Foto: Magnus Östman

Klimat

Det går ännu att bromsa klimatförändringen, men det kräver resoluta åtgärder på alla plan.

Beslutsfattare har sent om sider vaknat till insikt om att utsläppen av växthusgaser måste minska snabbt och mycket.

Finland är ett av de rikaste länderna i världen räknat per capita. Vårt land är rikt på förnyelsebara naturresurser vi har ett högt teknologiskt kunnande. Därför kan vi ta sikte på att bli föregångare i omställningen till ett kolneutralt samhälle, trots att de utsläpp som bokförs i Finland utgör en ganska liten andel av hela världens utsläpp av växthusgaser.

Rapporterna om utsläppen av växthusgaser i Finland ger oss en bra vink om vad vi borde fokusera på, men det är skäl att minnas att de varor och tjänster som finländarna använder till en stor del produceras i andra delar av världen och de här utsläppen ingår inte i den finländska utsläppstatistiken.

Energisektorn största källan till utsläpp

Energisektorn är den enskilt klart största källan till utsläpp. Produktionen av värme och el står för en tredjedel av utsläppen (utan LULUCF-sektorn). Fossila bränslen inkl. torv dominerar fortfarande bland energikällorna. Politiska beslut om att fasa ut stenkolen har fattats, men motsvarande beslut saknas för torvens del. Eftersom stora förbränningsanläggningar hålls i bruk i tiotals år är det väldigt viktigt att man inte gör nya investeringar i kraftverk som använder fossila bränslen. I många egnahemhus används ännu fossil olja för uppvärmning trots att det finns många goda alternativ.

Vindkraftverk på Högsåra i Åbolands skärgård. Foto Bernt Nordman.

Inrikestrafiken står för en femtedel av utsläppen. Bilarna på de finländska vägarna tankas huvudsakligen med bensin och diesel som tillverkats av fossil olja. Bensinmackarna är enligt lag skyldiga se till att en viss andel av det sålda bränslet är tillverkat av förnyelsebara råvaror. År 2020 stiger andelen till 20 % (tidigare var det så kallade inblandningstvånget 10 %). Det är bra, men inte tillräckligt, eftersom tillverkningen av biobränslen också ger upphov till utsläpp av klimatstörande gaser.

Natur och Miljö stöder Finlands målsättning att kraftigt öka antalet elbilar i Finland. De kan laddas med el som producerats med energi från förnyelsebara källor. Gasdrivna bilar som tankas med biogas är också ett miljövänligt alternativ. Ännu viktigare är ändå att vi genom bättre samhällsplanering gör det möjligt att sköta en större del av våra resor och transporter med lätt trafik och kollektivtrafik.

Industriprocesserna står för omkring 10 % av utsläppen. Här dominerar några branscher, bl.a. gruv- och metallindustrin.

Till jordbrukssektorns utsläpp räknas utsläppen från djurhållning (inkl. gödselhantering) samt utsläppen av lustgas och metan från åkermarken. De utgör tillsammans en dryg tiondel av utsläppen i Finland. Till jordbrukets klimatpåverkan skall man också räkna förändringarna i åkermarkens kollager, som bokförs inom den så kallade LULUFC-sektorn (Land Use, Land Use Change, Forestry). Åkermarken och i synnerhet torvjordarna är betydande nettoutsläppskällor. Läs mera i publikationen Färdplan för ett hållbart jordbruk.

Skogsmarken i Finland är en kolsänka, vilket betyder att skogarna binder koldioxid från atmosfären. Skogsbruket har en stor inverkan på utsläppen av växthusgaser. I ekonomiskogar växer träden snabbt och då binds mycket koldioxid i virket, men vid kalavverkning frigörs mycket kol som varit bundet i jordmånen. Om man använder virket till att tillverka långvariga produkter som hus eller möbler kan kolet hållas bundet i flera hundra år, men från kortvariga produkter som papper, kartong eller biobränslen kommer kolet (ofta i form av koldioxid) snabbt tillbaka till atmosfären. På naturskyddsområden där man inte bedriver skogsbruk finns betydligt mera kol lagrat i virke och i jordmånen.

Frågan om hur skogarna i Finland används är central om Finland skall nå målet att vara kolneutralt år 2035.

Våra mål för klimatarbetet

Finland skall som en del av EU arbeta för att världens länder sluter effektiva och ambitiösa klimatavtal.

EU-lagstiftningen har en central roll i kampen mot klimatförändringen. Beslut på EU-nivån styr bl.a. utvecklingen av utsläppshandeln för industrin och jordbruksstöden.

Klimatfrågan borde påverka beslut inom alla sektorer i Finland. Klimatlagen, som ger ramar för klimatarbetet, skall uppdateras under denna regeringsperiod.

Enskilda hushåll och individer kan i sin vardag fatta beslut som minskar utsläppen av växthusgaser. Det är viktigt att öka efterfrågan på klimatsmarta alternativ. Klimathänsyn behövs i valsituationer gällande vad du äter, hur du bor samt hur du reser och transporterar varor.