Inbegärt utlåtande om förslaget till plan för vård och skydd av Finlands vargstam

Utlåtande , Publicerat:

Till Jord- och skogsbruksministeriet
Referens: Dnro 3625/720/2005

Natur och Miljö har bekantat sig med förslaget till plan för vård och skydd av Finlands vargstam och vill som sin åsikt framföra följande:


A. Allmänt

Natur och Miljö anser, att förslaget till vårdplan är väl underbyggt. Den omfattande beredningen har resulterat i ett dokument som på ett balanserat sätt beskriver nuläget och framtida utmaningar.

Den finländska vargstammen har ökat de senaste åren. I detta hänseende har skötseln av den finländska vargstammen varit framgångsrik. Konflikterna kring vargpolitiken har dock fortgått och även blossat upp på nya områden, i synnerhet där nyetableringar har skett. Natur och Miljö anser därför, att större vikt än tidigare bör fästas vid lindrande av de samhälleliga konflikterna kring vargen. Skötselplanen är ett steg i rätt riktning, även om förbundet nedan föreslår ytterligare åtgärder för att stärka detta område.

Natur och Miljö vill fästa ministeriets uppmärksamhet vid att den svenska översättningen av skötselplanen (endast del 2) innehåller en mängd grova fel och formuleringar som har en helt annan innebörd än den finska texten. Med tanke på den i övrigt långt utdragna och grundliga beredningen är dylikt slarv med översättningen helt oacceptabelt. På grund av översättningsfelen har Natur och Miljö varit tvungen att ta det finska dokumentet som grund för detta utlåtande.


B. Del 2: Vårdplan

7.2 Gynnsam skyddstatus

Natur och Miljö finner det ändamålsenligt att försöka fastställa den minsta livskraftiga stammen i termer av antal förökande par. I avsnitt 7.2 nämns endast siffran 20, men i avsnitt 2.4 (s 19) konstateras, att den minsta livskraftiga stammen bör vara minst 25 par såvida immigrationen från Ryssland minskar. Natur och Miljö anser, att detta scenarium är sannolikt och föreslår därför följande tillägg till andra stycket i avsnitt 7.2:

På basis av materialet kan man göra bedömningen att den minsta livskraftiga populationen i Finland är 20 förökningsdugliga vargpar, såvida vargstammen i våra närområden hålls på nuvarande nivå, men 25 par såvida vargstammen i Ryssland minskar.

Aineiston perusteella voidaan arvioida, että pienen elinvoimainen susikanta Suomessa on 20 lisääntyvää paria mikäli susikanta lähialueilla pysyy nykyisellä tasolla, mutta 25 paria mikäli susikanta heikkenee Venäjällä.

Förbundet vill även understryka, att den minsta livskraftiga stammen inte kan anses vara det samma som gynnsam skyddsstatus enligt habitatdirektivets definition. Natur och Miljö anser, att den nuvarande stammen inte uppfyller kraven på en gynnsam skyddsnivå. Därmed kräver förbundet, att den övergripande målsättningen bör omformuleras på följande sätt:

Det grundläggande målet för vården och skyddet av vargstammen i Finland är att uppnå och upprätthålla en gynnsam skyddsnivå.

Suomen susikannan hoidon ja suojelun perustavoitteena on saavuttaa ja ylläpitää susikannan suotuisa suojelun taso.


7.4 Förebyggande av skador

Natur och Miljö stöder varmt en ännu större betoning av åtgärder för att förebygga skador. En ren monetär jämförelse av kostnaderna för skyddsåtgärderna med värdet på skyddsobjektet kan vara problematisk (7.4.1). Förbundet kan dock acceptera de föreslagna åtgärderna.

I avsnitt 7.4.2 beskrivs praxis gällande uppförande av elstängsel. Enligt Natur och Miljö ger den nuvarande texten en för alltför diffus bild av talkoverksamheten. En betydande del av alla vargstängselstängsel har under de senaste åren uppförts med talkokrafter, som huvudsakligen koordinerats av Luonto-Liitto, Finlands Naturskyddsförbund, Natur och Miljö eller enskilda personer med intresse för vargskyddsfrågor (jämför avsnitt 7.4.5). Däremot har jägarnas intresse för denna verksamhet hittills varit anmärkningsvärt svagt. För att effektivera verksamheten borde viltvårdsdistrikten ta ett större ansvar för att samla talkoarbetskraft till stängselbyggen. Förbundet föreslår följande nya åtgärd:

Viltvårdsdistrikten skall ha en aktiv roll i organiseringen av talkoverksamheten.

Riistanhoitopiirien tulisi ottaa aktiivinen rooli talkootyön organisoinnissa.


7.5 Ersättningar för skador på husdjur

Natur och Miljö anser att ersättningssystemet bör utvecklas så, att självrisken minskar och att utbetalningsmekanismerna blir smidigare. Reformen av förordningen (277/2000) brådskar.

Natur och Miljö vill även peka på att förfaringssätten gällande analys och dokumentation av rovdjursskador på husdjur är brokig. Skillnader mellan exempelvis polisens statistik och i offentligheten rapporterade fall kan skilja sig avsevärt, vilket försvagar förtroendet för den regionala skötseln av vargstammen. Särskilt gällande rivna får är det ibland oklart om skadorna förorsakats av varg eller hund. Förbundet föreslår följande nya åtgärd:

Viltvårdsdistrikten utvecklar och förenhetligar förfaringssätten gällande utredning och dokumentation av rivna husdjur samt informationsspridningen till allmänheten.

Riistanhoitopiirit kehittävät ja yhdenmukaistavat kotieläinvahinkojen selvittämistä ja dokumentointia sekä tähän liittyvää tiedotusta.


7.6 Undantagslov för jakt

Natur och Miljö godkänner den grundläggande målsättningen, att vargstammens skygghet för människan bibehålls eller rentav förstärks. Enbart genom avlivning av enskilda individer kan denna målsättning emellertid inte uppfyllas utan att den gynnsamma skyddsnivån äventyras. Natur och Miljö efterlyser en betydligt större satsning på nya metoder för att öka vargens rädsla för människan. Dylika metoder kan bygga på t.ex. skarpa ljud. Förbundet föreslår följande nya åtgärd:

Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet inleder ett forsknings- och utvecklingsprojekt, vars målsättning är att ta fram för Finland lämpliga metoder att öka vargens skygghet för människan.

Riista- ja kalatalouden tutkimuslaitos käynnistää tutkimus- ja kokeiluhankkeen, jossa kehitetään Suomeen soveltuvia menetelmiä susien ihmisarkuuden lisäämiseksi.


Natur och Miljö anser, att den största bristen i förslaget till vårdplan är avsaknaden av preciseringar av hurudana vargindivider som kan avlivas med undantagslov, samt under vilka omständigheter detta kan ske. Under beredningen (bl.a. intressegruppsenkäten) fäste man mycket uppmärksamhet vid denna problematik, som är central för många konfliktsituationer. I förslaget till vårdplan konstateras endast, att det inte finns orsak att ändra på förfaringssätten som bygger på jaktlagstiftningen (s 54). Samtidigt signalerar jord- och skogsbruksministeriet, att jaktvårdsdistriktens roll kan stärkas när det gäller tolkningen av jaktförordningen. Utan bättre nationella riktlinjer kan Natur och Miljö inte acceptera detta. Det är uttryckligen jaktvårdsdistriktens bristfälliga och inkonsekventa motiveringar till beviljade undantagslov, som ligger bakom konflikten mellan Finland och EU-kommissionen. Det har även förekommit fall där det varit oklart om de vargar man jagat verkligen hade förorsakat de skador som inträffat inom ifrågavarande område.

Natur och Miljö kräver, att vårdplanen bör innehålla nationella riktlinjer för tillämpningen av jaktlagstiftningen gällande undantagslov för jakt. Förbundet vill betona, att riktlinjerna inte kan ersätta lagstiftningen i juridiskt hänseende, men att en popularisering av juridiken är nödvändig för att spelreglerna skall bli klarare för alla aktörer på fältet. Skötselplanen bör innehålla en möjligast uttömmande definition på en problemvarg (eller en icke-problemvarg) samt krav på bevisföring för att koppla ihop en viss vargindivid med dokumenterade skador.

Natur och Miljö vaatii, että hoitosuunnitelma tulisi täydentää metsästyslaindäädäntöön perustuvilla susiyksilöiden poistoa koskevilla kansallisilla suuntaviivoilla. Liitto haluaa painottaa, etteivät tällaiset ohjeet korvaa lainsäädäntöä oikeudellisesti, mutta pykälien popularisointi on hyvin tarpeellista pelisääntöjen selventämiseksi kaikille toimijoille. Hoitosuunnitelmassa tulisi olla mahdollisimman tarkka ns ”ongelmasusien” (tai ei-ongelmasusien) määritelmä sekä ohjeita yksittäisen susiyksilön kytkemiseksi luotettavasti dokumentoituihin vahinkoihin.

7.8 Rådgivning och information

Natur och Miljö efterlyser en betydligt större satsning på informationsspridning kopplad till forskning och utveckling. I förslaget till skötselplan presenteras forskning, förebyggande av skador och informationsspridning som skilda helheter. Natur och Miljö anser, att dessa tre element borde integreras på nationell nivå.

Hittills har Naturum Petola fokuserat på att sprida basinformation om varg. Denna verksamhet borde utvidgas och kompletteras med en avdelning, som skulle koordinera forskning och rådgivning om olika metoder att förebygga skador på boskap och husdjur. Viltskadecenter i Sverige utgör i många hänseenden en intressant modell. Resurserna för Petola borde kraftigt höjas. Natur och Miljö bedömer att behovet av sådan tillämpad forskning och informationsspridning om rovdjur är i storleksklass 10 årsarbetsverk. Förbundet föreslår följande nya åtgärd:

För forskning, rådgivning och uppföljning av vargens beteende, förebyggande av vargskador och ersättningssystem grundas en ny nationell organisation, till vilken de nu spridda funktionerna sammanförs. Det nya centret, som skulle fungera under jord- och skogsbruksministeriet, skulle höra antingen till Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet eller till Naturum Petola.

Suden käyttäytymiseen, susivahinkojen ehkäisemiseen sekä korvausmenettelyihin liittyvän tutkimus- ja kehitystyöhön, neuvontaan sekä seurantaan perustetaan uusi valtakunnallinen organisaatio, johon siirretään nykyiset hajallaan olevat toiminnot. Uusi maa- ja metsätalousministeriön alainen suurpetokeskus toimisi joko Riista- ja kalatalouden tutkimuslaitoksen tai Luontokeskus Petolan yhteydessä.

Med tanke på den nuvarande strukturen hos Finlands vargstam är Petolas placering ändamålsenlig, men ur en språklig synvinkel är situationen problematisk. Det finns ett enormt behov av information och rådgivning även i Svenskfinland och i synnerhet i Österbotten, där vargen under de senaste åren igen etablerat sig. Den svenskspråkiga befolkningens behov kan inte tillfredsställas på distans från östra Finland. Därför bör en svenskspråkig filial till Petola inrättas i Österbotten, exempelvis i samband med Naturum Terranova i Vasa. Natur och Miljö skulle gärna medverka i en styrgrupp för den svenskspråkiga filialen. Förbundet föreslår följande nya åtgärd:

Naturum Petola grundar en svenskspråkig filial i Vasa med uppgift att betjäna landets svenskspråkiga befolkning.

Luontokeskus Petola perustaa Vaasaan ruotsinkielisen toimipisteen palvelemaan maan ruotsinkielistä väestöä.


7.16 Sammanfattning

Natur och Miljö anser, att sammanfattningens uppställning är problematisk såtillvida, att åtgärdsformuleringarna inte är helt identiska med de egentliga åtgärdsavsnitten. Därmed uppstår oklarheter on tolkningar. Eftersom skötselplanens åtgärdsdel redan i sig är kortfattad, föreslår Natur och Miljö att

sammanfattningen (kapitel 7.16) helt stryks, eller att den skulle bestå av endast målen jämte åtgärder i exakt den form de är formulerade i den egentliga planen.

Liitto esittää, että yhteenveto (kappale 7.16) poistetaan täysin, tai muutetaan siten, että se koostuisi vain niistä tavoitteista ja toimenpiteistä, jotka liittyvät hoitosuunnitelman varsinaiseen osaan.

C. Övrigt

På ett allmänt plan efterlyser Natur och Miljö en tydligare tidsdimension i skötselplanen. Natur och Miljö föreslår därför, att

skötselplanen kompletteras med tidsfrister för de uppställda målen samt att tidpunkten när skötselplanen skall uppdateras (avsnitt 7.15) fastställs.

Liitto esittää, että hoitosuunnitelmaa täydennetään tavoitteita koskevilla tavoitevuosilla ja että hoitosuunnitelman päivittämisajankohta määritellään tarkasti (kappale 7.15).

I övrigt stöder Natur och Miljö förslagen i utkastet till skötselplan.


Högaktningsfullt,

Bernt Nordman
verksamhetsledare

Taggar

Du kanske också är intresserad av...