Foto: Johanna Lindholm

Elektronik

Varför reparera elektronik?

Elektronik är problematiskt på många plan. Produktionen av elektronik och vitvaror kräver mängder av olika råvaror vilket har en stor belastning på miljön.

Tillverkningen av exempelvis en mobiltelefon orsakar upp till 70 kg koldioxidutsläpp (Spark Sustainability). Trots att produktionen är belastande köper vi allt för ofta nya maskiner och användningstiden på enskilda apparater är mycket kort. Vad händer med alla apparater som inte används mera? Det finns stora brister i både återanvändningen och återvinningen av elektronik och vitvaror. Enligt en europeisk rapport från 2019 kunde man förebygga 4 miljoner ton koldioxidutsläpp genom att använda damsugare, datorer, tvättmaskiner och smarttelefoner ett år längre (EEB 2019)!

Råvaror i tillverkning av elektronik

För att tillverka en smarttelefon eller dator behövs bl.a. metaller, mineraler, glas, keramik och plaster. Av enbart metaller behövs det till och med 30 olika sorter (Eetti ry) och den alltjämt ökande mängden elektronik har lett till att största delen av alla världens metaller går åt till att tillverka elektronikaparater. En fjärdedel av världens koboltresurser går åt till att producera batterier för telefoner och datorer (MakeITFair).

I elektronikens livscykel är tillverkningen det mest förorenande skedet och exempelvis för en smarttelefon utgör tillverkningen till och med 85 % av utsläppen (McMaster University 2018). Med en ständigt växande efterfrågan på elektronik uppskattas det att elektronikens utsläpp kommer att vara 10 gånger så stor vid år 2040 än vad den var år 2018 (McMaster University 2018).

Samtidigt som det produceras allt mer elektronik i världen använder vi apparaterna i en allt för kort tid. Fler än var tredje finländare använder mobiltelefonen mindre än två år, innan hen uppdaterar till en nyare modell (Luonto-Liitto 2008). Det leder till att det i världen finns en otrolig mängd telefoner och annan elektronik som egentligen fungerar, men som inte används, varken som sådana eller som råvara för att producera nya produkter. Genom att förlänga användningen av elektroniken kunde vi minska drastiskt på utsläppen. Ifall alla européer använde sina smarttelefoner 1 år längre kunde vi spara den mängd utsläpp som en miljon bilar orsakar på ett år (EEB 2019).

Återvinning av elektronik släpar efter

Det finns även stora brister i vad vi gör med den elektronik som inte används mera. I världen produceras årligen kring 50 miljoner ton elavfall av vilket endast 20 % återvinns (Eetti ry)! Om allt elskrot skulle fyllas i ett tåg, skulle detta tåg bli så långt att vagnarna skulle räcka runt hela jorden (Greenpeace), vilket visualiserar bra hur stort problem det är frågan om. Av den här stora mängden elavfall är det vi européer som toppar listan med största mängden elavfall/person/år och vi finländare är inget undantag. Enligt FN:s rapport från år 2014 hade européer i medeltal ett elavfall på 15 kg/person/år (UNU rapport 2014).

En stor del av telefonens delar går att återvinna, men tyvärr är det bara en bråkdel som faktiskt återvinns. I Finland lämnar endast 4 % av telefonägarna sin telefon till återvinning (Luonto-Liitto 2008). Enligt EU-lagstiftning är det på importörens och producentens ansvar att ordna insamling av elektronik för återanvändning och återvinning, men det är upp till varje enskild konsument ifall hen utnyttjar dessa insamlingsställen. Med andra ord ska elektronikförsäljaren kunna erbjuda att ta mot dina gamla elektronikprylar och se till att de återvinns ändamålsenligt. Fråga i elektronikbutiken!

Trots att återanvändning och återvinning regleras noggrant i Europa är det endast en fjärdedel av elavfallet som återvinns på rätt sätt. Resten finns det ingen slutlig dokumentation på. Det är sannolikt att en stor del av elavfallet exporteras till ett fjärran land där återvinningen sker på bekostnad av hälsan. Elektroniken består av delvist giftiga ämnen och farliga komponenter och precis som i framtagningen av råvarorna är det viktigt att hantera materialet rätt även i återvinningen.

Genom att själva se till att återvinna sina elapparater kan man bidra till att öka elavfallsflödet. Större flöden bidrar däremot till att göra det mera lönsamt att återvinna och återanvända olika delar av apparater. I exempelvis mobiltelefoner finns bl.a. värdefulla metaller som kan tas tillvara från de olika delarna av telefonen.Om alla telefonanvändare i världen skulle återvinna åtminstone en av sina gamla telefoner på rätt sätt, kunde man spara på upp till 240 000 ton av råvaror för mobiltelefoner. För tillfället återvinner vi finländare kring hälften av vårt elavfall, men kring 36 000-53 000 ton elavfall finns det ingen data på (Eetti ry). Alltför många, speciellt små elapparater förblir i konsumenternas skåp, hamnar bland blandavfall eller dylikt. Genom att återvinna dina apparater via det officiella återvinningssystemet kan du försäkra dig om att elavfallet behandlas och återvinns på rätt sätt.

Så nästa gång du får problem med din dator, smarttelefon, tv eller annan elektronikapparat hoppas vi att du överväger att reparera den istället för att byta till pinfärsk modell. Kan du möjligen fixa telefonen själv med hjälp av något av tipsen här på Reparera mera? Eller vore det skäl att föra den på reparation hos ett proffs? Ifall apparaten inte går att reparera, kom ihåg att föra den till rätt sorts insamling och ta en titt på utbudet av begagnad elektronik.

Ifall du är osäker på var du kan återvinna gammal elektronik lönar det sig att kolla här: SER - Var kan jag returnera en gammal apparat?