Inbegärt utlåtande om förslaget till anvisningar för muddring och dumpning av sediment

Utlåtande , Publicerat:

Till Miljöministeriet, PB 35, 00023 Statsrådet
Hänvisning: Brev YM1/401/2004

Natur och Miljö har tagit del av utkastet och vill som sin åsikt framföra följande


1. Allmänt

Muddringar ger upp hov till en mängd olika miljöproblem i kustregionen. Det är därför av största vikt, att miljöförvaltningen stärker regleringen av mudderverksamhet. Anvisningar från ministeriet är ett välkommet tillskott till verktygspaletten.

Finland har genom HELCOM:s beslut förbundit sig vid att uppställa kvalitetsnormer för sediment. Det är verkligen hög tid att uppfölja dessa internationella åtaganden. Det föreliggande förslaget bygger i hög grad på ett gammalt utkast, som utarbetades av SYKE redan år 2000, men som tyvärr begravdes i sedimenten på miljöministeriet. Natur och Miljö ser det som positivt, att ärendet nu fått högre prioritet, men beklagar samtidigt, att man måhända på grund av den snäva tidtabellen inte haft möjlighet att revidera förslaget på basen av de senaste forskningsrönen.

Förslaget har ännu flera grundläggande brister som kräver korrigeringar innan det kan godkännas. Även efter att anvisningarna fastställts, bör miljöministeriet fortsätta arbeta för att förhindra och minska de negativa miljöeffekter av muddringar bl.a. i samband med revideringen av vattenlagen, den nationella implementeringen av EU:s vattenramdirektiv samt i samband med beredningen av nödvändiga förordningar.


2. Avgränsningar

Målsättningen med dessa miljövårdsanvisningar är att beskriva negativa miljöeffekter av muddring och dumpning av muddermassor samt att ge anvisningar för hur man skall bedöma och hantera dem (1 Johdanto). Enligt förslaget är det meningen, att detta dokument senare skall kompletteras med utförligare tekniska anvisningar. Natur och Miljö anser, att detta tillvägagångssätt är problematiskt, emedan det nu föreliggande dokumentet saknar många element, som är väsentliga och nödvändiga för att minska de negativa miljöeffekterna av muddringar.


3. Muddringsprojekt i olika skalor

I beskrivningen av muddringsverksamhet gör det nuvarande förslaget ingen åtskillnad mellan stora och små muddringar. Det nuvarande innehållet är mer relevant för stora muddringsprojekt. Natur Miljö föreslår, att anvisningarna tydligare skulle struktureras i två olika delar, nämligen
a) (stora) muddringar som kräver tillstånd
b) (mindre) muddringar som kräver förhandsanmälan.
Det är ytterst viktigt att beakta, att de olika delarna riktar sig till helt olika målgrupper.


4. Negativa miljöeffekter av muddring

Förslaget till anvisningar betonar kraftigt sedimentens kemiska egenskaper, främst halterna av giftiga ämnen (t.ex. 5.2 Ruoppaus- ja läjitystoiminnan laajuus). Natur och Miljö anser, att större uppmärksamhet bör fästas vid muddringsverksamhetens omfattning (inklusive den totala effekten av många småskaliga muddringar) samt vid de lokala förhållandena i områden där man överväger att inleda muddringar eller dumpa muddermassor.

En muddring och dumpning förstör havsbottnens organismsamhällen och den sammantagna effekten av alla muddringar på biodiversiteten i våra kustvatten är betydande. Tyvärr är karteringarna av undervattensbiotoper och skyddet av vattensnaturens biologiska mångfald ännu synnerligen bristfälliga i vårt land. Detta faktum är en starkt argument för en kraftig betoning av försiktighetsprincipen.

Beskrivningen av muddringens negativa miljöeffekter bör förtydligas (6.2 Vaikutukset veden laatuun, pohjaeliöstöön ja kalastoon). Det nuvarande formuleringarna ger rum för felaktiga tolkningar, att muddringar inte nödvändigtvis skulle ha några som helst negativa miljöeffekter på siktdjup, näringsbalansen, vattenväxter, bottenlevande djur och fiskpopulationer.


5. Förhandsanmälan

Natur och Miljö anser, att de nuvarande mekanismerna för förhandsanmälan och tillståndsförfarande är otillräckliga. Ett centralt problem är tolkningen av vattenlagens § 30, d.v.s. definitionen av de muddringar som har anmälningsplikt. Enligt förslaget till anvisningar skall gränsen dras vid sådana muddringar som utförs maskinellt (3.1 Ilmoitusmenettely). Natur och Miljö vill påpeka, att miljömyndigheterna bör vidta betydligt kraftigare åtgärder inklusive sanktioner än i dag för att detta skall fungera i praktiken. I dag utförs en mängd maskinella muddringar utan förhandsanmälan till kommunen eller regionala miljöcentraler. Natur och Miljö efterlyser därför en grundlig utvärdering av nuvarande praxis i kustregionen som grund för dessa nya anvisningar.


6. Kontroll av muddringsentreprenörer

För att förbättra myndigheternas förutsättningar att övervaka och rådgiva muddringar, föreslår Natur och Miljö att miljömyndigheterna tar i bruk en ny styrmekanism, som kan lämpligen kunde definieras kapitel 4 (viranomaisvalvonta):

Muddringsarbeten skulle få utföras endast av registrerade muddringsentreprenörer. En förutsättning för denna licens, som skulle beviljas av miljöministeriet, vore att entreprenören kunde uppvisa tillräckliga kunskaper om lagstiftning, de relevanta myndigheterna, negativa miljöeffekter av muddringar samt metoder att minska dessa.


7. Anvisningar eller förordning?

Natur och Miljö anser, att förslaget till anvisningar innehåller element som borde stadgas genom förordning. Detta gäller i synnerhet gränsvärden för skadliga ämnen i sedimenten. Eftersom större muddringsprojekt kräver miljötillstånd, bör grunderna och villkoren för beviljande av miljötillstånd bör vara så tydliga som möjligt.


8. Gränsvärden för TBT

Förslaget till anvisningar innehåller ett förslag till gränsvärden för skadliga ämnen. Natur och Miljö vill främst fästa uppmärksamhet vid ett ämne, nämligen TBT. TBT är ett miljöskadligt ämne, som är upptaget i EU:s och HELCOMs prioritetslistor över ämnen, vilkas utsläpp man bör förhindra.

Enligt såväl HELCOM som det globala Londonavtalet får muddringsmassor dumpas i havet endast om de är ofarliga för miljön. Tillämpningen av denna princip bygger på nationella gränsvärden för vissa skadliga ämnen.

Natur och Miljö förutsätter, att gränsvärdena för TBT fastställs på samma objektiva grunder som andra skadliga ämnena.

Motiveringarna för de föreslagna finländska gränsvärdena för TBT i sediment är synnerligen bristfälliga. De motiveringar som nämns i förslaget (Taulukko 1 - selitykset) visar på oförklarliga och grundläggande fel i beräkningsgrunderna:
· Felaktiga siffror har använts som utgångspunkt. Enligt Duft (2003) och Meador (2000) är toxicitetsgränserna 2,39 respektive 12 mg/kg och inte 25-30 mg/kg.
· Halterna av organiskt material i sedimenten i ovan nämnda undersökningar har felaktigt antagits vara noll, trots att de verkliga halterna (2,3% respektive 2%) har angivits i ursprungskällorna.

Natur och Miljö ifrågasätter kraftigt förslaget, att först fastställa en högre nivå och sedan senare sänka den (8.1 Sedimentin laatukriteerit). Eftersom behandlingen av förslaget till gränsvärden sammanfaller med behandlingen av ett miljötillstånd som gäller omfattande muddring och dumpning av TBT-förorenade sediment (Nordsjö hamn), är det av största vikt, att gränsvärdet fastställs på en nivå, som klarar kritisk granskning en längre tid framöver. Längs kusten finns många områden med förhöjda TBT-halter och olika muddringsprojekt bör behandlas lika och på objektiva grunder.

Natur och Miljö ifrågasätter starkt, att miljöministeriet överhuvud publicerar ett förslag, som saknar ekotoxikologisk grund och som av SYKE motiverats med bl.a. att TBT-föreningar sannolikt förekommer överallt där det förekommer fartygstrafik, att det inte gjorts heltäckande undersökningar av TBT-halter i kustvattnen samt att det inte för närvarande finns kapacitet att lagra och behandla TBT-förorenade muddermassor. Dylika ekonomiska och politiska argument bör inte styra fastställandet av gränsvärden för miljöskyddet.

Natur och Miljö anser, att det föreslagna TBT-gränsvärdet för nivå 2 (200 mg/kg) är för högt och att det inte skyddar alla organismer.

Genom att följa de principer för fastställande av gränsvärden och ekotoxikologiska uppgifter från de vetenskapliga källor som förslaget hänvisar till, borde gränsvärdet för TBT ligga vid ca 30 mg/kg. Förutom TBT bör även TPhT-halterna beaktas vid klassificeringen av sedimenten.

Natur och Miljö föreslår, att det nationella gränsvärdet för TBT+TPhT (nivå 2) skulle sänkas till till 50 mg/kg (normaliserade halter).

TBT+TPht
Nivå 1=3mg/kg
Nivå 250mg/kg

Det är slutligen skäl att beakta, att EU-kommissionen inom några år torde komma med förslag gällande gränsvärden för prioritetsämneshalter i sediment.

Högaktningsfullt,


Bernt Nordman
Verksamhetsledare

Taggar

Du kanske också är intresserad av...