vi_publicerar/var_tidning__finlands_natur
/Site/Data/812/Images/Layout/Headers/Default/Vinter skogspipa.jpg

Årstidsmagasin

Från och med april 2013 är Finlands Natur ett årstidsmagasin som följer naturens årscykel. I början av varje ny årstid kan du räkna med att ett nytt, tjockt nummer av Finlands Natur dimper in genom postluckan.

Naturen under olika årstider, miljöaktualiteter allt från Svenskfinland till stora världen, granskande reportagen, miljötips i vardagen, möten med mänskor i naturen, aktuell forskning, sidor för hela familjen och underfundiga kolumner – det och mycket annat du ta del av som Finlands Natur-läsare. Allting serverat i ett nytt färgsprakande paket, där bilderna får dig att ivrigt läsa texterna.

Prenumerera nu!

En tidsbunden prenumeration kostar 28 euro och en fortlöpande prenumeratio 27 euro. Bor du utomlands kostar prenumerationen 40 euro. Om du är medlem i Natur och Miljö får du tidningen mycket förmånligt - för bara 12 euro/årgpng (medlemsavgiften är 26 euro/år). Du kan teckna en prenumeration här.

Kontaktuppgifter

Chefredaktör Magnus Östman, tfn. 045 2700 319
magnus.ostman ( at ) naturochmiljo.fi

Redaktionens adress:

Annegatan 26
00100 Helsingfors

Från andra sidan

I denna artikel­serie får personer som inte delar Natur och Miljös ståndpunkt i en viss fråga komma till tals. Nu har Fred Granberg ordet. Han är stadsfullmäktig och medlem i tekniska nämnden i Esbo.

 

Läs och kommentera gärna!

Acceptera kompletterande biltrafik

Rätt valda trafiklösningar är både smidigare och miljövänligare. Men i huvudstadsregionen är det ingenstans så trångt att trängselavgifter skulle behövas.

Alternativ till giftiga bräder finns

08.04.2013 kl. 08:00
Kärnvirke, Kebony, Accoia, Superwood, tropiska träslag, kompositer av trä och plast eller tryckimpregnerat virke. Vad ska den miljömedvetna terrassbyggaren välja?
FInlands Natur nr 1/2013

Går du in på två stora träförsäljare, K-Rautas och Byggmax’s webbsajter i Finland får du intrycket av att det inte existerar några alternativ till tryckimpregnerat virke för uteterrasser. Det är det enda som marknadsförs aggressivt.  Vi finländare använde år 2011 hela 220 000 kubikmeter tryckimpregnerat trä och enligt Tommi Tähkälä vid Kestopuu var försäljningen lika stor i fjol. Samtidigt uppmanar miljömyndigheterna oss att använda det i så liten utsträckning som möjligt för att inte skada miljön. Privatpersoner kan inte längre köpa virke impregnerat med de allra giftigaste impregneringsmedlen krom, arsenik eller kreosot som är ett derivat av stenkol.  Inom EU fanns planer på ett förbud mot kreosot fr.o.m. mars i år, men förbudet sköts upp med fem år. T.ex. telefonstolpar och järnvägssyllar förblir alltså starkt giftiga flera år framöver. Marken vid många gamla impregneringsanläggningar är förorenad. Samtidigt anser forskarna att utfasningen av virket kommer att dröja länge.

 

Men hur giftigt är då dagens kopparbaserade grönskimrande tryckimpregnerade virke som i tidningen Skogsbruket sägs vara positivt för miljön? Då man väljer terrassmaterial gäller det att inse att tryckimpregnerat virke håller länge eftersom det är giftigt för rötsvampar, men samtidigt också för alla andra organismer. Under hela virkets livslängd urlakas giftiga ämnen i miljön. Många av impregneringsmedlen, bland annat koppar, bryts inte ner utan ackumuleras i miljön. Koppar är redan i små mängder mycket giftigt för vattenlevande växter och djur. Branschorganisationen Kestopuu ståtar med gröna, naturnära färger på sin hemsida, men redan år 2010 krävde konsumentverket att Kestopuu avlägsnade påståendena om att tryckimpregnerat virke skulle vara miljövänligt. Maskun Kalustetalo använde frasen ”terrassplattor av ekologiskt tryckimpregnerat virke” vilket konsumentverket också stämplade som vilseledande marknadsföring.


Vilket material skulle du välja om du byggde en terrass åt dig själv vid din sommarstuga? Varför? Jag bad tre virkesforskare från Finland och Sverige svara på frågan. Vid valet uppmanades de beakta miljöaspekter och hållbarhet. Alla valde olika material.

Jöran Jermer, civilingenjör, sektionschef för beständighet och träskydd på SP, Sverige:
Av tryckimpregnerad nordisk furu. Det är kostnadseffektivt och hållbart och har inga dramatiska negativa effekter på miljön. Idag finns också två intressanta alternativ med en hyfsat lång livslängd-10-20 år, men de är 10 gånger så dyra: Kebony (furfurylerat trä) och Accoia (acetylerat trä). Det betyder importerat trä, radiatatall och yellowpine ger de bästa resultaten. 

Magnus Wålinder, professor i byggnadsmateriallära, KTH, Stockholm :
Av träplattor tillverkade av träkomposit gjord av sågspån och termoplast. Livslängden är lång, 20-30 år. Terrassen kräver inte underhåll, du får inga stickor och materialet förändras inte mycket under årens lopp. Absolut inte av värmebehandlat trä. Det är för skört och spricker upp om man tappar någonting på det.

Martti Venäläinen, träforskare, Metla, Finland:
Av inhemsk kärnfuru. Materialet är undervärderat idag. Miljövänligt, giftfritt och håller 10-15 år om det inte har markkontakt. Men i fjol fick jag inte tag på kärnfuru utan byggde min terrass av värmebehandlat virke. Det ser bra ut och nu får vi se hur det håller. För bärande konstruktioner eller då virket har markkontakt fungerar värmebehandlat virke dock inte – då gäller det att välja kärnfuru. Till terrasstommen använde jag kärnfuru behandlat med varm tjära och träolja som ytbehandlingsmedel.

 

Allt trä blir grått med tiden. Både Jermer och Wålinder anser att ytbehandling med t.ex. linolja främst är en estetisk fråga. Framför allt är det dyrt. För att det alls ska ha någon effekt måste träet oljas in ofta. Linolja eller träolja ger ingen beständighet mot röta och den vattenrepellerande effekten är marginell, tycker båda två. Om konstruktionen är bra är obehandlat virke utmärkt, anser Wålinder. Att trätjära är vattenavstötande medger de båda. Rötbeständigheten är mer diskutabel.
- Det är lite romantik över tjärdoftande bräder och över linolja, men mycket mer än det är det inte, anser Wålinder.
- Trätjära ger inget rötskydd trots att många tror det, säger Jermer.
- Visst är ytbehandling viktigt. Bräderna ska oljas in för att man inte ska få stickor i fötterna och visst håller det fukten borta. Och tjära är utmärkt. Se bara på träkyrkornas tak som är tjärade. De har hållit i 200 år. Olja och tjära har använts i generationer och fungerar, anser Venäläinen.
Martti Venäläinen är övertygad om att det är fråga om den nya generationers juppieingenjörer som inte kan acceptera att traditionella metoder kan fungera.

Värmebehandlat virke är inte bra för altaner, anser Wålinder. Virket blir sprött av värmebehandlingen. Tappar man någonting på altanen spricker träet lätt.
- Det är en nischprodukt som lämpar sig för paneler, men inte däck och absolut inte för bärande konstruktioner, tillägger Jermer. 
Martti Venäläinen tycker däremot att det lämpar sig utmärkt för däck och byggde sitt egen terrass av det.

De tre forskarna är överens om är att kärnved av furu är lika bra som kärnved av lärkträ och miljömässigt bättre eftersom det inte är en importvara.
Ett problem med obehandlat trä är den stora kvalitetsvariationen mellan olika bestånd och köparen har inga garantier för vad de får. Visst är kärnved beständigare än splintved, men Wålinder avråder ändå alla från att använda kärnved av furu som terrassmaterial – särskilt inte om terrassen har markkontakt.
- Kärnfuru är inte hållbart, säger Wålinder.
- Många arkitekter talar sig varma för kärnved, men realiteten är att det håller bara i 5-10 år, säger Jermer.
- Kärnved av furu håller i 10-15 år och av lärk i 15-20 år. Det är ett alldeles utmärkt material, anser Venäläinen.

Alla tre forskarna utesluter tropiska träslag för terrassbygge. Det är miljömässigt ohållbart att transportera trä från andra delen av värden. Dessutom är virket jättedyrt – 10-15 gånger dyrare än inhemskt.
- I Sverige och Finland regnar det som fasen. Det har kommit mycket reklamationer in till bygghandeln om tropiska träslag som inte tål vårt klimat. Sprickor, dimensionsförändringar osv. berättar Jermer.

Kompositer av trä och plast är på frammarsch. I USA har kompositplattor för terrasser redan tagit 20-25 % av marknaden, berättar Jermer, men han anser att kompositplattor är dyra och ännu alls inte färdigutvecklade. Om några år, kanske. Det pågår provningar med värmebehandlat trä och biobaserad plast som han anser vara intressanta.
- Man måste inse att det är fråga om ett material av plast och trä och träkomponenten i materialet håller inte för evigt, säger Jermer.
Venäläinen tycker absolut inte om en blandning av trä och plast. Trä är trä och det ska man inte blanda med annat och därmed basta.

Natur och Miljö uppmuntrar alla terrassbyggare att tänka efter. Valet av virke är långt en fråga om värderingar. Du ska kunna lägga en smörgås på terrassgolvet, barn kryper omkring på det och du vill knappast ha föroreningar vid din stuga. Om du tryggt kan njuta av din terrass, trots att den håller några år kortare är det värt det!

 

Några träbehandlingsmetoder  

Tryckimpregnering
Virke behandlat med bekämpningsmedel, i vakuum, under högt tryck. Impregneringsvätskan sugs in i träet. Tidigare användes mest
impregneringsmedel som innehöll krom, arsenik och koppar, samt kreosotolja, men idag har man övergått till medel baserade på koppar. Alla ämnen är miljöfarliga och användningen av dem är numera strikt begränsad. Kreosotbehandlat trä är svart eller brunt och har en stark lukt som av tjära. Trä som tryckimpregnerats med krom är svagt gulgrönt medan kopparbaserade träskyddsmedel gör träet grönt . NTR är Nordiska träskyddsrådets märkningssystem som ger köparen info om vilket impregneringsmedel som använts och i vilken mängd. NTR ger även en garanti för en viss beständighet.  

Acetylering
Virket tryckimpregneras med ättikssyra vid 120-130° + torkas. 

Furfurylering
Virket tryckimpregneras med en vattenlösning av furfurylalkohol, katalysatorer och stabilisatorer vid 80-120°C + torkas.  Furfurylalkohol tillverkas av biomassaavfall (t.ex. av majs, sockerrör eller björkflis). Virket blir hårdare och beständigare och mörkare.

Värmebehandling
Har bl.a. utvecklats bl.a. i Finland under 1990-talet. (Thermowood) Värmebehandling kan ske på många olika sätt, t ex i vattenånga, kvävgas eller i het olja. Temperaturerna varierar mellan 160 och 240°C. Virket får en brunaktig färg som med tiden övergår i grått. Skyddseffekten mot rötsvampar ökar, men virket blir sprödare.

 

 

Finlands miljöcentrals råd

Använd aldrig tryckimpregnerat trä inomhus, i bastun, i konstruktioner med kontakt med livsmedel eller dricksvatten, i kontakt med grönsaksland, på känsliga grundvattenområden. Vid bearbetning av impregnerat trä skall skyddshandskar och andningsskydd användas. Man bör undvika att slipa eller hyvla impregnerat trä. Sågspån och andra trärester skall tillvaratas för särskild uppsamling. Tryckimpregnerat trä får aldrig brännas i hushåll, inte heller i bastur eller utegrillar för farliga kemiska föreningar kan uppkomma vid förbränningen. Använt virke är problemavfall.

Henrika Mercadante
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 3 med bokstäver: