Mariehamns nya konstgjorda våtmark Nabben. Foto Stefan Lomner.

Fira Östersjödagen!

Inspiration , Publicerat:

Östersjödagen firas den 22 mars i år och på Åland blir det tvärr inte Braxenburgare och en guidad visning av Mariehamns nya våtmark, Nabben, pga corona. Men du kan själv hjälpa till att lyfta vårt innanhav genom att engagera dig i olika projekt eller helt enkelt ha med Östersjön i din undervisning.

Östersjön är ett hotat hav på grund av dess känslighet för förändring. Utbytet av vattnet är begränsat genom de trånga sunden ut mot Atlanten och dess unika mix av sött och salt vatten skapar en livsmiljö med färre arter. Finns det färre arter är känsligheten för förändringar större. Östersjön är, uppe på detta, hårt ansatt av människans verksamhet som resulterat i bland annat övergödning.

Så då kan man ju fundera på varför man har valt att lyfta en konstgjord våtmark och Braxenburgare på en dag för Östersjön? Här finns alltså två ingångar för teman att jobba med! Vi återkommer till dem och börjar lite mer från grunden.

Initiativtagare till Östersjödagen är Johan Nurminens stiftelse och den firades första gången 2019. Dagen är sammankopplad med World Water Day som firas i hela världen. Om man vill börja med att läsa in sig på Östersjön, så har stiftelsen en väldigt informativ sida johnnurmisensaatio.fi. En annan sida med mycket information heter Östersjön.fi. Här finns mycket fakta och tips och projekt att engagera sig i. I vår egen lärarhandledning med temat fisk, som Naturskolan Kvarken tagit fram, finns också mycket information, tips och idéer för dig som lärare.

Braxenburgare

Nu åter till först Braxenburgaren. Östersjön har blivit en väldigt näringsrikt hav, mest på grund av övergödningen. Mört och braxen trivs däremot i näringsrikt kustvatten och gynnas av övergödningen.

– Det är en miljögärning att äta mört och braxen. I allt levande finns kväve och fosfor som göder vattnet. Genom att fiska kan man effektivt få bort överflödiga näringsämnen från Östersjön, säger Miina Mäki, projektledare för Närfiskprojektet vid John Nurminens Stiftelse i en artikel i HBL.

Du kan hitta mer information om detta på Rädda Lumparns hemsida där det också finns en kort film om braxens väg till burgare.

En Braxen från Projekt Baltic Fish. Foto Therese Andersson.

Konstgjord våtmark

Sedan har vi då de konstgjorda våtmarkerna. Detta är möjligen ett tema för de något äldre eleverna, genom att här kan man blanda in kemi och de olika ämnenas omvandling på vägen genom våtmarken. Men enkelt sagt så fångar våtmarken upp näringen som övergöder Östersjön och den näringen kan sedan tas bort från dammen efter några år och göda åkrarna med igen.

En utförlig lärarhandledning har Nynäshamns naturskola tagit fram, där de båda viktiga processerna nitrifikation och denitrifikation tas upp. Alltid kul med nya ord och kemiska formler! Denitrifikation: 24NO3+ 5C6H12O6→12N2+ 30CO2+ 18H2O + 24OH !

Omlöpet vid Nabben är till för att gäddan ska kunna ta sig upp i våtmarken och leka. Foto Stefan Lomner.

Något mer?

Visst finns det mer! Du kan engagera dig i något av de forskningsprojekt som pågår kring Östersjön, genom att hjälpa forskarna med insamling av data. Titta in på Undersök och lär dig mer för att hitta ett projekt som kan passa din klass.

Du kan även stödja föreningen Baltic Sea Action Groups arbete genom att ordna en Rädda Östersjön-insamling på din skola.

Och varför inte förstärka hela arbetet i klassen, med att boka in en hel- eller halvdag med en Naturskola nära dig med tema vatten?

Så klä dig i något blått den 22 mars för att hedra Östersjön och hitta på något som antingen visar din uppskattning för Östersjön eller engagera dig mer och berika din kunskap! Sedan ses vi den 26 augusti istället, för då bjuder vi på det som var tänkt att bjudas på den 22 mars!

Östersjön sett från Åland. Foto Stefan Lomner.

Taggar