vad_vi_gor/miljo_och_livsstil
/Site/Data/812/Images/Layout/Headers/Default/Sommar Basto.jpg

Städa med mindre miljöbelastning!

Miljöskadliga kemikalier som finns i rengöringsmedel, sköljs med avloppsvattnet ut i våra vattendrag. Vattenorganismerna utsättes för de kemikalierester som inte avlägsnas i kommunala reningsverk eller småskaliga reningsanläggningar för egnahemshus i glesbygden. Valet av rengöringsmedel spelar en stor roll, då det är skillnad på miljöbelastningen hos olika produkter. Visa miljöhänsyn genom att använda miljömärkta tvättmedel och satsa på mekanisk rengöring i mån av möjlighet.
Miljöskador av rengöringsmedel
I Finland använder hushållen årligen 3 300 ton allrengöringsmedel och 3 000 ton används yrkesmässigt. Rengöringsmedlen sköljs med avloppsvattnet ut i åar, älvar eller havet. I synnerhet vattenlevande organismer påverkas av kemikalier i rengöringsmedel. I bästa fall förs kemikalierna i tvättmedlen via avloppssystemet till effektiva reningsverk, i värsta fall sköljs de direkt ut i vattendragen. Även vatten som renas i kommunala reningsverk kan innehålla kemikalierester som inte brutits ner under reningsprocessen. De mest problematiska kemikalierna i rengöringsmedel är sådana som inte bryts ner alls eller mycket långsamt, som anrikas i levande organismer (bioackumuleras) eller som är giftiga för levande organismer.
Produktion av råvaror, själva rengöringsmedlet och dess förpackningar tär på naturresurser, kräver energi och medför utsläpp. Förpackningarna blir också avfall efter användningen. Transporterna av rengöringsmedel medför en miljöbelastning.

Olika ämnen i rengöringsmedel
Den viktigaste komponenten i rengöringsmedel är tensider. Tensider är ytaktiva och tvätteffektiva ämnen som används i alla rengöringsmedel. De minskar vattnets ytspänning och löser smuts och fett. Tensider tillverkas av naturliga fettsyror eller oljor (tvålar) eller av petroleumprodukter (syntetiska tensider). I allrengöringsmedel används ofta en kombination av anjoniska och nonjoniska tensider. Olika tensider bryts ner med olika hastighet. Eftersom tensiderna är giftiga för vattenlevande organismer därför är de som bryts ner snabbare att föredra.
Komplexbildare används i rengöringsmedel för att minska hårdheten i tvättvattnet. Hårt vatten kräver mera tensider för att det ska bli rent och komplexbildare minskar därmed behovet av tensider. De starkaste komplexbildarna, t.ex. EDTA och NTA, kan ackumulera tungmetaller som kvicksilver i vattenmiljöer.
Konserveringsmedel, som tillsätts för att förhindra angrepp av mikroorganismer, är ofta giftiga för vattenorganismer och kan störa den biologiska reningen av avloppsvatten. Konserveringsmedlen kan även vara bioackumulerande.
Parfym tillsätts ofta i rengöringsmedel, mest för att dölja lukten av övriga ingredienser, främst tensiderna. Parfymer är inte nödvändiga och orsakar alltså en onödig miljöbelastning. Färgämnen är också onödiga och bör inte ingå i rengöringsmedel.

Svanen och Blomman visar dig rätt

Alla tvättkemikalier belastar miljön, en del dock mera och andra mindre. Därför är det av betydelse, vilka rengöringsmedel du inhandlar och hur du använder dem. Miljömärkta rengöringsmedel är bättre alternativ än medeltalet på marknaden. Till exempel måste alla tensiderna som används i Svanmärkta tvättmedel vara lättnedbrytbara, reaktiva klorföreningar får inte användas och konserveringsmedel får inte vara bioackumulerande. Välj därför ett tvätt- och rengöringsmedel som är märkt med nordiska Svanen eller europeiska Blomman. Enligt konsumentverkets undersökningar av rengöringsmedel var miljömärkta medel i topp. Undersökningarna jämförde i första hand tvättresultatet, vilket innebär att de miljömärkta medlen är minst lika effektiva som ickemärkta.

 

Bra dörrmatta, milda medel, måttliga mängder
Det sägs att 80 % av smutsen kommer in via dörren. Med en bra dörrmatta hindrar du smutsen från att komma in, behöver inte rengöringsmedel och kommer lättare undan med städningen. Dessutom gynnar det både miljön och dig själv om du städar ofta lite istället för att låta smutsen bli ingrodd.
I allmänhet behövs inga starka specialrengöringsmedel, i synnerhet om man åtgärder fläckar och smuts när de är färska. Ett milt allrengöringsmedel, som t.ex. diskmedel räcker oftast. Andra miljöskonande effektiva rengöringsmedel, som är kända sedan gammalt, är ättika, tallsåpa och matsoda.
Även om du använder miljömärkta rengöringsmedel försvinner miljövinsten om du överdoserar. Det blir inte renare för att man sätter till lite för säkerhets skull.

Ättika som allrengöringsmedel
Ättika lämpar sig för rengöring av de flesta ytor i hemmet. Pröva ättika till fönstertvätt (1 del vatten/1 del ättika), rengöring av koppar (blanda lika delar mjöl, salt och ättika) och till att avlägsna kalkavlagringar från kaffekokare och ångstrykjärn (1 del ättika/2 delar vatten). Späd alltid ut ättika med kallt vatten eftersom ättikan avdunstar om vattnet är hett.
Källa: Marthaförbundet


Mikrofiberdukar
Använder du mikrofiberduk behöver du inte använda tvättmedel alls. Använd mekanisk rening framom kemisk! Mikrofiberduken kan användas både våt och torr. Med en torr mikrofiberduk kan du lätt torka t.ex. vardagsrumsbordet och TV:n, medan en våt duk effektivt tar bort t.ex. fingermärken från speglar.

Mindre förpackningar och mindre transporter
Köp rengöringsmedel i koncentratform, eftersom det är onödigt att frakta omkring en massa vatten. Sträva också efter att välja rengöringsmedel som är tillverkade så nära som möjligt.

Undvik följande
Antibakteriella rengöringsmedel dödar bakterier. Dessa rengöringsmedel är därför extra problematiska ur miljösynpunkt. I vanliga hushåll är det onödigt med antibakteriella rengöringsmedel och man har inte kunnat påvisa att dessa ämnen förbättrar hälsan. De kan t.o.m. vara skadliga eftersom bakterierna kan bli resistenta.
Undvik också användning av rengöringsmedel som innehåller klor. Klor reagerar med den organiska smutsen och bildar organiska klorföreningar. Endel av dessa bryts ner långsamt, är giftiga och bioackumulerande.

Källor och lästips:
Marthaförbundet
Miljömärkning
Konsumentverket