Mörkare vattendrag förändrar det välbekanta landskapet

Skogsbruket kan avgöra stugvattnens framtid

I Finland finns det över en halv miljon stugor. Varje sommar söker sig miljontals finländare till sina bekanta skogsklädda stuglandskap. Stugturismens rötter går tillbaka till skogsbrukets barndom, då skogsvägar banade väg till områden som tidigare låg mitt i skogen. Nu kan skogsbruksmetoderna förändra stuglandskapet i grunden.

Skogen är en viktig del av Finlands ekonomi, identitet och kultur. Skogsbrukets inverkan på vattendragen är dock betydande. Dikning, avverkning och jordbearbetning ökar mängden organiskt material som rinner ut i vattendragen, vilket gör att vattnet blir mörkare och mer eutroft.

Mörkfärgning är inte bara ett landskapsproblem, utan har också en djupgående inverkan på det liv som döljer sig under ytan. I brunt vatten kan rovfiskar inte se sina byten, vilket leder till en minskning av populationerna. Många vattenfåglar lider också av de skador som humusen orsakar eftersom deras födotillgång minskar. Dessutom påverkar bristen på ljus många alger och vattenväxter, som utgör viktiga gömställen och skydd för fiskyngel och ryggradslösa djur.

Blomningar av blågröna alger kan ses varje sommar i både skärgårdar och inlandsvatten. Utslagen som bryter ut när man dyker ner i en lerig stugstrand avskräcker från bad och den bakterietäckta vattenytan uppmuntrar inte heller till båtliv. För vattenlevande organismer är det en livsmiljö som det inte finns någon annanstans att fly från. Vattendragen eutrofieras i första hand av jordbruket, men även skogsbruket orsakar betydande vattenföroreningar.

Östersjön lider av samma problem som sjöarna

Östersjön har ett enormt avrinningsområde som täcker nästan hela Finlands yta. Från inlandet transporteras fasta partiklar, humus och näringsämnen till Östersjön via åar och älvar. I havet orsakar de samma problem som i sjöar: grumling och övergödning. Den ömtåliga Östersjön, som i egenskap av bräckt vatten snarare är en stor sjö än ett hav, klarar inte av det enorma tryck som den utsätts för. Om inte situationen förändras kommer Östersjön att drabbas av ökad övergödning och minskande fisk- och fågelbestånd.

Att ändra praxis är långsamt men kostsamt

Att främja vattentåliga skogsbruksmetoder förbättrar statusen för inlandsvatten och har även en inverkan på Östersjön. Samma metoder stöder den biologiska mångfalden och minskar klimatutsläppen, vilket ytterligare förbättrar vattendragens välbefinnande.

Det bästa sättet att minska skogsbrukets påverkan på vatten är att utföra lättare plockhuggning, att markbereda endast vid behov och så skonsamt som möjligt samt att undvika dränering och all onödig grävning. Flodkorsningar bör undvikas överallt. Genom att lämna tillräckligt breda buffertremsor längs vattendragen kan man skydda vattendragen, men fördelarna kan uppvägas av de föroreningar som orsakas av att man korsar vattendrag eller diken.

Etablerade metoder är dock väl förankrade och information om nackdelarna med dessa metoder når inte alltid skogsägare eller skogsarbetare. Ökad kunskap baserad på evidens är därför ett viktigt medel för att åstadkomma förändring mot ett mer vattenresilient skogsbruk och renare stugträdgårdar.

"Vattendragen blir allt mer förorenade och skogsbrukets övriga påverkan på vattenstatusen är betydande. Dessa effekter kan dock förebyggas på ett effektivt sätt och kräver inte alltid stora ekonomiska investeringar."

Taina Ihaksi, projektledare, skogsbruk, BSAG

Genom gemensamma ansträngningar kan vi åstadkomma betydande förändringar. Oavsett om det handlar om att planera hur vi ska sköta våra egna skogar, dela information eller påverka beslutsfattare och stora skogsbolag kan alla göra något. "Att skydda vattenförekomster ligger i vårt gemensamma intresse. Tillsammans kan vi se till att våra sjöar och Östersjön förblir rena och levande för kommande generationer." säger Taina Ihaksi, projektledare för BSAG Forest.

Texten och bilderna skrivna och tagna av Baltic Sea Action Group (BSAG)

Taggar