Foto: François de Ribaucourt / European Environmental Bureau

Övergång till cirkulär ekonomi

I dagens värld talas det mycket om överkonsumtion, överbefolkning, klimatförändring och slöseri av naturresurser. Samtidigt satsas det stort på att uppnå ännu större ekonomisk tillväxt. Men den ekonomiska tillväxten baserar sig tyvärr ofta på att utnyttja mer och mer naturresurser.

Hur länge kan vi fortsätta i samma stil? Det finns inga enkla lösningar för hur vi kan lösa stora och komplexa problem, men på senaste tiden har det satts stort hopp på att en övergång till cirkulär ekonomi kunde leda oss mot en mera hållbar framtid.

I cirkulär ekonomi utnyttjas naturresurser på ett mera hållbart sätt för att hållas inom miljöns bärkraft. Det innebär att råvaror och material utnyttjas så långt och länge som möjligt. När varor inte går att användas som sådana, återanvänds och återvinns så mycket som möjligt för att tära mindre på jordens resurser och minska på mängden avfall vi orsakar.

Istället för att använda varor bara en gång borde vi förflytta oss till att dela, hyra, reparera, uppdatera och återvinna dem.

Vägkarta till cirkulärt samhälle

Finlands första steg mot en mera cirkulär ekonomi började år 2016 då Sitra publicerade sin vägkarta till cirkulär ekonomi. Vägkartan presenterade hur Finland kunde bli ett klimatneutralt samhälle med cirkulär ekonomi som bas.

Det ledde till att över 70 projekt påbörjades tillsammans med olika samarbetspartners. I mars 2019 uppdaterades denna vägkarta med nya klarare visioner och startegiska mål. Den nya vägkartan hade även kring 30 nya åtgärder inom statsförvaltningen, kommunerna, städerna, företagen och i den finska befolkningens vardag. Här lyftes det även fram väsentliga åtgärder för att uppnå cirkulär ekonomi inom den offentliga förvaltningen. Detta för att sätta fart på beslutsfattarna att ta itu med att styra förändringen mot cirkulär ekonomi.

Detta har nu haft sin inverkan och miljöministeriet publicerade 13.1.2021 sitt förslag för hur Finland kunde uppnå målet om att vara ledande landet inom cirkulär ekonomi innan år 2035. Förslaget bereds nu av statsrådet innan det skickas på remissrunda på våren. I förslaget presenteras 41 rekommendationer och förslag på åtgärder för att uppnå målet, samt tre stora huvudmål.

De tre stora huvudmålen för att bli ledande land i cirkulär ekonomi är:

  1. Utnyttjandet av primära råvaror i Finland överskrider år 2035 inte den mängden råvaror som utnyttjades år 2015.
  2. Resursernas produktivitet fördubblas från nivån år 2015 fram till 2035.
  3. Cirkulärekonomiska graden av material fördubblas innan år 2035.

Dessa tre mål är mycket ambitiösa och stora, men även rätt så diffusa. De låter som stora och fina mål, men hur kan man mäta dessa mål och vad innebär detta i praktiken?

Ett sätt att få dessa mål omvandlade till mera konkreta åtgärder är att följa de 41 olika åtgärdsförslag och rekommendationer som lagts upp i förslaget. Finland har bra förutsättningar och potential för att uppnå dessa mål, men det krävs att dessa idéer och åtgärder sätts igång med rätt så snabb tidtabell. 2035 ligger inte så långt i framtiden.

Centrala åtgärder för att uppnå ett cirkulärt Finland

Centrala åtgärder för att uppnå målet om ett cirkulärt Finland 2035 behöver samhället bl.a.:

  • Understöda cirkulära affärsmodeller som t.ex. tjänstefiering. Alla behöver inte äga varor själv, utan kan istället köpa det man gör med varan som en service.
  • Ställa klimatneutral cirkulär ekonomi som medelpunkt för livsmedelspolitiken och förnyandet av ekonomin.
  • Styra användandet av naturresurser genom beskattning.
  • Utveckla Finland till ledande land inom digital cirkulär ekonomi genom att med digitala lösningar följa med materialflöden, produktionens resurseffektivitet och använda data som grund för beslutsfattande och affärsverksamheten.
  • Ställa krav på offentliga sektorns projekt som bör vara klimatneutrala och planeras utgående från cirkulärekonomiska lösningar, speciellt för projekt inom bygge, trafik, energi och infrastruktur.
  • Utveckla undervisningen om cirkulär ekonomi i skolor och arbetslivet.
  • Sätta cirkulär ekonomin som en stark tyngdpunkt i utrikespolitiken.
  • Erbjuda mera hållbara produkter för vanliga konsumenter och göra reparationstjänster mera lockande och konkurrenskraftiga.

Det finns alltså en hel del planer och idéer för vad som borde åtgärdas och nu återstår det att helt enkelt ta itu med att förverkliga planerna. Vi kan alla bidra till förändringen mot ett hållbart samhälle med cirkulär ekonomi som bas. Ifall du behöver lite extra inspiration till vad du själv kunde göra för att bidra, kan du börja med att ta en titt i ett tidigare inlägg här på perspektiv ”Cirkulär vardag” och börja göra mera hållbara val i din egen vardag.

26.1.2020
Johanna Lindholm
Praktikant vid Natur och Miljö med intresse för cirkulär ekonomi

Taggar

Du kanske också är intresserad av...

  • Klimatkompensering – ett sätt att köpa gott samvete?

    Det är generellt accepterat att utsläppen av växthusgaser måste minska drastiskt de kommande åren och årtionden. Detta betyder att vi måste ändra på såväl våra produktions- som konsumtionsvanor. EU satsar på att vara koldioxidneutralt år 2050 medan Finland har som mål att vara klimatneutralt senast 2035.

    Läs mer om artikeln: Klimatkompensering – ett sätt att köpa gott samvete?

  • Cirkulär vardag

    Cirkulär vardag, hur funkar det i praktiken? Att konsumera cirkulärt innebär att man använder samma varor så länge det fysiskt bara är möjligt och när själva varan inte längre går att använda för sitt ursprungliga ändamål kan den cirkuleras till något nytt.

    Läs mer om artikeln: Cirkulär vardag