Jordbrukets klimatpåverkan

Matkonsumtionen i Finland står för 20-25 % av konsumenternas klimatpåverkan. Genom att göra förändringar i vad du äter kan du minska denna påverkan med 30-40 %. Dessutom påverkar du efterfrågan av olika matprodukter och kan vara med och styra matproduktionen i en mer hållbar riktning.

Matproduktionen står för en betydande del av växthusgasutsläppen orsakade av människan. Nästan en tredje del av de globala utsläppen orsakas av produktionen och konsumtionen av mat. Jordbruket står i sin tur för cirka 80 % av dessa utsläpp. Dessutom medför dagens jordbruk även andra miljöproblem som till exempel förlust av biologisk mångfald och övergödning av sjöar och vattendrag. Jordbruket behöver ställa om till en mer klimatsmart, miljövänlig och hållbar produktion. Vi som konsumenter kan hjälpa till på den resan.

Av hushållens konsumtion är maten tillsammans med boendet och trafiken de största klimatbovarna. Därför är det viktigt att vi som konsumenter tänker på vad vi äter. Genom att göra förändringar i vår kost kan vi påverka matproduktionens utveckling och göra något positivt för klimatet och våra barns framtid.

Både baljväxter och sädesslag hör till de proteinkällor som har lägst koldioxidavtryck. Medan animaliska proteiner har ett betydligt större klimatfotspår. Det krävs nämligen större odlingsarealer för att odla foder till djur än om vi människor skulle äta de odlade grödorna direkt. Det är bara en liten del av fodrets näringsämnen som omvandlas till biomassa (kött). Resten förbränns av djurens muskler. Om vi skulle äta mer baljväxter och andra växtproteiner skulle vi därför klara oss med en mindre odlingsyta. Det skulle även ha andra positiva effekter på vår miljö.

Klimatpåverkan från olika livsmedel

Statistiken kommer från Klimatguiden och en svensk studie om bönor, ärter och linser. De beskriver mängden koldioxidekvivalenter (co2e) i kg per kg livsmedel. Statistiken visar både det lägsta (mörkgrön stapel) och högsta (ljusgrön stapel) möjliga utsläpp i kg och inkluderar produktens hela livscykel, från jord till butik. 1 kg nötkött släpper därmed ut mellan 14 och 42 kg koldioxidekvivalenter (co2e) medan 1 kg frilandsgrönsaker (morötter, kål, potatis osv.) släpper ut mellan 0,1 och 0,6 kg koldioxidekvivalenter (co2e).

Vad som påverkar mängden utsläpp är bland annat om det är inhemska eller utländska livsmedel, konventionell eller ekologisk produktion, transport och graden av förädling.

Källor och vidare läsning

Pihvin korvaaminen pavuilla näkymä (journal.fi)

Hillintä-ilmasto-opas.fi

Ruokavaliomuutoksen vaikutukset ja muutosta tukevat politiikkayhdistelmät: RuokaMinimi-hankkeen loppuraportti

Genomsnittsfinländarens koldioxidavtryck

Towards sustainable consumption of legumes: How origin, processing and transport affect the environmental impact of pulses

Taggar