Medborgarinitiativet påskyndade alternativen till kalavverkningar

Utskottet motsätter sig ett förbud men förväntar sig att statens skogsskötselmetoder kommer att vara annorlunda i framtiden och att andelen kontinuitets skogsbruk ska öka. Något procentuellt mål gav man ändå inte men en utredning om hur denna viljeyttring kan förverkligas begär utskottet inom loppet av nästa år. Därtill vill utskottet att Forststyrelsens avkastningsmål och intäktskrav ska fastställas på ett sådant sätt att de inte hindrar den övergripande hållbara användningen av statliga skogar. Regeringen ska utarbeta en långsiktig plan för att fastställa intäktsmålen och intäktskraven på en nivå som stöder den övergripande hållbara användningen av skogar. En rapport om detta ska delges utskottet i slutet av år 2023.

”Det är bra för rapporten att rationalisera avkastningsmålen och intäktskraven för statliga skogar, eftersom det gör det möjligt att välja bättre alternativ. Det ger Forststyrelsen också större utrymme för bättre lösningar för naturen. Vi hade dock velat ha satt upp ett tydligt procentmål för fortbildning i statliga skogar ”, säger Harri Hölttä, ordförande för Finlands naturskyddsförening.

Det finns alternativ till avskogningsbaserat skogsbruk. Kontinuitetsskogsbruk kan också vara ekonomiskt lönsammare än kalavverkning, och dessutom orsakar det mindre skada för mångfald, klimat, vattendrag och fritidsbruk. Detta stöds av en studie från Jyväskylä universitet i fjol.

”Den fortsatta förlusten av skogsarter och fara för många vanliga skogsarter visar att nuvarande praxis med kalavverkningar inte är hållbart i Finland. För att definiera hållbarhet måste vi titta på helheten: förutom träproduktion måste effekterna på biologisk mångfald, tillståndet i vattendrag och klimatet beaktas bättre än för närvarande, säger Tero Toivanen, BirdLife Finlands bevarandeexpert.

Även internationellt finns det nu påtryckningar att ändra den huvudsakliga skogsbruksmetoden från kalavverkningar till en mer hållbar utveckling. Speciellt handlar EU:s strategier för biologisk mångfald och skogsstrategin om framtiden för kalavverkningar. Behandlingen av medborgarinitiativet adjö till kalavverkningar hade varit ett bra läge att definiera mängden kontinuerligt skogsbruk i statliga skogar.

”Om Finland vill stoppa förlusten av biologisk mångfald måste man ta ställning till kalavverkningarna. De yngre generationerna ifrågasätter inte bara kalavverkningarna utan hela skogsbrukets roll i våra gemensamma skogar ”, påpekar Reija Mikkola från Finlands skogsförenings skogsgrupp.

Medborgarinitiativet adjö till kalavverkningar visar att aktivt medborgarskap är betydelsefullt.

Kalavverkning av skog har blivit en del av den allmänna debatten, och inte bara staten utan också många kommuner, församlingar, företag och privata skogsägare överväger bättre alternativ. Vi tackar undertecknarna för stödet till medborgarinitiativet som påskyndat utvecklingen. Den här skogsrörelsen har fortfarande mycket att göra, till exempel att skydda våra sista naturliga skogar, säger Juha Aromaa, biträdande landschef på Greenpeace Norden.

Härefter går betänkandet till behandling i riksdagens plenum.

”Naturvårdsorganisationer hoppas att riksdagen kommer att enas om utskottets enhälliga betänkande som är ett steg i rätt riktning, säger Camilla Sederholm, verksamhetsledare för Natur och Miljö.

Medborgarinitiativet, som publicerades 2018, undertecknades av mer än 60 000 finländare. Initiativet föreslår en lagändring som skulle göra avskogning till statliga skogar med vissa undantag. Initiativet kan läsas här. Medborgarinitiativet omfattar Finlands naturskyddsförening, Greenpeace Finland, Birdlife Finland, Naturföreningen och Natur och Miljö.

Detta är en översättning av organisationernas gemensamma pressmeddelande som gick ut på finska. Du hittar originalet här.

Taggar