Foto: Helsingfors universitet, Katarina Lönnström

Baljväxter främjar biologisk mångfald

Markerna i jordbruket störs oftare än vad som sker i naturliga ekosystem, till exempel vid bearbetning av åkern inför sådd eller vid skörd. På åkern används dessutom gödsel samt ogräs- och bekämpningsmedel mot skadeinsekter, vilket kan påverka andra arter och närliggande ekosystemen negativt. Jordbruket påverkar därmed många flera arter än bara de som växer på åkern. Men genom att odla baljväxter skulle vi kunna minska på användningen av kemiska bekämpningsmedel, vilket gynnar våra vilda bin, fjärilar och andra pollinatörer.

Precis som i naturliga ekosystem spelar den biologiska mångfalden en stor roll i jordbruket. Både för så kallade stödjande och reglerande naturnyttor som pollinering, näringsämnens kretslopp, jordmånens struktur och funktion, hydrologiska processer och skydd av grödor. Samodling med baljväxter kan innebära att flera olika naturnyttor kommer till användning. Till exempel kan baljväxter fixera kväve från luften så att mindre gödsel behövs. De kan också förbättra jordmån och markstruktur. Andra positiva effekter är minskad användning av kemiska bekämpningsmedel, vilket kan leda till en ökad biologisk mångfald.

Kemiska bekämpningsmedel hotar våra pollinerare

Pollinerare som till exempel vilda bin, fjärilar och flugor har det tufft i dagens jordbrukslandskap. En orsak till att antalet pollinerare minskar är förlusten och försämringen av deras livsmiljöer. Många vilda blommor har minskat till antal och mångfald, vilket gör att pollinerare har svårare att hitta föda och lämpliga platser att bo på. Dessutom utsätts pollinerare för de kemiska bekämpningsmedel som används i jordbruket. Det är nämligen inte bara skadligt för skadeinsekter utan också för andra organismer som pollinerare. Att färre pollinerande insekter surrar runt på åkern har även en inverkan på oss människor. Flera av våra grödor behöver nämligen pollineras av insekter för att få frukt. Vissa är helt beroende av insekternas pollinering, till exempel äpplen och baljväxter. Medan andra grödor som raps och rybs både kan pollineras av insekter och vinden. Om det finns färre pollinerare blir skörden mindre. Vi är med andra ord beroende av insekternas pollinering för att få mat på våra bord.

Baljväxter minskar behovet av kemiska bekämpningsmedel

Baljväxter är starka plantor som inte låter ogräs ta över i första hand. Därför kan också behovet av att använda kemiskt bekämpningsmedel minska, vilket skulle gynna den biologiska mångfalden. Speciellt på åkrar där baljväxter odlas tillsammans med sädesslag. De kan nämligen konkurrera ut olika ogräs och hjälper på så vis varandra att bekämpa ogräset. Ett sätt är att så baljväxter som exempelvis vit- eller rödklöver i åkerkanten. Baljväxter vid åkerkanten kan skapa fysiska barriärer som håller ogräs borta, bli ett hem åt en mängd insekter och på så vis främja den biologiska mångfalden.

Alla baljväxter är dock inte lika konkurrenskraftiga. Därför behöver man bland annat välja art efter vilken som passar bäst på odlingsplatsen, odla flera olika baljväxter på samma ställe eller använda sig av växelbruk (med fler- och ettåriga växter). På så vis kan de mindre konkurrenskraftiga baljväxterna också stå sig starka mot ogräs.

Baljväxter är poppulära bland pollinerare

Pollinerande insekter älskar blommor. I blommorna finns nämligen den söta nektarn och pollen. När pollinerarna besöker blomman för att äta, fastnar pollen på deras kroppar som de sedan för vidare till nästa blomma. På så vis befruktas blommorna och vi människor får sedan äpplen, jordgubbar eller till exempel raps. Baljväxternas blommor är attraktiva för flera pollinerare. Till exempel är vit- och rödklöver populär bland både humlor och vilda bin. Att ha baljväxter i sin växtföljd eller så dem i åkerkanten kan därför främja pollinerande insekter som i sin tur hjälper till att öka skörden.

Källor och vidare läsning

Legume crops and biodiversity - legumehub.eu

Taggar