Hur restaurerar man en vårdbiotop?

Under början av junimånad tillbringade Rebecca och Nadia från projektet Från skog till hav fem dagar ute i Ekenäs skärgård. Där lärde de sig hur man restaurerar en värdefull vårdbiotop, i detta fall ängsmark, som är livsviktig för flera arter. Det hela ordnades av Luontoliitto och tanken var att även utbilda framtida lägerledare för den här typen av restaureringsläger på ön. Förhoppningsvis kan Natur och Miljö ordna ett tvåspråkigt läger tillsammans med Luontoliitto under inkommande sommar.

På ön finns flera ängar, tidigare fanns det betande djur som höll landskapen öppna men idag måste detta ske genom manuellt arbete, till exempel just genom att slå ängsvegetationen med lie. Lämnar man ängarna "ovårdade" så växer de lätt samman och en förskogning tar snabbt fart. Någon kan fundera varför en förskogning inte är att föredra, men saken är den att dessa vårdbiotoper - ängar - är livsvikiga miljöer för en mängd utrotningshotade arter. I det här fallet handlade vårt manuella arbete om att skydda en viss sorts vårdbiotop som håller på att försvinna i takt med att betande djur minskar i landskapet.

"Men saken är den att dessa vårdbiotoper - ängar - är livsvikiga miljöer för en mängd utrotningshotade arter."

Under dagarna på ön regnade det mycket och då kunde inte gräset slås. Som tur tittade ändå solen fram emellanåt. Då vi arbetade i grupp gick arbetet snabbt framåt!

Med på lägret var också en biologistuderande som kartlade arterna på ön och framförallt på ängarna. Den här sortens artkartläggning hade gjorts senast år 2002.

Stora vackra ängslandskap. Så här såg det ut före arbetet hade börjat. Vi lärde oss att vässa och använda lie med vilken vi slog en stor mängd av ängsvegetationen. Biomaterialet lämnades inte kvar på ängen utan fördes till ett område för att brännas senare i sommar eller höst. Skulle biomaterialet ha lämnats kvar på ängen så skulle det med tiden ha utsöndrat stora mängder näringsämnen, som skulle riskera att sippra ut i Östersjön.

Taggar