Vi värdesätter din integritet

Vi använder cookies för att förbättra din surfupplevelse, visa personligt anpassade annonser eller innehåll och analysera vår trafik. Genom att klicka på "Acceptera alla" samtycker du till vår användning av cookies.Läs mer om de cookies vi använder.

Vi värdesätter din integritet

Vi använder cookies för att förbättra din surfupplevelse, visa personligt anpassade annonser eller innehåll och analysera vår trafik. Genom att klicka på "Acceptera alla" samtycker du till vår användning av cookies.Läs mer om de cookies vi använder.

Dina cookieinställningar har sparats.
Även dött träd hyser liv. Foto: Tiia Naskali

Krama träd och uppskatta din närmiljö

Pressmeddelande , Publicerat:

Dela din egen kramstund med träd och följ med andras kramar på sociala medier med hashtaggen #trädkramarveckan.

Trädkramarveckan 22– 28.8.2022 ordnas i år för sjunde gången. Syftet med trädkramarveckan är att uppmuntra alla finländare att krama träd och visa sin uppskattning för sin närmiljö. Även död ved är värd att skydda i skogar, trädgårdar och parker. Flera arter kräver gamla, döda och murknande träd i sin livsmiljö. Det finns cirka 5 000 organismer som är beroende av död ved i Finland.

En trädstam som ligger på marken och redan har börjat murkna och täckas av mossor lär vara den mest bekanta formen av död ved för de flesta. Dessa träd kryllar av liv. I byggnader är död ved en sämre sak, men i naturen är den döda veden en oundviklig del av livets kretslopp.

Trädens nedbrytning är en långsam process som kan ta flera årtionden. Under processens gång byts invånarna i trädet ut från en art till en annan, lite beroende på vilken sorts näring som finns tillgänglig och vilka andra organismer som förekommer i trädet. Olika svamparters mycel kan antingen konkurrera, undvika eller leva i harmonisk samvaro med varandra i trädet.

- Det uppskattas att ungefär 5 000 arter i Finland är antingen direkt eller indirekt beroende av död ved, säger specialforskaren Eeva-Maria Tuhkanen på Naturresursinstitutet.

Nedbrytningsprocessen i träden kan till exempel ses utifrån förekomsten av tickor, alltså nedbrytarsvampar på trädens yta. Det uppkommer hålor i trädens stam och grenar. Dessa hålor är speciella, då det finns flera arter endast klarar sig i dessa hålor. På bottnen av hålorna samlas det delvis nedbrutna blad, insekters avföring och allt annat som har samlats i hålan. Dessa är ypperliga levnadsplatser för flera insektarter.

Murkna delar i levande träd är ett livsvillkor för flera organismer

Murknande delar i levande träd, som t.ex. döda grenar eller en murken stam är ett livsvillkor för flera organismer. Vissa trädarter såsom aspen, eken och lönnen kan murkna inuti stammen medan trädets yta förblir hel och frisk och fortsätter växa. Det kan sägas att murknande delar av ett träd hör till trädets liv om det får växa tillräckligt länge.

Det lönar sig att värna om död ved i skogar, gårdar och parker. Det går bra att lämna torra döda grenar i trädet ifall de inte utgör en säkerhetsrisk.

- När du beskär träd eller klipper buskar går det bra att lämna grenar i en hög eller låta barnen leka med dem. Om träden bör fällas kan du bra utnyttja kubbarna eller stockarna för att avgränsa din blomrabatt och låta dem murkna där, säger Tuhkanen.

Flera av arterna som lever i död ved kan inte förflytta sig långa vägar. Det vore bra ifall det i skogar och grönområden fanns en variation av död ved som har kommit olika långt i nedbrytningsprocessen.

Död ved och gårdsträdens säkerhet

I byggda miljöer är trädens säkerhet en viktig sak, ingen vill att träd eller grenar faller på människor, bilar eller byggnader. Träden kan vara murkna eller ha döda delar utan att vara en säkerhetsrisk. En expert inom trädvård, alltså en arborist, kan uppskatta ifall trädet utgör en säkerhetsrisk och bör fällas eller ifall det krävs andra åtgärder för att minska på riskerna.

Ifall trädet är i alltför dåligt skick och utgör en alltför stor risk kan det leda till att trädet måste fällas. Men även då kan man lämna en del av trädet som en högstubbe för att erbjuda en livsmiljö för flera arter för flera år framåt.

Dela din egen kramstund med träd och följ med andras kramar på sociala medier med hashtaggen #trädkramarveckan #puunhalausviikko.

Den nationella trädkramarveckan uppmuntrar folk att krama träd under sista veckan i augusti 22 -28.8. I år är temat livet i de stora träden. Under veckan betraktas livet i levande och döda träd samt trädens betydelse som en del av landskapet och naturens mångfald. Att krama träd är även ett bra sätt att fira Finska naturens dag den 27.8 eller den Europeiska dagen för kulturlandskap.

Temaveckan är öppen för alla. Träd kan kramas i städer, på landet, ensam, med en vän eller en större grupp. Dela din egen trädkramarbild och erfarenhet på sociala medier med hashtaggen #trädkramarveckan #puunhalausviikko. Krambilder uppdateras på Trädkramaveckans Instagramkonto: @Puunhalausviikko.
På trädkramaveckans webbsida finns information, material och tips för att fira trädkramaveckan. Materialet är fritt tillgängligt för alla.
Ladda ner trädkramarveckans affisch (grafisk design och illustration av Ilmari Hakala / Sopiva Design).

Nationella trädkramarveckan 2022 ordnas av Viherympäristöliitto, Maa- ja kotitalousnaiset och Naturresursinstitutet i samarbete med Natur och Miljö. Trädkramarveckan är även en del av Finska naturens dag och den Europeiska dagen för kulturlandskap.

Tilläggsinformation:
Eeva-Maria Tuhkanen, specialforskare, Naturresursinstitutet, eeva-maria.tuhkanen(at)luke.fi, p. +358 29 532 6595
Leena Lahdenvesi-Korhonen, utvecklingschef, landsbygdsmiljöer och naturskötsel, Maa- ja kotitalousnaiset, leena.lahdenvesi-korhonen(at)maajakotitalousnaiset.fi, p. 040 523 5133
Christell Åström, verksamhetsledare, Maa- ja kotitalousnaisten Keskus ry, christell.astrom(at)maajakotitalousnaiset.fi
Johanna Lindholm, förbundsassistent, Natur och Miljö, johanna.lindholm(at)naturochmiljo.fi

Taggar

Du kanske också är intresserad av...