Naturförlusten försvinner inte genom att skjuta upp beslut

Det nuvarande regeringsprogrammet hyllades våren 2019 av miljöorganisationerna. Nu, nästan fyra år senare, står det klart att hyllningarna uttalades alltför tidigt. De vackra orden står i konflikt med regeringens handlingar.

Enligt de färskaste inventeringarna av utrotningshotade arter fortsätter utarmningen av den biologiska mångfalden i Finland i alla livsmiljöer. Regeringen har trots det låtit bli att fatta nödvändiga beslut för att åtgärda problemet. Den sista vändningen är försöken att urvattna naturskyddslagen.

Förlusten av biologisk mångfald utgör en akut, global kris som kräver stora, korrigerande beslut för att trygga en livskraftig natur – här och på annat håll i världen.

Naturen behöver utrymme för att leva och återhämta sig. Därför har FN:s konferens om biologisk mångfald, som inleds den 7 december i Kanada, ställt upp målet att ta fram ett globalt, folkrättsligt avtal som skyddar 30 procent av alla land- och havsområden innan 2030.

EU har visat vägen genom att redan lansera 30-procentsmålet i sin egen biodiversitetsstrategi. Den nationella tillämpningen av beslutet sackar ändå efter. Finland har under det senaste året planerat de strategier som ska se till att EU:s skyddsmål blir verklighet och att förlusten av biologisk mångfald hejdas. Arbetet övervakas av en styrgrupp som består bland annat av de miljöorganisationer som har undertecknat denna insändare.

Det är mycket oroväckande att beredningen av Finlands åtaganden inte har hållit tidtabellen, utan har försenats med ett helt år.

EU:s biodiversitetsstrategi gäller även andra livsmiljöer än skogar, men merparten av Finlands hotade arter lever i skogar. Vår skogsnatur fortsätter att utarmas ifall vi inte vidtar snabba åtgärder.

Biodiversitetsstrategin kräver att 10 procent av EU:s yta ska omfattas av strikta skyddsåtgärder. Finland måste förbinda sig till att denna målsättning genomförs på ett geografiskt omfattande och representativt sätt, även i södra Finland. Förlusten av biologisk mångfald hejdas inte genom att påstå att det numeriska målet tekniskt sett uppfylls, ifall de områden som skyddas ligger i huvudsak i landets karga, nordliga delar.

Statsminister Sanna Marins regering måste omedelbart skydda de resterande statsägda gammelskogarna och skogarna i naturtillstånd. Utöver detta måste regeringen förbjuda avverkning i statsägda skogar med betydande naturvärden. Till dessa gammelskogar ska även räknas sådana skogar som enligt METSO-programmet har klassats som skogar av I- och II-klass. Dessa kriterier har utarbetats i ett brett samarbete och har tillämpats sedan 2003.

Utarmningen av naturen accelererar i ett allt snabbare tempo och det behövs omedelbara åtgärder för att hejda denna utveckling. Det minsta som den sittande regeringen kan göra under sin återstående mandatperiod är att fatta ett principbeslut om att skydda naturskogarna på statsägd mark.

Aki Arkiomaa, verksamhetsledare, BirdLife Finland

Touko Sipiläinen, landsdirektör, Greenpeace 

Camilla Sederholm, verksamhetsledare, Natur och Miljö 

Tapani Veistola, verksamhetsledare, Finlands naturskyddsförbund

Liisa Rohweder, generalsekreterare, WWF Finland

Taggar