Natur och Miljö: Ambitiösa restaureringsmål kräver konkret planering och genomförande

Diarienummer för begäran om utlåtande: VN/25123/2024-YM-313

Natur och Miljö rf tackar för möjligheten att kommentera Finlands utkast till restaureringsplan.

Vi har bekantat oss med restaureringsplanen och anser att den verkar vara mer en överblick på de olika temaområdena än en konkret plan. En stor brist är att det t.ex. gällande skogsmiljötyperna finns mycket brister gällande faktaunderlag och målsättningar för restaureringarna. Vi vet t.ex. alla att det skulle behövas mycket mer restaurering av kärrmarker för att uppnå de ambitiösa totalmålsättningarna men detta verkar ha varit politiskt omöjligt att införliva i denna plan? Detta undergräver även grunden och trovärdigheten för återställningsplanering som sträcker sig över livsmiljögränserna, såsom återställningen av vattenmiljötyper.

Gällande åtgärderna som presenteras under stycke 4 anser Natur och Miljö att flera av dess skulle kräva mer detaljerade beskrivningar. Flera av åtgärderna i den aktuella versionen förblir väldigt ytliga och kan även feltolkas. Natur och Miljö lyfter fram följande åtgärder som nämnvärda pga brister eller som vi anser speciellt positiva:

• Åtgärd 6 gällande ökad bete med tamdjur kan förstås på flera olika sätt och lämnar mycket utrymme för tolkning. Åtgärdens beskrivning kräver mycket mer förklaring för att den inte ska missförstås.
• Åtgärd 16 gällande ökade urbana grönytor och trädtäckning på skol- och daghemsgårdar är något som Natur och Miljö anser vara väldigt positivt och något som kan stöda arbetet i att få mer miljöpedagogik in i verksamheten. Det finns också otaliga hälsofördelar med mer biologisk mångfald i barns vardag!

Natur och Miljö har länge efterlyst något i stil med åtgärd 29 och specifikt att rådgivningssystemet för skogsägare behöver utvecklas i samband med ökningen av behovet av naturvård i ekonomiskogar och skogsvårdsarbete i livsmiljöer. Natur och Miljö anser att det för tillfället verkar finnas en stor brist på lättillgänglig och sakkunnig rådgivning gällande mer hållbara skogsbruksmetoder samt rådgivning om restaurering bland skogsvårdsföreningarna. Det är av stor vikt att bland annat skogsvårdsföreningarna får den utbildning som krävs för att anpassa sig till ett ökat behov av restaurering. Det vore dessutom motiverat att i lagstiftningen ställa krav på att markägaren ska bedriva naturvård av hög kvalitet, till exempel i samband med skogsbruket.

Natur och Miljö ser väldigt positivt på åtgärd 33 som skulle innebära att se över och förnya den aktuella vattenlagen. Natur och Miljö anser att vattenlagen i dagens läge är för föråldrad speciellt när det kommer till riktlinjer kring skogsdikning. Mycket av den dikning som gjorts i vårt land borde återställas, t ex på torvmarker med låg skogstillväxt och man borde göra dikning tillståndspliktig framöver.

Natur och Miljö ser att det i restaureringsplanen nästan helt saknas en strategi för hur restaureringsobjekt skall identifieras och vem som ska sköta dessa restaureringar. Det vore också bra om man kunde upprätta ett offentligt register över alla restaureringar. Dessutom anser vi att planen förlitar sig för mycket på redan befintliga statliga program som Metso och Helmi, vilka utgår från frivillighet. Vi kan acceptera att man i början utgår från frivillighet och ger privata skogsägare chansen att förbättra frivilligt. Men för att säkra att något händer anser vi att man kunde införa krav om nivå på restaurering för statliga och kommunala marker samt de som ägs av församlingar. Vi behöver också nya kreativa lösningar för att säkerställa finansieringen för det stora restaureringsbehovet som är att vänta.

Restaureringsarbete är en lång process som ofta innefattar flera markägare samt vattendelägarlag, sakkunniga och olika myndigheter. I Finland behövs, när återställningsplanen är färdig, ett noggrant utarbetat åtgärdsprogram som omsätter de återställningsåtgärder som skissats på övergripande nivå till konkreta åtgärder för aktörerna. Utifrån det material som ligger till grund för utlåtandet är det oklart hur genomförandet ska samordnas och vem som ska planera, fatta beslut och finansiera den omfattande återställningen av olika ekosystem.

Natur och Miljö anser också att det saknas en tydligare koppling till alla de positiva effekter som restaureringsplanen kan medföra. Det finns en stor chans att ett högre behov av restaureringsexperter skapar nya arbetsplatser och att åtgärderna påverkar positivt på hela landets BNP. Satsningar i restaurering på landsbygdsområden kan skapa många nya arbetsplatser. Återställning är dessutom en investering i det nationella naturkapitalet och i produktionen av ekosystemtjänster. Man bör heller inte glömma att det kan finnas fördelar med restaurering av våtmarker ur försvarets synvinkel!

Vi önskar beredande tjänstemännen mycket styrka i att läsa igenom alla utlåtanden och på något vis hinna ta dem i beaktande innan förslaget ska skickas till kommissionen den första september, det är en minst sagt utmanande tidtabell!

Jonas Heikkilä

Natur och Miljö rf

Taggar