Bild: Pixabay

Miljöbelastning av stadig grund: cement och betong

Konstruktioner av cement och betong finns överallt i vår värld. Den globala cementproduktionen uppgår till hisnande 4-5 miljarder ton per år. I Finland produceras knappt 1 miljon ton cement och 90 procent av det produceras av företaget Finnsementti. En av företagets fabriker finns i Pargas. Till Finland importeras även cement som tillverkats i andra länder.

Den viktigaste råvaran för cementtillverkning är kalksten, som i en så kallad kalcineringsprocess värms upp till drygt 1400 grader celsius. Under processen frigörs stora mängder koldioxid, som har bundits i kalkstenen för miljoner år sedan. Dessutom krävs en massa energi till upphettningen. Hittills har man använt mest fossila bränslen till detta.

Föga överraskande är cementindustrin en av de stora industriella källorna till västhusgaser som orsakar klimatförändringen. Inom EU står cementindustrin för 2–3 procent av alla CO2e-utsläpp. I Finland är siffran lite lägre: 1,6 procent av utsläppen (LULUCF sektorn inte inräknad). I globalt perspektiv är cementindustrins roll ännu större. Grovt taget 7-8 % av alla utsläpp från industri och energisektorn kommer från cementtillverkning.

I många länder, i synnerhet i tredje världen, förknippas kalkstensbrott med allvarliga miljöproblem och naturresurskonflikter. Finnsementti använder kalksten från gruvan i Pargas, vars verksamhet regleras av miljötillstånd och granskas av våra inhemska miljömyndigheter. Det finns gott om kalksten i jordens berggrund, men faktum kvarstår att det är en ändlig naturresurs.

Enligt Finnsementtis miljörapport 2019 var utsläppen 871 110 ton CO2. Det betyder 600 kg CO2 per 1000 kg cement. I siffrorna ingår inte utsläppen från råvaruproduktionen. 60 procent av cementproduktionens växthusgasutsläpp kommer från kalkstenen och 40 procent från bränslen för uppvärmningen.

Finnsementti har minskat sina CO2-utsläpp med 22 % på 30 år. En applåd för detta, men den positiva utvecklingen måste fortsätta och gärna i betydligt snabbare takt om världen skall kunna undvika en klimatkatastrof.

Vad kan göras åt problemet?

Jag vill börja uppströms! Cement används framför allt till att tillverka betong. Vi kan minska behovet av ny cement genom att förlänga livslängden för existerande betongkonstruktioner. I byggnader kan betong i många fall ersättas med trä.

Cementet står för cirka 90 procent av betongens klimatpåverkan. Därmed är det väntat att betongindustrin försöker minska användningen av cement, bl.a. genom att i stället använda restprodukter, t.ex. aska.

Cementbranschen är i högsta grad medveten om sitt tvivelaktiva rykte som klimatbov. Det sporrar till nya innovationer i produktionsprocessen. Nyligen har finländska forskare presenterat lovade resultat gällande produktion av ”ekocement” (kalciumsulfoaluminat, CSA), där man ersätter en del av kalkstenen med restproduktioner från industrin. Runtom i världen testar man användning av alternativa bränslen för den energikrävande kalcineringsprocessen.

Många aktörer inom branschen har satt sin tilltro till CCS (Carbon Capture and Storage), alltså teknik för att ta tillvara och lagra koldioxiden från industriprocesser. Miljöorganisationer är skeptiska till CCS, eftersom det ännu inte finns några garantier för att koldioxiden hålls kvar i lagren. Överlag är det tvivelaktigt att satsa på en-of-pipe-lösningar, när målet skall vara hållbar produktion och konsumtion.

I cement- och betongindustrins marknadsföring lyfter man starkt fram att betong fungerar som en koldioxidsänka. Den här effekten är inte helt obetydlig, men ändå långt ifrån avgörande. Ur ett livscykelperspektiv upptar betong koldioxid motsvarande 15–20 procent av de utsläpp som uppstår under tillverkningsprocessen. Den här koldioixpumpen har existerat sedan man började använda betong och den har inte på ett avgörande sätt inverkat på koldioxidhalten i atmosfären.

I andra sammanhang har jag sagt att flygskam och köttskam kan ha positiva effekter om de obekväma känslorna och det sociala trycket får människor att minska sin konsumtion. I det här sammanhanget är cementskam inte heller fy skam. Inom en överskådlig framtid kommer cementproduktionen att vara en betydande källa till utsläpp av växthusgaser. Det är därför skäl att minska användningen av betong och andra material där cement ingår.

I situationer där cement är det bästa materialalternativet lönar det sig att kolla upp producenternas miljöinformation. Går det att använda ekocement? Uppmuntra cementindustrin att fortsätta sina ansträngningar genom att välja nya produkter som har producerats med lite mindre miljöbelastning. Det allra billigaste alternativet är inte heller här i regel det miljöbästa!

Av: Bernt Nordman

Artikeln skrevs i maj 2020 utgående från en diskussion i Slaget efter tolv med rubriken Cementskam. Diskussionen kan höras på Yle Arenan.