Vi värdesätter din integritet

Vi använder cookies för att förbättra din surfupplevelse, visa personligt anpassade annonser eller innehåll och analysera vår trafik. Genom att klicka på "Acceptera alla" samtycker du till vår användning av cookies.Läs mer om de cookies vi använder.

Vi värdesätter din integritet

Vi använder cookies för att förbättra din surfupplevelse, visa personligt anpassade annonser eller innehåll och analysera vår trafik. Genom att klicka på "Acceptera alla" samtycker du till vår användning av cookies.Läs mer om de cookies vi använder.

Dina cookieinställningar har sparats.
Bild: Kasper Salmi

Skogsgödsling - vad är problemet?

Skogsgödsling utförs för att öka trädens tillväxt och stärka skogens roll som kolsänka, men om det görs på fel sätt eller vid fel tidpunkt kan det bidra till övergödningen av våra vatten. Genom att välja rätt gödsel, använda mer precisa spridningsmetoder och anpassa tidpunkten för gödsling kan man minimerar risken för näringsläckage och övergödning i vattendrag och slutligen Östersjön.

Vad är skogsgödsling och varför görs det?

Vid skogsgödsling tillförs näringsämnen till skogsmarken. Syftet med skogsgödsling är att öka trädens tillväxt i ekonomiskogar. I Finland är kvävebrist en av de främsta begränsningarna för tillväxten av trädbestånden på mineraljordar. Därför används ofta kvävebaserade gödsel i skogar som växer på mineraljord. I torvmarker är det istället brist på kalium och fosfor. På dessa skogsmarker används därför ofta kalium- och fosforbaserade gödsel eller träaska för att förbättra näringstillgången.

Syftet med skogsgödslingen är inte bara att främja trädens tillväxt för att öka skogsbrukets avkastning, utan också att förstärka skogens förmåga att binda koldioxid. Eftersom skogar fungerar som kolsänkor, där träd och mark tar upp och binder koldioxid från atmosfären, kan skogsgödslingen hjälpa att snabba på kollagringen. En ökad tillväxt av träd innebär också att mer koldioxid kan bindas och därmed minska mängden växthusgaser i atmosfären​.

Men det finns negativa aspekter med gödslingen; om för mycket näringsämnen tillförs till skogen, rubbas näringskretsloppet i naturen. Detta kan ha förödande konsekvenser för ekosystemen, särskilt i sjöar och haven som belastas av övergödning.

Skogsgödslingens inverkan på vattenkvaliteten

Trots de ekonomiska och klimatmässiga fördelarna med skogsgödsling, finns det negativa miljöeffekter, särskilt när det gäller vattenkvaliteten. Näringsämnen som tillförs genom gödsling kan läcka ut från skogsmarken och hamna i vattendrag, där de orsakar övergödning. Detta är särskilt problematiskt för Östersjön, som redan lider av näringsbelastningen.

På mineraljordar är det främst kväveutlakning som är problemet. När kväve tillförs i form av nitratgödsel är det lätt att nitrat rinner ut i vattendrag. Detta bidrar till övergödningen, som i sin tur orsakar algblomning och syrebrist i sjöar och hav, vilket har allvarliga konsekvenser för det akvatiska ekosystemen. En studie från Finland visar att kväveutlakningen kan vara så hög som 12 kg per hektar under det första året efter gödsling på mineraljordar, vilket sedan minskar till cirka 3 kg per hektar under det andra året​.

På torvmarker är det däremot fosforutlakning som utgör ett problem. Torvmarker har en begränsad förmåga att binda fosfor; då gödselmedel som innehåller fosfor används på dessa marker, kan fosforn lätt lakas ur och hamna i vattendrag. Fosfor, liksom kväve, bidrar till övergödning i vatten. Fosforutlakning är särskilt problematisk på utdikade torvmarker, där vattenflödet i diken för med sig näringsämnen direkt till närliggande vattendrag​.

Vissa typer av gödsel är värre än andra

Det finns olika typer av gödsel som används inom skogsbruket, och deras påverkan på vattenmiljön varierar. Traditionella gödselmedel, som innehåller kväve och fosfor, bidrar lätt till näringsutlakning och övergödning av vattendrag. På torvmarker har utvecklingen av fosforbindande gödselmedel varit ett viktigt steg för att minska risken för fosforutlakning.

Under 2000-talet utvecklades gödselmedel för torvmarker som innehåller järn. Järnet i gödselmedlet binder fosfor, vilket förhindrar fosforn från att frigöras i marken och lakas ut i vattendrag. En annan lovande lösning har varit användningen av asak som gödsel, särskilt träaska, som är rikt på järn och aluminium. Dessa mineraler binder fosfor i marken och förhindrar att det läcker ut i vattendrag. Studier har visat att fosforutlakning från gödsel gjorda på aska är minimal, även över en period på tio år. Aska har därmed blivit ett av de vanligaste gödselmedlen för torvmarker, eftersom det anses vara relativt säkert för vattenmiljöer. Träaska tillför dessutom en rad andra viktiga näringsämnen till marken, vilket förbättrar markens bördighet på lång sikt​. Däremot är effekterna av gödsling med aska på marken och dess mikroorganismer fortfarande okända.

Tips för att undvika näringsbelastning från skogsgödsling

Välj rätt typ av gödsel

För att minska den negativa påverkan som skogsgödsling har på vattenkvaliteten finns det flera åtgärder som kan vidtas. En av de viktigaste strategierna är att välja rätt typ av gödselmedel beroende på markens förutsättningar. På torvmarker ska man välja gödsel som innehåller järn eller aska, eftersom de minimerar risken för fosforutlakning. På mineraljordar är det viktigt att använda gödselmedel som innehåller kväve i en form som är mindre benägen att lakas ur, till exempel långsamt frisättande gödselmedel.

Använd en skonsam spridningsmetod

Spridningsmetoden spelar också en avgörande roll för att minska gödselns inverkan på vattendragen. Den vanligaste spridningsmetoden är gödsling från helikopter, där det är svårt att undvika att gödseln hamnar i diken. Enligt nationella uppskattningar lakas cirka 3 % av fosforn i gödselmedel ut på grund av att gödseln hamnar direkt i diken vid spridningen​. Genom att använda mer precisa spridningsmetoder, som gödsling från marken, kan denna risk minskas avsevärt.

Gödsla under rätt årstid och väder

En annan metod för att minska belastningen på vattenmiljöer är att gödsla under rätt tidpunkt. Det lönar sig att gödsla när marken inte är frusen eller väldigt blöt, eftersom risken för utlakning är större under dessa förhållanden. Vintern är en särskilt riskfylld tid, eftersom frusen mark inte kan absorbera näringsämnen lika effektivt, vilket ökar risken för att gödseln spolas bort med smältvatten på våren.

Håll dig informerad om skonsamma gödselmedel

Forskning pågår även för att utveckla nya gödselmedel som är ännu mer skonsamma mot miljön. Ett exempel på detta är SuoHitu-projektet, som ingår i Naturresursinstitutets forskningsprogram "Hiilestä Kiinni". Målet med projektet är att undersöka olika gödselmedels effekt på markens ekosystem och vattendrag och baserat på resultaten utveckla framtida gödslingsmetoder​.

Källor: Luke (2022). Vesistökuormitus metsätaloudessa – Uusia kuormitusmittareita kansallisen metsästrategian seurantaan: Asiantuntijaselvitys; Luke (2023). Metsänlannoitus nyt ja tulevaisuudessa : Synteesiraportti.

Taggar

Du kanske också är intresserad av...

  • Kalavverkning - vad är problemet?

    När ett område kalavverkas avlägsnas hela eller stora delar av trädbeståndet, vilket påverkar skogens biogeokemiska och hydrologiska processer. Till följd av detta ökar utlakningen av näringsämnen och organiskt material till närliggande vattendrag och slutligen till Östersjön.

    Läs mer om artikeln: Kalavverkning - vad är problemet?

  • Vad kan du göra för Östersjön på land?

    Östersjön är ett av världens mest sårbara hav och är hårt drabbat av övergödning, föroreningar och klimatförändringar. För att skydda Östersjön måste vi reducera de diffusa näringsutsläppen från jord- och skogsbruk och samtidigt implementera lösningar som begränsar det oundvikliga näringsläckaget.  

    Läs mer om artikeln: Vad kan du göra för Östersjön på land?

  • Vasslåtter som en multifunktionell lösning

    Vasslåtter, alltså skörd av vass, är en metod som kan användas för att minska övergödningen i våra vatten. Vasslåtter kan också främja artrikedomen på stränderna och bidra till vassruggens funktion som kolsänka. För att maximera nyttan och minimera skador på de livsmiljöer som vassruggar utgör, är det ändå viktigt att skörda vassen på ett hållbart sätt.  

    Läs mer om artikeln: Vasslåtter som en multifunktionell lösning

  • Naturbaserat skogsbruk för ett renare Östersjön 

    Naturbaserade lösningar inom skogsbruket innebär att förbättra skogens naturliga funktioner. Genom att implementera naturbaserade lösningar i skogsbruket skapas förutsättningar för ett skogsbruk som skyddar biologisk mångfald, minskar negativa effekter på vattenkvalitet och minimerar mänsklig påverkan på ekosystemen både på land och till havs. 

    Läs mer om artikeln: Naturbaserat skogsbruk för ett renare Östersjön 

  • Utdikade myrskogar - vad är problemet?

    Finlands markyta genomskärs av en och en halv miljon kilometer diken för att skapa bättre ekonomisk lönsamhet i våra myrskogar. Det här förorenar vattnen, utarmar artrikedomen och leder till ökade klimatutsläpp. Näringsutsläppen är stora i Bottenviken.

    Läs mer om artikeln: Utdikade myrskogar - vad är problemet?