Kvarkens unika miljö behöver stärkt skydd

Miljömyndigheternas planer på att inrätta ett nytt naturskyddsområde i Kvarken väcker starka känslor och arga reaktioner i Vasaregionen. Det är bra att frågan diskuteras eftersom Kvarkens livsmiljö och attraktionskraft också som turistmagnet är beroende av en biologisk mångfald.

Natur och Miljö välkomnar planerna på att stärka naturskyddet i Kvarken eftersom stärkta skyddsåtgärder kunde hjälpa oss att skydda en lång rad arter som har trängts undan och har det allt svårare att klara sig i Kvarkens unika arkipelag.

Enligt vår bedömning behövs det bland annat fler fredade rastplatser och landstigningsförbud på vissa kobbar, skär och holmar under häckningstiden för att vi ska kunna skydda sällsynta sjöfågelarter.

Till exempel den starkt hotade berganden har försvunnit nästan helt och hållet från Kvarken. Bestånden av ejder, vigg, tobisgrissla och svärta har likaså minskat drastiskt. Listan på hotade arter är lång.

När det gäller havsmiljön i Kvarken hotas fiskbestånden och flera marina organismer av försurningen som i sin tur är en följd av omfattande dikning av myr- och skogsmark i regionen. Den tilltagande muddringen på grund av landhöjningen utgör ett annat miljöhot.

Kvarkens marina miljö, som tidigare varit förskonad från övergödningen, tampas nu med stigande halter fosfor och kväve. Områdets flador, glon och grunda havsvikar utgör livsviktiga lekområden för många fiskarter.

Tyvärr har muddringen av otaliga flador bidragit till sämre fiskbestånd en längre tid, vilket Österbottens fiskarförbund har påtalat i flera utredningar och rapporter. Till exempel strömmings- och abborrbestånden har minskat stadigt i Kvarken med tidsbestämda fiskeförbud i Vasa och Sundoms fiskevatten som påföljd.

Den utarmade artrikedomen i Kvarken har dokumenterats av Naturresursinstitutet, Forststyrelsen och Finlands miljöcentral. Det handlar alltså om vetenskapliga fakta.

Det naturskyddsområde som nu är i görningen skulle utgöra en del av existerande havsbaserade skyddsområden som har grundats eller planeras på övrigt håll längs med den finska kusten.

Riksdagsledamot Joakim Strand (SFP) låter förstå att Natur och Miljö vill utnämna sig till förmyndare för lokalbefolkningen genom att pådyvla miljöskydd som ingen vill ha. Vad han grundar sin åsikt på förblir oklart.

Syftet med ett naturskyddsområde är inte att peka finger på ortsborna eller påstå att de skulle ha misslyckats i sina skyddsåtgärder. Ett naturskyddsområde befäster områdets värdefulla status för kommande generationer och försvårar till exempel industriell exploatering, vilket gynnar ortsborna.

De som bor i Kvarkens skärgård kan också i fortsättningen fiska, jaga, plocka bär och svamp och leva i symbios med naturen. Ingen är ute efter att konfiskera privat egendom eller att kringskära Kvarkenbornas rättigheter.

Natur och Miljö följer med processen i likhet med andra intresseorganisationer. Som riksomfattande miljöorganisation med lokala föreningar i Österbotten är det givet att vi har ett intresse att bevaka hur frågan avancerar.

Strand vill i populistisk anda också hindra statliga myndigheter från att fatta beslut om miljö- och naturskydd i Kvarken. Som lagstiftare borde han känna till att de statliga myndigheterna har behörighet att fatta beslut om regionala naturskyddsområden som berör flera kommuner.

Vi är dock ense med Strand på en punkt. Ortsbefolkningen har den bästa insynen i hur livsmiljön och artrikedomen har förändrats i Kvarken. Ortsbornas och forskarnas gemensamma iakttagelser är värdefulla då vi analyserar vad som bör göras för att värna om artrikedomen.

Vår förhoppning är att vi i en konstruktiv anda kan diskutera dessa frågor tillsammans med lokalbefolkningen i Kvarken. Vi välkomnar en livlig debatt som för saken vidare.

Camilla Sederholm, verksamhetsledare, Natur och Miljö
Henna Björkqvist, förbundsordförande, Natur och Miljö

Taggar