Jörgen slängde ut värmepannan

Då Jörgen och Sanna-Liisa tog över den Pihlflycktska släktgården var det dags för en grundlig renovering. Det blev också aktuellt att byta uppvärmningssystem.

– Vi märkte rätt snabbt på oljepriset att det inte lönar sig att ha kvar oljepannan, berättar Sanna-Liisa. Att det skulle bli just jordvärme som skulle ersätta oljeuppvärmningen var ganska självklart.

– Jordvärmesystem har funnits ett bra tag och det var hela tiden ett starkt alternativ. Vi behövde inte fundera länge innan vi bestämde oss, konstaterar Sanna-Liisa.

– Jordvärmen är den del av renoveringen som har fungerat bäst! Både tidtabellen och budgeten höll, säger Jörgen med ett leende.

I jordvärmesystemet ingår en värmepump och en värmeslinga, samt en cirkulationspump och värmerören inne i huset. I Sanna-Liisas och Jörgens fall var det mest lämpligt att gräva ner den 300 meter långa värmeslingan i åkern bredvid huset. Det enda som syns utåt av jordvärmesystemet är några decimeter rör som går från ett hål i källarväggen, ner i marken och en brunn vid åkern, där röret är anslutet till värmeslingan.

Jordvärme bra för plånboken och miljön

Värmepumpen har enligt Jörgen och Sanna-Liisa fungerat bra. En titt på hur energiförbrukningen förändrats sedan jordvärmen installerades, ger vid handen att det handlar om en inbesparing på flera tusen euro varje år. Värmepumpen har en värmefaktor på 3,5 vilket betyder att man för varje inmatad kWh elektricitet får ut 3,5 kWh värme. I Sanna-Liisas och Jörgens hus gick det under det senaste året åt 8 500 kWh elektricitet för uppvärmningen. Förr var den årliga förbrukningen av olja, enligt hörsägen, omkring 5 000 liter. I dagens läge skulle det kosta knappt 5 500 euro. I stället betalar de nu 12 cent per kWh för elförbrukningen, vilket blir omkring 1 000 euro per år. Det betyder en inbesparning på 4 500 euro.

– Jordvärme är fantastiskt både för plånboken och för miljön, säger Sanna-Liisa.

Jordvärmesystemet kostade drygt 15 000 euro. Ofta räknar man med att återbetalningstiden är kring sju år. Med dagens oljepriser blir återbetalningstiden i familjen Pihlflyckts fall kortare. Den totala livslängden för jordvärmesystemet är omkring 20 år.

Gamla hus kan vara utmaning

Att byta värmesystem i ett gammalt hus kan kräva en del extra jobb. I Jörgens och Sanna-Liisas fall placerades värmepumpen i källaren, på samma plats där oljetanken stått. Först måste ändå några väggar flyttas och ett nytt golv gjutas, vilket de gjorde själva på några veckor. För att ta bort den gamla oljepannan anlitades yrkeskunniga som gjorde jobbet på en förmiddag. Att gräva ner värmeslingan och installera jordvärmepumpen gjordes på tre dagar.

I samband med renoveringen har Jörgen och Sanna-Liisa också bytt ut rör och isolerat väggar och fönster bättre. Då köksgolvet byttes ut passade de på att installera golvvärme. Mysigt, tycker de. Dessutom passar golvvärme bra ihop med jordvärme. Cirkulationsvattnet värms upp till en lägre temperatur än vattnet i traditionella värmeelement. Jordvärmepumpen kan på ett energieffektivt sätt värma cirkulationsvattnet till maximalt 55-60 grader, medan en oljepanna kan värma vattnet till 70 grader.

Vad är jordvärme?

Med en värmepump tar man tillvara solenergi som lagrats i marken, berggrunden eller vattnet. Jordvärmen kan tas tillvara antingen genom att borra en 150-250 meter djup bergbrunn eller genom att gräva ner en omkring 300 meter lång värmeslinga vågrätt i marken. Om tomten ligger vid vatten, kan värmeslingan också läggas i havs- eller sjöbottnen. I Finland är det vanligaste alternativet att borra en brunn för jordvärmeslingan.

En värmepump fungerar enligt samma princip som ett kylskåp: värme leds från det svalare utrymmet till det varmare. Värme leds alltså ur marken, till husets uppvärmningssystem eller för att värma bruksvatten. En värmepump kan också användas för att kyla ner huset under sommaren. Värmepumpens hjärta är en kompressor som drivs med elektricitet.

Att värma huset eller bruksvattnet med jordvärme är relativt förmånligt, men investeringskostnaderna är höga. Därför är jordvärme en mer lönsam investering för större egnahemshus än för små hus. I Finland har man värmt egnahemshus med jordvärme sedan början av 1970-talet, men det var sällsynt ända fram till början av 2000-talet. I Sverige har däremot jordvärme varit populärt länge.

Text och foto: Tina Nyfors
Tidigare publicerad i Natur och Miljös publikation ”Med energi mot framtiden – miljöanpassad energiteknik i Svenskfinland” år 2012.

Taggar