Foto: Tuuli Solhagen

Protein rakt ut i avloppet

I och med att levnadsstandarden stiger brukar bland annat proteinintaget öka, och inte minst i jakten på ett hälsosammare liv fokuserar många på att få i sig tillräckligt mycket protein. Hur mycket protein behöver vi egentligen äta, äter vi för lite eller för mycket, och vad händer med överskottet?

Avloppsvattnet fungerar som en bra indikator för vilka förändringar som sker i samhället; bland annat droganvändning, virusspridning och även förändrade matvanor går att avläsa i vattnet.

I klimatdebatten som tar upp den enskilda individens växthusgasutsläpp styrs diskussionen ofta in på köttkonsumtion; biffens vara eller inte vara. Vi hör om negativ påverkan på miljön, om stora klimatutsläpp och fattigare biodiversitet. Och så stöter vi på ett skred med argument för en fortsatt (över)konsumtion av kött, eftersom det lär vara nödvändigt för att få i sig tillräckligt med protein. Ibland stöter vi på riktigt lustiga argument (t.ex. klassikern ”det är särskilt viktigt för tjejer som växer och ska bli snygga”). Sällan tas hälsoriskerna med att äta för mycket kött och protein upp i dessa argument, inte heller vad som händer med proteinet efter att vi tuggat biffen.

En vuxen person behöver ca 1 gram protein per kilo kroppsvikt (0,8–1,4 gram beroende på hur mycket en tränar). Det är förvånansvärt lite, och ganska lätt att komma upp till i västerländsk kost. Många tänker inte på att de flesta livsmedel innehåller protein, t.ex. har rågbitar ungefär lika mycket protein som kvarg, ca 10g/100g. Till och med gurka innehåller protein, ungefär 0,8 gram per 100 gram. Proteinbrist är därmed svårt att åstadkomma med normalt intag av kalorier. Däremot kan ett överdrivet stort intag av protein påverka njurar, tarmfunktion och blodets fetthalt negativt.

Överkonsumtion syns i avloppet

Finländare äter för mycket protein och hårt fett, och för lite goda kolhydrater och kostfiber. Vi äter helt enkelt för mycket kött, och köttkonsumtionen har ökat under de senaste årtionden. Detta syns även i avloppet. Överskottet av protein bildas till fett i kroppen eller omvandlas till kväve som vi sedan kissar ut. Kvävebelastningen har ökat i avloppsreningsverk i Finland och annanstans. I huvudstadsregionen har kvävebelastningen till avloppsreningsverket ökat med 50 % mellan åren 1999 och 2019. Ökningen beror delvis på att invånarantalet stiger, men även tydligt på ökad konsumtion av protein. Fastän dagens effektiva reningsverk putsar bort ca 90 % av kvävet, är det alltså en ökande totalmängd kväveutsläpp till Östersjön som följer, och därefter ökad övergödning. Kvävereningen kräver dessutom en massa energi och olika kemikalier.

I en enkät som Helsingforsregionens miljötjänster HRM utförde år 2019 framgick att det är oklart för de flesta hur mycket protein de behöver. En fjärdedel av kvinnorna och var tionde av männen uppskattade att de åt för lite protein. Samtidigt trodde en femtedel att extra protein i kroppen omvandlas till muskler. Bara tre procent trodde att de åt för mycket protein. Dessa svar överensstämmer inte med kvävemängden som tas emot i avloppsreningsverket. Ökade kvävemängder i avloppet som tas emot visar tydligt på ett överflöd av protein på de allra flesta tallrikar.

Samtidigt trodde en femtedel att extra protein i kroppen omvandlas till muskler.

Vi kan alla fundera lite på detta när vi planerar mellanmål och måltider, istället för att vara oroliga över kompisens lite mindre proteinintag. Det där extra proteinet i proteinkvargen, och en stor del av den där stora grillbiffen, kommer alltså istället för att bilda mer muskelmassa, omvandlas till kväve och köra rakt ut i avloppet. På återseende i nästa sommars algblommning!

Text av

Andrea Weckman

Medlem och föredetta förbundsordförande för Natur och Miljö

Källor och lästips för den som vill läsa mera om temat (på finska):

Webbsajten Kiertääkö hyvä kauttasi

Helsingforsregionens miljötjänster HRM

Institutet för hälsa och välfärd

Lihatiedotus

Avainapteekit

Matinformation rf