygden: "Avlopp i kretslopp" behandlar avloppslösningar för hushåll utanför kommunal rening. Återbördande av näringsämnen till kretsloppet betonas och publiktaionen visar hur problemet egentligen kunde vara en resurs i kretsloppet.; 01.05.2002

Finlands Natur

6/2005: En avslutande båtfärd till Märigrund: av Hans Hästbacka Luften är kyligt klar, när jag stiger ut på trappan i höstmorgonen. Frost i gräset och fläckar med nysnö på marken visar att natten varit kall. Den höga och klara luften – och så förstås också de förbisträckande svanarna – gör beslutet enkelt. Det blir en utomhusdag för hela slanten till båts och på utskär.; 01.12.2005
5/2005: Kemikaliebehandling lösningen på algproblemen?: av Nina Jungell. Sjön Kirkkojärvi i Rimito strax sydväst om Åbo har fått ett nytt liv. Eeva Ståhle och Harri Helminen har initierat ett projekt för att få Kirkkojärvis vatten att se ut som något annat än ärtsoppa om somrarna. Den metod arbetsgruppen valde för att råda bot på blågrönalgerna är behandling med aluminiumklorid och järnsulfat.; 01.10.2005
1/2005: Skärgårdens grunda vikbottnar mår dåligt: av Mats Westerbom, Catherine Henricson & Riggert Munsterhjelm. Uppföljande forskning i västra Nylands skärgård visar att de säregna grunda mjukbottnarnas växtsamhällen har skadats av muddring, avlägsnande av vass och ökad båttrafik. Över 20 år av studier av vattenvegetationen visar att det finns ett behov att bättre än tidigare skydda grunda vikar och flador från mekaniska ingrepp. I annat fall finns det risk för att inte bara växtsamhällena drabbas, utan också de fiskar och fåglar som är beroende av grunda och skyddade vatten för sin lek, uppväxt och sitt födosök.; 01.02.2005
6/2004: Könshormoner i avloppsvatten stör fiskpopulationer: av Nina Jungell. På 1990-talet kom alarmerande rapporter från brittiska forskare. De hade hittat hermafroditiska – dubbelkönade – fiskar i vatten utanför kommunala reningsverk. För en del djur, som till exempel sniglar, är det normalt att vara dubbelkönad. Det här gäller däremot inte fiskar. De brittiska forskarna började misstänka att något organiskt miljögift, väldigt likt kroppens egna hormoner, påverkade fiskarnas utveckling. Övriga Europa fick därefter snabbt upp ögonen för problemet, och nu undersöks det i Finland av forskare vid Åbo Akademi.; 01.12.2004
3/2004: Fritidsbåtar och toalettavfall: Bättre service ger bättre miljö: av Minna Boström. Ny lagstiftning påverkar båtfararnas ruttplanering inom kort. Efter den 1.1. 2005 blir det förbjudet att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar i våra vattenområden. Tidigare har detta gällt båtar byggda år 2000 eller senare men från nästa år blir även ägare till äldre båtar tvungna att ordna så att avfallet kan tömmas iland. I praktiken innebär det att båtar som har toalett bör installera en septiktank som kan tömmas med sugtömningspump (”septikpump”) i land. Man kan också ha torrdass eller kemisk toalett, men även dessa bör tömmas i land.; 01.06.2004
2/2004: Kampen mot giftfärgerna går vidare: av Magnus Östman. Båtsäsongen närmar sig med stormsteg och frågan om att giftmåla båtbottnen eller ej blir igen aktuell. Lika aktuella är de alternativ till giftfärgerna som finns, allt från giftfria biologiskt aktiva bottenfärger till båtbottendammsugare.; 01.04.2004
5/2003 Vattenvården reformeras i Finland och Europa 2000-2015: Text: Vincent Westberg. Enligt EU:s nya ramdirektiv för vattenpolitik (2000/60/EG), i allmänt tal ofta kallat för ”vattendirektivet”, skall alla vattendrag i Europa skötas på ett enhetligt sätt. Under en period på femton år (2000-2015) skall alla vattendrag i Europa först delas in enligt olika typer av vatten och därefter kategoriseras i olika ekologiska kvalitetsklasser. Vidare skall skötsel- och användningsplaner göras upp för olika helheter av tillrinningsområden. Som slutresultat eftersträvas en god ekologisk status i alla vattendrag i Europa!; 01.10.2003
4/2003 Finska vikens tillstånd allt sämre: Text: Magnus Östman. Bottendöden breder ut sig - Ökat läckage av fosfor från syrefria bottnar - Minskade egna utsläpp enda utvägen. Under den gångna sommaren blev det allt tydligare att Finska vikens tillstånd inte blivit bättre, snarare tvärtom. I augusti strömmade alarmerande rapporter in om hur syret tagit slut och bottendöden breder ut sig.; 01.08.2003
3/2003 Nytt miljövänligt sätt att skydda båtbottnen: Borsta istället för att giftmåla: Text och foto av Krister Welander. Det börjar vara dags att säga adjö till de giftiga båtbottenfärgerna som belastat havet i tiotals år. Ett fullgott alternativ till giftfärgen är mekanisk rengöring med roterande borstar. Men än så länge används ytterst få båttvättar i gästhamnarna. Det gäller nu för båtägare att visa miljöhänsyn – båttvätt borde bli lika naturligt som biltvätt!; 01.06.2003
1/2003 Gäddan - en framgångsrik jägare: av Hans Hästbacka. Med sin torpedformade och muskulösa kropp, sina stora fenor på bakkroppen, sitt platta huvud och rikt tandförsedda gap är gäddan en välformad och välutrustad jägare. Lägg därtill det utmärkta kamouflaget i form av en grön- och gulfärgad färgsättning, oregelbundet mönstrad och bruten av fläckar så blir den lurpassande gäddan i vasskanter och på grunda stenbottnar en svårupptäckt och livsfarlig jägare för passerande fiskar.; 01.04.2003
5/2002 Finlands sandstränder – naturtyp i förändring: av Mikael von Numers & Jan Ekebom. Barfotavandringar i strandskvalpet på en sandstrand i bländande solsken hör till sommarens höjdpunkter som man gärna minns under mörka och slaskiga vinterdagar. Men hur står det till med våra sandstränder? Sandstränderna verkar vara en naturtyp som förändras i rask takt. I dag blir i värsta fall vandringen ett klafsande genom vassruggar eller i sjok av stinkande trådalger.; 01.10.2002
3/2002 Västanfjärd är föregångare inom kretsloppstänkandet: av Magnus Östman. “Idag är det inte längre en självklarhet att installera vattenklosetter i nybyggen. Det är många som vänder sig till oss och vill ha information om urinseparerande och komposterande alternativ.“ Det säger Annalena Sjöblom som leder projektet “Utsläppsfri kommun“ i den lilla åboländska kommunen Västanfjärd. Projektet kom till på initiativ av Västanfjärds Agenda 21-grupp som beslöt att satsa sin resurser på en enda stor miljöfråga. Att det sedan kom att handla om rening av den egna kommunens utsläpp i havet berodde till stor del på algsommaren 1997.; 01.06.2002
3/2002 Flador och glon: av Riggert Munsterhjelm & Jan Ekebom . I skärgårdens zonering ser vi en ögonblicksbild av den process genom vilken hav blir land. Mångfasetterade gradvisa eller stegvisa förändringar sker från de yttersta skären inåt mot fastlandet. Detta gäller också den akvatiska miljön. De djupa fjärdarna blir grundare och de omspolade klippstränderna ersätts av mera skyddade mjukbottnar. Klippsträndernas trådalgs- och tångbälten byts ut mot de mjuka bottnarnas samhällen av kärlväxter och kransalger. Bottnarna blir småningom allt grundare och når ytan. Alla bottnar förvandlas dock inte till fast mark. Bassänger av varierande storlek avsnörs och isoleras efterhand från havet. Det kan vara fråga om djupare mera långlivade sjöar eller små hällkar som sedan relativt snabbt växer igen.; 01.06.2002