Utlåtande, påminnelser och anmärkningar gällande översiktsplanen för kontroll av översvämningsrisker i Kimo å

Utlåtande , Publicerat:

Suunnittelutoimisto Aluetekniikka Oy, Poutuntie 4, 62100 Lapua.
Hänvisning LSU-2005-V-167

Natur och Miljö har bekantat sig med planen och avger följande utlåtande i ärendet:

1. Planens dimensionering och nytta

Planen har dimensionerats för en översvämningssituation som kan uppstå en gång på 100 år och den enda ekonomiska kalkyl som presenteras utgår från detta. Som modell har man de skador som inträffade efter ett regnväder i augusti 2004.
Enligt planen skulle åtgärderna för att förverkliga översvämningsskyddet medföra betydande nytta. Trots detta påstående utgår kalkylen i bilaga 4 från att projektets kostnader i stort sett motsvarar de skador som kan uppstå en gång på hundra år.
Natur och Miljö r.f. (NoM) anser att den kalkyl som finns bör preciseras bl.a. därför att den för skadornas del till 25 % bygger på uppskattningar. NoM anser att man också bör beakta andra scenarion som t.ex. de åtgärder som erfordras för att förhindra översvämningar som kan inträffa en gång per 20 år och deras kostnader.

2. Utredning av bakgrunden till översvämningen

I planen presenterar man inte närmare orsakerna till att de omfattande regnen fick så förödande effekter. Faktorer som borde studeras är hur omfattande dräneringsåtgärder som gjorts i vattendragens tillrinningsområde och hur dessa skogs- och åkerdräneringar påverkat tillrinningsområdets möjligheter att magasinera och jämna ut flödet efter regn och i samband med snösmältning. I planen finns inga seriösa åtgärdsförslag för att åtgärda detta potentiella problemområde. Det enda område i tillrinningsområdet som nämns i planen dvs. Sarjärv-området har restaurerats av Österbottens skogscentral i början på 2000-talet som ett naturvårdsprojekt. Detta område skulle enligt planen kunna täckas av en tillfällig översvämningsbassäng på 200 ha och utflödet från Sarjärv, dvs. Sarjärvsbäcken, skulle enligt planen rensas. I området har planerats totalt över en kilometer dammvallar i skogarna samt rensning av tillflödesdiken. I planen nämns inget om inverkan på naturen i området.
NoM anser att en utvärdering av återställande av t.ex. dikade myrmarker och våtmarker i området bör göras och att anordnandet av tillfälliga översvämningsområden bör baseras på mer noggranna naturinventeringar och bedömningar av bl.a. inverkan på landskapsbilden. NoM finner det inte ändamålsenligt att motverka den naturvårdssatsning som skogscentralen gjort och anser att planeringen i Sarjärvområdet bör göras mer miljöanpassad.

3. Beaktande av naturvärden

I planen presenteras överhuvudtaget inga uppgifter om naturförhållandena i planeområdet. Förutom påverkan på Sarjärvsområdet innehåller den ett förslag till regleringsändring som skulle medföra att Röukasträsk skulle hållas på en 30 cm lägre nivå än enligt nuvarande reglering – dvs sjön skulle i praktiken sänkas vilket kan medföra betydande miljökonse- kvenser för bla. sjöns fågelfauna. Samtidigt skulle man likväl rensa kanalen från det något högre upp belägna Keskis träsk, vilket riskerar att sänka också denna sjö och försnabba flödet till Röukasträsk.
Vidare skulle grävningarna i Hypbäcken –Ölandsbäcken och i Rutubäcken göras i alunjordar (sura sulfatjordar). Om detta nationella miljöproblem nämns inte ett ord i hela planen torts att Kimo ås vattendrag redan påverkas av det. Grävningen av ett nytt dike till Kimo åmynning skulle enligt bild 2500.114 medföra att man gräver ett stort utfallsdike genom en betad strandäng, som torde vara skyddad enligt naturskyddslagen och har betydande naturvärden i fråga om flora och fauna.
Kimo ås fåra är en av de få österbottniska åar som inte helt och hållet omgjorts till ett stort utfallsdike. Ånaturen (dvs. strömfåran, stränderna och strandskogarna) och effekterna på den beskrivs inte trots att man föreslår muddring av 6 km av åfåran och rensning av 6 + 2 km. NoM anser att planens bedömning att dessa muddringar och rensningar skulle vara till nytta (eller stor nytta) för landskapet enbart är planerarens subjektiva bedömning och därför inte fyller de kriterier som kan förutsättas för seriös vattendragsplanering.
Kimo å och Röukas-Keskis samt Kalapää träsk utgör ett vattendrag som i österbottniskt perspektiv är mycket negativt påverkat av dammar. Den för fiskvandring avstängda ytan av insjöar är närmare 500 ha, vilket utgör en betydande andel av de potentiella lekplatserna för vårlekande fisk och lake i Kvarkenområdet. I planen framgår att en del av dammarna i ån nu har historisk betydelse eller enbart fungerar som bottendammar. NoM anser att man i planen även bör beakta möjligheterna att kombinera översvämningsskyddet med att ordna vandringsmöjligheter för fisk.
I planen finns heller inga bedömningar av åtgärdernas effekter på natur och miljö, vilket är en förutsättning för att den skall kunna behandlas i miljötillståndsverket. Trots detta anser man i planen att företaget inte orsakar omfattande skadliga förändringar för miljöns naturförhållan-den eller vattennaturen.

4. Sammanfattning

Natur och Miljö anser att utkastet till översiktsplan för kontroll av översvämningsrisker i Kimo å avsevärt bör kompletteras i fråga om basinformationen om vattendraget och i fråga om alternativa möjligheter att förverkliga översvämningsskyddet. De viktigaste bristerna är:
1. Naturinventeringar saknas för ån, sjöarna, tillrinningsområdet och mynningsområdet. De bör göras i enlighet med Tarja Södergrans handbok: Luontoselvitykset ja luontovaikutusten arviointi – kaavoituksessa, YVA-mentettelyssä ja Natura-arvioinnissa. Ympäristöopas 109, Suomen ympäristökeskus, Helsinki 2003. Naturinventeringarna bör beaktas i den fortsatta planeringen.
2. Alternativ planering för att åstadkomma ett precisionsöversvämningsskydd som helt klarar av översvämningar som inträffar en gång på 20 år, och som med hjälp av tillfälliga lösningar kan klara av ännu större översvämningar, saknas. I denna planering bör även återställande av dikningar i tillrinningsområdet beaktas.
3. Bedömning av de i planen föreslagna åtgärdernas effekter på dränering av alunjordar (sura sulfatjordar) och utsläpp av tungmetaller och deras inverkan på mynningsområdets sediment saknas.
Det vore mycket önskvärt att de medlemmar i styrgruppen, som arbetar på miljöcentralen, skulle konsultera sina kolleger som arbetar med förverkligande av EU:s ramvattendirektiv för Västra Finlands del. Enligt NoM:s bedömning kan de föreslagna åtgärderna på ett avgörande sätt minska förutsättningarna för att uppnå ett ekologiskt sett gynnsamt läge i Kimo å. Enligt planen kan det finnas förutsättningar att åtgärda åtminstone en del av dammarna. Detta kan bana vägen för att återställa fiskvandringen i ån, vilket tillsammans med åtgärder för att motverka alunjordsförsurningen i tillrinningsområdet, kan förbättra förutsättningarna att implementera ramvattendirektivet genom att förbättra åns ekologiska tillstånd. Överlag vore det bättre att lösa den problematik man nu separat vill åtgärda genom en helhetsplanering av ån där alla faktorer behandlas på ett objektivt och sakkunnigt sätt.


Högaktningsfullt,

Lotta Nummelin
t.f. verksamhetsledare
Natur och Miljö r.f.
Annegatan 26, 00100 Helsingfors

Taggar

Du kanske också är intresserad av...