Vi värdesätter din integritet

Vi använder cookies för att förbättra din surfupplevelse, visa personligt anpassade annonser eller innehåll och analysera vår trafik. Genom att klicka på "Acceptera alla" samtycker du till vår användning av cookies.Läs mer om de cookies vi använder.

Vi värdesätter din integritet

Vi använder cookies för att förbättra din surfupplevelse, visa personligt anpassade annonser eller innehåll och analysera vår trafik. Genom att klicka på "Acceptera alla" samtycker du till vår användning av cookies.Läs mer om de cookies vi använder.

Dina cookieinställningar har sparats.

Utlåtande om klimatplan för markanvändningssektorn

Utlåtande , Publicerat:

All torvtäkt, såväl för energi- och växttorv och all utdikning av myrmarker bör upphöra.

Utlåtande om Jord- och skogsbruksministeriets klimatplan för markanvändningssektorn (MISU).

Diarienummer VN/4507/2021

Natur och Miljö tackar för möjligheten att kommentera klimatplanen.

Allmänt

Natur och Miljö anser att det väsentliga i planeringen och genomförandet av MISU:s åtgärder måste vara också främjandet av biologisk mångfald och stöder att utgångspunkten måste vara att åtgärder för att mildra klimatförändringar inte får undergräva naturvärden och biologisk mångfald. Det är viktigt att MISU stöder sådana åtgärder som främjar en begränsning och anpassning av klimatförändringarna parallellt med att naturvärden och biologisk mångfald stärks och inte ytterligare försvagas

Jordbruk

Det är viktigt att den gemensamma jordbrukspolitiken CAP utvecklas till ett verktyg som i praktiken på riktigt kan stödja effektiva och resultatinriktade åtgärder för regenerativa jordbruk och med adekvat finansiering. Fokus måste ligga på markens bördighet, försörjningstryggheten, biologisk mångfald, minskning av utsläpp och kolbindande förmåga. Jordbrukspolitiken måste i grunden stöda en mer genomgående strukturell ekologisk omvandling. Det är viktigt att behov av jordbrukets ekologiska omvandling tas på allvar och både med tanke på klimat, biologisk mångfald, kemikaliebelastning, jordbrukets ekonomihushållning och försörjningsberedskapen. Naturvärden får inte tillåtas ge vika för klimatåtgärder i fall att en konflikt mellan dessa uppstår.

Skogsskydd

Skogsskyddet av gamla naturskogar måste stärkas betydligt för att stärka skogsnaturen och den biologiska mångfalden, som till stora delar är beroende av naturliga skogsmiljöer. Andelen ved som lämnas kvar efter avverkning behöver öka från nuvarande nivåer. Så kallade närskogar i urbana miljöer är viktiga för lokala naturvärden och människors välmående och speciellt för mera sårbara och mindre mobila befolkningsgrupper och en socioekologisk rättviseaspekt. Formuleringen på sidan 42 (Gaia rapport) är märklig och ovetenskaplig: ”Esimerkiksi ihmisten kokemukset viihtyvyydestä ja elinoloista ovat maankäyttöön hyvin vaihetelevia eikä selkeitä johtopäätöksiä tästä syystä voida muodostaa kokonaisuudesta.” Det finns mycket vetenskaplig forskning som pekar mot att närhet till naturen i vardagen objektivt spelar en betydande roll för människans fysiska och psykiska välmående.

Mera kontinuitetsskogsbruk framom kalavverkningar behöver tas i bruk. Förbränning av skogsprodukter till energi är inte en försvarbar åtgärd för klimatneutralitet. Förbränning av biomassa behöver bli ersatt genom energieffektiv elektrifiering med hjälp av andra förnybara energiformer. Med Rysslands krig i Ukraina ökar trycket akut på att ta i bruk mera skogsbiomassa till energi även i Finland. I Baltikum är situationen redan mycket allvarlig, skogens roll som kolsänka har sjunkit alarmerande där.

Torvmarker

Utvinning av växttorv leder till motsvarande växthusgasutsläpp som energitorv och förstör på motsvarande sätt också myrnaturen och försvagar omkringliggande avrinningsområdens ekologiska funktioner och även för människan viktiga ekosystemtjänster som t.ex. utbudet av vilda bär, rekreationsvärden och rena vattendrag och längs kusterna. Det här betyder att torvtäkt, såväl för energi- och växttorv och all utdikning av myrmarker bör upphöra.

Urban markplanering

Natur och Miljö förhåller sig inte främmande till ibruktagande av avgift för sådan markomvandling som förstör eller försvagar naturvärden så som artskydd, biologisk mångfald och naturliga kolsänkor. Ibruktagande av en markomvandlingsavgift får ändå inte leda till att tröskeln sänks för att ta i bruk skyddsåtgärder vilka i normala fall skulle tillämpas utan möjliget till en markomvandlingsavgift.

Markplaneringen i städer måste styras till att effektivare beakta naturvärden, klimat och biologisk mångfald och därmed också människors hälsa.

Det är speciellt viktig att sådan lagstiftning som påverkar markanvändning och med målsättningar om stärkt miljö- och naturskydd i olika former stöder och inte motverkar varandra.

Med vänlig hälsning,

Camilla Sederholm

Verksamhetsledare

Natur och Miljö

Taggar

Du kanske också är intresserad av...