Jordbruksstöden förnyas – Miljöorganisationerna vill öka hållbarheten inom det finländska jordbruket

EU:s gemensamma jordbrukspolitik omformas. Nästa programperiod, som sträcker sig över sju år, kommer att börja år 2021, enligt nuvarande tidtabell. En utgångspunkt för reformen är att medlemsländerna i högre grad själva skall kunna avgöra hur jordbruksstöden används.

WWF Finland, Finlands naturskyddsförbund, Birdlife Finland samt Natur och Miljö lyfter fram åtgärder som kännbart skulle öka hållbarheten inom jordbruket och därför borde prioriteras när jordbruksstödet fördelas. Organisationerna anser att det nuvarande systemet inte har motsvarat förväntningarna gällande skydd av den biologiska mångfalden och minskade utsläpp av näringsämnen som leder till övergödning i vattendrag.

”Jordbruksstöden borde riktas till åtgärder som ger en mångsidig nytta. Ett exempel är att odla grödor med ett växttäcke året om, vilket förbättrar åkermarkens bördighet och samtidigt främjar både vattenskyddet och den biologiska mångfalden”, säger sötvattensexpert Elina Erkkilä från WWF Finland.

De regionala särdragen borde beaktas bättre när man avgör hur stöden till olika åtgärder skall allokeras, anser organisationerna. På erosionskänsliga och näringsrika åkrar borde man få stöd för att inrätta skyddszoner och anlägga våtmarker, som hindrar urlakningen av näringsämnen till vattendragen.

”Det ser ut som om EU:s egen budget för jordbruksstöd kommer att krympa till följd av reformen. Samtidigt ser vi hur både klimatförändringen och utarmningen av naturen medför hot mot både en hållbar jordbruksproduktion och jordbrukarnas levebröd. Nu är det viktigare än någonsin att varje stödeuro används optimalt”, säger Tapani Veistola, specialsakkunnig vid Finlands naturskyddsförbund.

Stöd även till åtgärder som bromsar klimatförändringen

Inom jordbrukssektorn kan man göra mycket för att bromsa klimatförändringen. Organisationerna föreslår att stöd skall ges till jordbrukare som ökar mängden kol i odlingsmarken, producerar växtprotein för människoföda och använder energi från förnyelsebara källor på sina gårdar.

Åtgärderna är av stor betydelse, eftersom ungefär en femtedel av de klimatstörande utsläppen härstammar från jordbruket.

”Genom jordbruksstöden kan man skapa incentiv för att minska produktion och konsumtion av kött i Finland. Djuren är ändå en viktig del av ett hållbart jordbruk, eftersom betande djur främjar den biologiska mångfalden i jordbruksmiljöer”, säger skydds- och forskningschef Teemu Lehtiniemi från Birdlife Finland.

”Gödseln från djuren är också en central del av den cirkulära ekonomin och minskar beroendet av konstgödsel. Det här är viktigt, eftersom konstgödseltillverkningen är en belastning för klimatet. På samma gång får jordmånens arbetare, alltså alla de organismer som lever i jordmånen, livsviktigt organiskt material. Det förbättrar åkermarkens bördighet, vilket i sin tur leder till bättre tålighet mot vädervariationer”, säger Natur och Miljös miljövårdschef Anne Antman.

Ladda mer dokumentet: Miljöorganisationernas förslag till förnyelse av jordbruksstöden (2019)

Mera information:

WWF Finland, Elina Erkkilä, ledande sötvattensexpert, elina.erkkila@wwf.fi, 050 522 4540

Finlands naturskyddsförbund, Tapani Veistola, specialsakkunnig, 0400 615 530, tapani.veistola@sll.fi

BirdLife Finland, Teemu Lehtiniemi, skydds- och forskningschef 010 406 6205 teemu.lehtiniemi@birdlife.fi

Natur och Miljö, Anne Antman, miljövårdschef, 045 2700316, anne.antman@naturochmiljo.fi

Reformen av EU:s jordbrukspolitik

EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) förnyas. Den nya sjuåriga programperioden skall börja år 2021. Reformen inverkar också på de finländska jordbruksstöden. Kriterierna förnyas för både de direkta EU-stöden, exempelvis det nuvarande basstödet, och de stöd som ingår i det nationella landsbygdsprogrammet, exempelvis på miljöersättningarna och LFA-stödet.

Taggar