Starkare fokus på vattenvård behövs i Österbottens skogsprogram

Dnr 2909/09.00/2025

Natur och Miljö tackar för möjligheten att kommentera utkastet till Österbottens skogsprogram. Det är viktigt att skogens biologiska mångfald och vattenvård tas i beaktande i programmet, men det oroar oss att tyngdpunkten i programmet grundar sig på sedvanligt ekonomiskogsbruk, med betoning på effektivare tillväxt och avverkning. Österbotten avverkade redan år 2023 nästintill den maximala hållbara mängden virke ur sina skogar, enligt de mätningsmodeller som Naturresursinstitutet använder.

Under en period då en av nio arter i Finland är utrotningshotade och skogarnas kolsänka ändrats från att vara en nettosänka till en nettokälla, är vi förundrade över att skogsprogrammet inte ser mer alarmerande på dagens skogsbruksmetoder. Det är fint att skogsprogrammet vill skydda, vårda och återställa livsmiljöer med höga naturvärden och att detta ska ingå i god skogsvård men Natur och Miljö ser dock inte att programmet poängterar denna åtgärd tillräckligt. Områden med höga naturvärden måste skyddas utan dröjsmål, bland annat skogens små vattendrag är allvarligt hotade.

Det är positivt att programmet tar upp kvarlämnandet av död ved och gynnandet av lövinslag i samband med alla skogsbruksåtgärder som en prioritet, detta är väldigt välkommet. Natur och Miljö anser att detta borde ingå på alla områden och inte endast där behovet är störst. Vi är även glada att se att programmet stöder förverkligandet av så väl METSO- och Helmi-programmen samt områdets LUMO-program. En bättre koppling mellan METSO- och Helmi-programmen är eftersträvansvärt men Natur och Miljö anser att ett större problem är att båda programmen har för liten finansiering för att kunna uppnå tillräckliga resultat, oberoende av hur bra koordinering och samarbete man lyckas åstadkomma.

Metsävesi -projektet från 2020 visar att skogsbrukets inverkan på vattendrag är större än vad man tidigare trott. Det här betyder att skogsbrukets ansvar har blivit större när det kommer till vattenvård. Dagens skogsbruksmetoder har visat sig ha en skadande effekt på vattenkvaliteten, speciellt på grund av dränering som gjorts i torvmarksskogar men också på grund av intensiva skogsbruksmetoder. Ungefär 38 procent av skogsbruksmarken i Österbotten utgörs av torvmarker, varav två tredjedelar är dikade. Enligt Natur och Miljö är inte trakthyggesbruk en hållbar skogsbruksmetod för dessa områden.

För att åtgärda detta krävs drastiska förändringar, det räcker inte med skyddszoner kring vattendrag utan skogsbrukets metoder på dessa områden bör ses över. Natur och Miljö anser att det är viktigt att ställa om till kontinuitetsskogsbruk/ekosystembaserat skogsbruk på speciellt dessa områden som har den största inverkan på vattendragen. Kontinuitetsskogsbruk gynnar även skogar som inte ligger på torvmark, bland annat genom att stödja skogarnas biodiversitet. Natur och Miljö anser att detta borde betonas mer i programmet. Det finns goda exempel på skogar i Österbotten som sköts enligt dessa metoder, bland annat Natur och Miljös styrelsemedlem Torgny Backman vårdar sin skog enligt principerna för kontinuitetsskogsbruk i Närpes och har haft goda resultat såväl ekonomiskt som ekologiskt.

Natur och Miljö instämmer i att det är viktigt med utbildade skogsproffs som kan betjäna skogsägare på såväl svenska som finska. Vi efterfrågar fler experter inom kontinuitetsskogsbruk och ekosystembaserat skogsbruk. Genom vårt skogsägarnätverk har vi fått höra att skogsägare inte alltid får den rådgivning de efterfrågar, speciellt då det kommer till kalhyggesfria metoder. Det är också viktigt att ta i beaktande att det i dagens läge finns många kvinnliga skogsägare som inte alltid känner sig välkomnade i en traditionellt väldigt mansdominerad sektor.

Ungefär 18 procent av Österbottens skogar kan anses vara egentliga blandskogar, var huvudträdslaget utgör högst tre fjärdedelar av beståndet. Ungefär 39 procent av bestånden är 40 år eller yngre. Omkring 4,6 procent av skogarna är i åldern 101–120 år medan 3,2 procent är ännu äldre. I programmet framkommer att denna åldersstruktur gynnar skogens förmåga att binda kol. Det är sant att en ungskog binder kol snabbare men här förbises ändå det faktum att en gammelskog i sin tur redan hunnit binda stora mänger kol i både sina starka stommar och rötter och i den omkringliggande marken. Natur och Miljö efterfrågar mer komplexa skogsstrukturer med varierande trädslag och åldrar för en rikare och stabilare miljö för många arter. En mångåldrig blandskog är motståndskraftigare också när det kommer till klimatförändringen och insektsangrepp.

Taggar