Skogen och Östersjön
En välmående skog och mark bidrar till att binda och filtrera näringsämnen såsom kväve från vattnet som annars rinner ut i vattendrag och löper risken att nå Östersjön. Ostörd skog och våtmark kan hjälpa att fånga näringsämnen och reglera näringsflödet så det är i balans. Skogen kan med andra ord fungera som en naturbaserad näringsfälla, som motverkar övergödningen av Östersjön.
Däremot kan skogen också öka näringsutsläpp till Östersjön om den används intensivt för skogsbruk. Ungefär 17% av våra fosforutsläpp och 10% av våra kväveutsläpp kommer från skogsindustrin. Även om skogsbrukets totala näringsutsläpp är betydligt mindre än jordbrukets, är skogsbruket fortfarande en betydande källa till näringsutsläpp på lokal nivå. Dessutom är skogsbrukets näringsbelastning större än tidigare beräknat och kan vara lång tid. Skogsbruksmetoder såsom torrläggning genom dikning, kalhygge och avverkning av kantzoner används fortfarande i dag, trots att de påvisats öka näringsbelastningen av vattendrag.
Genom att tillämpa skogsbruksmetoder som är naturbaserade och på så sätt ta vara på skogens förmåga att fånga upp näringsämnen, kan vi gynna både skogens och Östersjöns välbefinnande.
Dela denna sida
Taggar
Du kanske också är intresserad av...
-
Skogsvision
Natur och Miljö arbetar att uppnå vissa mål som gäller hållbart skogsbruk och bevarande av skogens biologiska mångfald. Läs mer om detta i förbundets skogsvision!
-
Skogsägarnätverk
Kom med i förbundets skogsägarnätverk för att lära dig nytt och inspirera andra!
-
Stöd oss
Även en liten summa spelar en stor roll för arbetet för ett renare Östersjön!
-
Om kampanjen
Tack för att du besöker sajten och hoppas du blir inspirerad och motiverad att stödja kampen mot ett förorenat och övergött Östersjön!
-
Vad kan du göra för Östersjön på land?
Östersjön är ett av världens mest sårbara hav och är hårt drabbat av övergödning, föroreningar och klimatförändringar. För att skydda Östersjön måste vi reducera de diffusa näringsutsläppen från jord- och skogsbruk och samtidigt implementera lösningar som begränsar det oundvikliga näringsläckaget.
