Jordbrukets miljöproblem

Matproduktionen påverkar vår miljö på många olika sätt. Bland annat genom att bidra till klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald samt övergödning och försurning av sjöar och vattendrag. Livsmedelsproduktionen är dessutom mycket resursintensiv. Den tar mycket mark i anspråk och kräver stora mängder vatten, näringsämnen och energi.

Hälften av jordens landyta är jordbruksmark

Omkring 50 % av jordens landyta används till produktion av mat. Av denna yta utgör produktionen av kött och andra animaliska produkter 70 %. Med en växande befolkning ökar pressen på att producera mer mat. Men det finns gränser för hur mycket av jordens yta som vi kan använda för matproduktion. Köttproduktionen kräver stora landytor eftersom en stor del av jordbruksmarkerna utnyttjas för produktion av djurfoder i stället för att odla mat till oss människor direkt. Genom att äta en mer växtbaserade kost kan vi därför minska jordbrukets belastning på miljön.

Vatten och mera vatten

Upp till 70 % av allt vatten som vi människor använder går till jordbruket. I Finland har vi ingen brist på vatten och den genomsnittliga finländaren använder dagligen kring 4 700 liter vatten. Det är vatten som vi dricker, duschar och spolar toaletten med. Men också vatten som går åt vid produktionen av de produkter vi använder och den mat vi äter under en dag. Ungefär hälften av vårt så kallade vattenfotspår förbrukas utanför Finlands gränser. Framförallt i produktionen av den mat och de produkter vi använder. Du kan minska ditt vattenfotspår genom att konsumera produkter som kräver en mindre mängd vatten i produktionen.

Utsläpp av näringsämnen till sjöar och vattendrag

Alla typer av grödor behöver näringsämnen som kväve, fosfor och kalium för att kunna växa. Bonden gödslar därför sina odlingsmarker med dessa ämnen för att få en bra skörd. Men grödorna kan inte ta upp alla näringsämnen och en hel del rinner därför ut i sjöar och vattendrag. Speciellt kväve och fosfor är problematiska eftersom de har en övergödande effekt. Utsläppen till sjöar och vattendrag har inte minskat i den takt som man hade önskat under 2000-talet. Dessutom beräknas riskerna för erosion att öka då klimatförändringarna kommer resultera i mer regn och nederbörd. Det finns starka argument för att de åkrar som är mest känsliga för erosion borde tas ur bruk, vilket skulle minska den odlingsbara ytan. Därmed ökar behovet av att kunna producera mer mat på mindre yta.

Djurhållningen är i dag koncentrerad till vissa regioner i landet, till exempel är det vanligt med fjäderfän och svin i sydvästra och nötkreatur i mellersta och östra Finland. Det har lett till en ansamling av stallgödsel i dessa regioner, vilket ytterligare ökar riskerna för utsläpp av näringsämnen till sjöar och vattendrag. Det går att minska på de här problemen genom att införa skyddszoner mellan vattenområden och odlingsmarker, förhindra erosion, begränsa när och hur mycket gödsel som får användas och också skapa ett mer varierat jordbrukslandskap.

Källor och vidare läsning

Legume crops and biodiversity - legumehub.eu

Taggar