Så funkar det: låt naturen växa fram i skogen och tjäna pengar på det

Skogsexperten och föreläsaren Mikael Karlsson har en mission: han vill sprida kunskap om hur skogen ska förvandlas till naturlig skog igen, i stället för att vara en plantage som serverar råvara till skogsbolagen. Karlsson talade om kontinuitetsskogsbruk i Helsingfors i början av november inbjuden av Natur och Miljö.

Mikael Karlsson har alltid älskat skogen och han har skött skogen med sin farfar sedan barnsben. Redan i unga år var han skeptisk till kalhyggesbruket, men farfar och alla andra sade att kalhygge är det enda rätta.

Men i början av 2000-talet hörde han om ett alternativ – och så åkte han ner till den tyska staden Lübecks skogar.

– Där växte björk, tall, gran och lite ekar – men framför allt så hade ingen röjt i skogen. Det såg ut som skräp, huller om buller, berättar Karlsson.

Medan han strosade runt mellan trädstammar, ris och sly frågade han sin tyska guide om de glömt att röja. Nej, var svaret.

– ”Titta i stället efter hur många träd med fina stammar och god vitalitet du kan hitta”, fortsatte guiden. Och jo, där stod de fina träden.

Då insåg Karlsson att det han såg var en plats med hög biologisk mångfald.

– Det är ju i ”skräpet” som naturen bor. När vi röjer och städar i naturen så städar vi bort naturen, berättar Karlsson.

Dagen efter besökte Karlsson en blandskog bestående av ek, lönn och bok.

– Den skogen var så vacker! Det är det närmaste en religiös upplevelse jag varit med om. De högsta träden var över 40 meter höga och de grövsta träden var över en meter breda. Jag fick höra att det här var ett av de mest ekonomiskt lönsamma bestånden i Lübeck.

Efter den resan visste han vad han skulle göra hemma i Sverige.

– Jag insåg att det är något vi glömt bort. Det går att bedriva ett riktigt lönsamt skogsbruk utan att hugga ner naturen.

Skogen behöver få vara skog

År 2017 gav Karlsson ut boken ”Konsten att hugga träd och ha skogen kvar” som handlar om Lübeckmodellen.

– I det ekosystembaserade skogsbruket är målet att den brukade skogen ska vara så nära en för platsen naturlig skog som möjligt.

För att skogsbruket ska vara hållbart behövs vissa grundförutsättningar: Skogen behöver få vara skog, inte kalhyggen och trädplantager. Skogen består av olika trädslag, i olika storlekar, där finns även verkligt gamla träd och gott om död ved.

Karlsson slår fast att det rådande skogsbruket är bra på kort sikt för skogsbolagen som behöver mycket råvara. Men det är dåligt för klimatet som går miste om kolsänkor och dåligt för den biologiska mångfalden när naturlig skog förvandlas till trädplanteringar.

– Om vi ställer om skogsbruket så ökar kollagret i skog och mark och då har vi möjlighet att hejda klimatkrisen och samtidigt få tillbaka den biologiska mångfalden.

Den största skillnaden mellan plantage och naturlig blandskog är brist på mångfald och variation.

Den största skillnaden mellan plantage och naturlig blandskog är brist på mångfald och variation.

– I plantagen har vi i huvudsak ett trädslag i en enda storlek och ålder och ganska låg biologisk mångfald. I en naturlig skog där har vi olika trädslag i olika åldrar och framför allt en närvaro av verkligt gamla träd och död ved. I många av våra landskap saknas de gamla träden. En tall kan bli långt över 500 år gammal, men vid kalhyggen huggs tallarna när de är 70–100 år.

Lübeckmodellen om hållbart skogsbruk går enligt Karlsson att anpassa till vilken del av världen som helst. Men hur mycket gallring skogen tål måste definieras lokalt. Det behövs lokalt förankrad kunskap.

– Man får pröva sig fram till var skogens gränser går. Man måste anlägga så kallade referensområden, i minst 10 procent av skogen måste man göra mätningar men ingen avverkning, säger Karlsson.

Sedan jämför du: hur många fåglar, växter, sly, mossa, stora träd, död ved – helt enkelt hur stor biologisk mångfald finns det i den brukade skogen jämfört med den brukade skogen.

– Cirka 80 procent av allt som finns i den naturliga, obrukade skogen ska även finnas i den brukade skogen. Där går gränsen.

I det ekosystembaserade skogsbruket huggs också träd. Men eftersom stora delar av skogen under de senaste årtiondena kalhuggits så är en stor del av träden unga. Därför måste skogen under en övergångsperiod få växa till sig.

– Tills skogen har vuxit till sig så finns det mycket mindre träd att hugga. Under denna omställningsperiod kommer dina tillgångar att öka när skogen växer, men det blir mindre pengar i fickan för stunden för skogsägaren.

Finland borde hugga mindre för att skogen ska kunna återhämta sig

Mikael Karlsson bedömer att Finland borde hugga uppskattningsvis 65 procent mindre av skogen för att de finska skogarna ska återhämta sig.

Karlsson påminner om att det hyggesfria skogsbruket är värdefullt inte bara för naturens mångfald utan också för kommande generationer av skogens ägare.

– Det hyggesfria skogsbruket ger möjlighet till ett jämnare kassaflöde över generationer.

Om staten betalar kompensation till de skogsägare som skiftar över till det hållbara skogsbruket, så innebär det hållbara skogsbruket också en ekonomisk morot i reda pengar till skogsägarna.

– Att ställa om skogsbruket skulle öka skogens kollager med motsvarande 100 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Det motsvarar med dagens priser för kolkrediter över 80 miljarder euro per år, säger Mikael Karlsson.

Men om den här Lübeckmodellen är så fantastisk, vem är det då som motsätter sig den?

– De som motsätter sig detta är den nuvarande etablerade skogsindustrin. Om vi ställer om skogsbruket så minskar flödet av råvaror och det här är negativt för skogsbolagens massafabriker.

Text: Marcus Floman

Taggar