Vi värdesätter din integritet

Vi använder cookies för att förbättra din surfupplevelse, visa personligt anpassade annonser eller innehåll och analysera vår trafik. Genom att klicka på "Acceptera alla" samtycker du till vår användning av cookies.Läs mer om de cookies vi använder.

Vi värdesätter din integritet

Vi använder cookies för att förbättra din surfupplevelse, visa personligt anpassade annonser eller innehåll och analysera vår trafik. Genom att klicka på "Acceptera alla" samtycker du till vår användning av cookies.Läs mer om de cookies vi använder.

Dina cookieinställningar har sparats.

De vilda blommornas dag

Vad är bättre på en solig försommardag än att gå ut i naturen och njuta av alla färger och dofter: på den samnordiska temadagen De vilda blommornas dag går tusentals människor ut i naturen och tittar på och lär sig mer om vilda växter, samtidigt som de upplever den egna närnaturen.

De vilda blommornas dag firas i år den 20 juni. Första gången firades dagen i Danmark år 1988 med blomstervandringar söndagen innan midsommar. Till Finland kom evenemanget först 2003, efter att den finska yrkesbotanisten Carl-Adam Haeggström deltagit i ett nordiskt möte för botaniska föreningar.

Nyponros

I Finland koordineras De vilda blommornas dag av Finlands Naturskyddsförbund (Suomen luonnonsuojeluliitto) och information om blomstervandringarna finns på förbundets hemsida.

På hemsidan finns information om de olika blomstervandringarna, men det går utmärkt väl att ta egen flora i handen, ryggsäck med picknick på ryggen och bege sig med några likasinnade ut i närmiljön för att se vilka vilda växter det finns. Den tävlingsinriktade kan skriva ut broschyren med de 100 vanligaste växterna och kryssa för hur många som påträffades under vandringen. Broschyren finns på både svenska och finska.

Strandkrypa och stor blåklocka

Årets temablomma är svärdsliljan

Svärdslilja (Iris pdeudacorus)

Varje år väljs en tema-art och årets art 2021 är svärdslilja (Iris pseudacorus), en ståtlig växt med granngul blomma som växer på fuktiga platser som strandängar vid insjöar och längs vår kust. Den inhemska arten svärdslilja kan bilda relativt stora bestånd intill sjö- och åkanter. Med sina långa djupa rötter når den ner i sedimentet och har en positiv effekt genom att rötterna för ner syre tll sedimentet, vilket gynnar mikroorganismer och speciellt nitrifierande bakterier. Det kraftiga rotsystemet fungerar dessutom som effektivt erosionsskydd.

Upptäck flera vilda blommor

Krissla och hönsbär
Strandvänderot

20.6.2021
Text och foton Lisbeth Forss
Suppleant i Natur och Miljös styrelse samt föredetta verksamhetsledare för förbundet

Taggar