Regeringen gillar morötter, men hur saftiga är de?
I statens miljöpolitiska verktygsback finns både käppar och morötter. Käppar i form av skatter som höjer priset på miljövidriga alternativ och morötter i form av subventioner till alternativ som stöder omställning till ett hållbart samhälle. I sitt förslag till budget för år 2021 föredrar regeringen morötterna. I dessa exeptionella coronatider har regeringen gått in för att låta underskottet i statens budget öka kraftigt. De senaste månaderna har flera arbetsgrupper presenterat förslag till hur stimulanspaketet skall användas så att det också främjar målsättningen att Finland skall bli kolneutralt före år 2035. Till vår glädje ser vi att en del av förslagen ingår i regeringens budgetförslag till riksdagen. Regeringens sits underlättas av att EU bidrar med pengar för återhämtning och att också de skall användas till en socialt rättvis omställning.
I den här korta analysen av regeringens budgetförslag fokuserar vi på några frågor som är relevanta ur klimatperspektiv. Analysen baserar sid på det material som har offentliggjorts idag (17.9.2020).
Torv
Regeringen föreslår nu att beskattningen av torv skall fördubblas. Ökningen är betydligt mindre än Natur och Miljö hade hoppats på och mindre än en arbetsgrupp tillsatt av finansministeriet nyligen föreslog. Det är uppenbart att regeringen inte har kunnat enas om åtgärder som skulle garantera en snabb utfasning av torven som energikälla.
Till den politiska kompromissen om torv hör nu en ny mekanism om minimipris för att garantera att torven inte blir fördelaktigare om priset på utsläppsrätter sjunker. Det är ett steg i rätt riktning, men nog grämer det att modellen blir klar först till budgetförhandlingarna hösten 2021.
Staten stöder industrins klimatomställning
Vi ger rungande applåder för regeringen beslut att inte förlänga utsläppshandelskompensationen, vilket betyder att systemet upphör vid årsskiftet. Kompensationen var ett praktexempel på miljövidriga subventioner.
Budgetförslaget är synnerligen givmilt för industrin. Staten skall nu börja betala ut ett nytt stöd till företag som övergår från fossila bränslen till el och industrins elskattegrad sänks till EU:s miniminivå från början av år 2021. Elskatteåterbäringar för industrin slopas, men återbäringar för andra energiskatter, borde styra konsumtionen till fossilfria alternativ, fortsätter ända fram till år 2024.
Regeringen kom överens om att sänka elskatten också för värmepumpsanläggningar som matar ut värme till fjärrvärmesystemet. Det här är ett bra sätt att stöda utfasningen av stenkol och torv i fjärrvärmeproduktion. Natur och Miljö tycker att det är svagt att regeringen inte kom längre än till ett principbeslut i denna fråga, som sakkunniga lyft fram redan länge. Detaljerna ska ännu klargöras under år 2021.
Trafiken
För klimatet är trafiken en av de viktigaste sektorerna. Tyvärr hade regeringen inte mycket nytt att komma med, med lovade att återkomma med en genomgripande trafikskattereform nästa år. Det kommer vi nog att påminna om.
Det behövs kraftfulla åtgärder för att minska trafikens klimatstörande utsläpp och nå målsättningen om 250 000 elbilar år 2030. I budgeten för år 2021 ingår några små reformer som gör elbilar lite förmånligare: Beskattningsvärdet för elbilar sänks och möjligheten att ladda elbilen på jobbet blir en skattefri förmån åren 2021–2025. Det blir också skattefritt att ladda elbilar i offentliga laddningsstationer.
Natur och Miljö välkomnar regeringens förslag att göra cykling mera attraktivt. Från och med nästa år skall arbestgivare kunna erbjuda en skattefri cykelföremån till värdet av 1200 euro.
Vi hade hoppats på nya beslut om investeringar i järnvägsnätet, men i trafikministeriets investeringsbudget ingår som vanligt en hel del vägprojekt. Vi hoppades på beslut om att satsa på nattåg, men också den frågan sköts fram till ett senare skede. Flygtrafiken är uppenbarligen en politiskt så het potatis att de fem partierna inte kunde enas om den.
Jordbruk
I samband med budgetmanglingen kom regeringen överens om ramarna för jordbruksstöden under nästa programperiod. Det betyder att arbetet med att utforma ett stödsystem som styr in jordbruket i en mera hållbar riktning kan börja på allvar. Det här är ett av områdena som Natur och Miljö kommer att prioritera.
I regeringens uppgörelse om budgetförslaget 2021 ingick nya beslut om stöd till investeringar i klimatvänliga lösningar för 80 miljoner, men de förverkligas knappast ännu nästa år.
I många år har Natur och Miljö lyft fram att energiskatteåterbäringarna för jordbruket främjar användningen av fossila bränslen. Vi är besvikna över att den här miljövidriga subventionen inte slopas.
Stöd till rättvis omställning
Tillbaka till morötterna: Omställningen till klimatvänligare produktion och hållbar konsumtion fick stor uppmärksamhet. Regeringen beslöt att en betydande del av de medel som Finland kan få ur EU:s återhämtningsfond skall användas till en rättvis omställning. Summan 1 miljard euro per år är imponerande, men problemet är att regeringen inte presenterade några konkreta kriterier för hur pengarna ska användas. Natur och Miljö befarar att det finns en uppenbar risk för att stöden inte används på bästa tänkbara sätt. Regeringen har exempelvis redan lovat stöd för rättvis omställning till torvbranschen, fast det inte är säkert att torvutvinngen fasas ut.
Vi noterar också att EU:s återhämtningsfond kan användas för att täcka kostnader som man redan tidigare har fattat beslut om. Framtiden för utvisa hur stora och saftiga de här morötterna slutligen var.
17.9.2020
Bernt Nordman
Verksamhetsledare för Natur och Miljö
