Vi värdesätter din integritet

Vi använder cookies för att förbättra din surfupplevelse, visa personligt anpassade annonser eller innehåll och analysera vår trafik. Genom att klicka på "Acceptera alla" samtycker du till vår användning av cookies.Läs mer om de cookies vi använder.

Vi värdesätter din integritet

Vi använder cookies för att förbättra din surfupplevelse, visa personligt anpassade annonser eller innehåll och analysera vår trafik. Genom att klicka på "Acceptera alla" samtycker du till vår användning av cookies.Läs mer om de cookies vi använder.

Dina cookieinställningar har sparats.

Utlåtande om utkast till förordning om jakt på varg som sker med stöd av dispens utanför renskötselområdet under jaktåret 2015–2016

Utlåtande , Publicerat:

Till jord- och skogsbruksministeriet
Gällande ärende nr 1839/01/2015

Natur och Miljö har bekantat sig med förslaget till ministeriets förordning (inkl bakgrunds-PM daterat den 12.11.2015) och vill som sin åsikt framföra följande:

Allmänna synpunkter om stamvårdande jakt

Natur och Miljö uttalade sig kritiskt till förslaget att införa stamvårdande jakt inom ramen för den nationella skötselplanen för vargstammen. Eftersom stamvårdande jakt trots detta infördes vill Natur och Miljö arbeta för att den genomförs på ett sätt som minimerar riskerna för vargstammen.

Uppskattningen av populationens storlek

Enligt motiveringarna till förordningen (avsnitt 2) bygger förslaget på LUKEs senaste uppskattning av vargstammens storlek. Gaffeln är anmärkningsvärt stor. LUKE uppskattar att det i Finland finns 22–43 flockar (familjegrupper), av vilka 5–10 är gemensamma med Ryssland. Detta betyder att vargens skyddsstatus i Finland inte ännu kan anses vara gynnsam.

En viktig målsättning för skötseln av vargstammen i Finland är att trygga en jämnare fördelning av vargfamiljerna i hela landet. Ur det här perspektivet är utvecklingen inom det västliga förvaltningsområdet särskilt intressant. Enligt LUKE föddes 10–15 kullar inom det västliga förvaltningsområdet år 2015. Potentialen, d.v.s. tillfången till lämpliga revir för vargfamiljer är betydligt större än detta. Natur och Miljö anser att det är viktigt att vargstammen förvaltas så att antalet vargfamiljer som förökar sig ökar.

Stamvårdande licenser och skadebaserad jakt

Idag finns det två parallella mekanismer för undantagslov att skjuta varg, som i princip är en fredad art. Den ena mekanismen gäller skadeförebyggande jakt och den andra gäller stamvårdande jakt. En grundläggande brist i systemet för förvaltning av vargstammen är att det totala antalet individer inte kontrolleras på förhand, även om Viltcentralen har en skyldighet att säkerställa att jakten är förenlig med EU:s habitatdirektiv. En kombination av en hög nivå på den stamvårdande jakten och en intensiv jakt med skadeförebyggande motiveringar kan tillsammans utgöra ett allvarligt hot mot vargstammen.

Natur och Miljö anser att det totala jakttrycket skulle begränsas så, att antalet vargar som dödas med skadeförebyggande motiveringar skulle dras av det antal som får jagas i stamvårdande syfte. Ett alternativ är att antalet licenser som beviljas i stamvårdande syfte hålls på en låg nivå.

Antal jaktlicenser (§ 1)

Natur och Miljö bedömer att jord- och skogsbruksministeriet inte kommer att införa ett bindande tak för det totala jakttrycket. Därför anser Natur och Miljö att det totala antalet vargar som skulle få skjutas i stamvårdande syfte bör halveras till 20 individer (§ 1 i förordningen), vilket motsvarar ungefär 1 individ per familjegrupp i Finland.

Urval av vilka individer som jagas

Den övergripande tanken i förslaget är att familjegrupperna som förökar sig skall bevaras, men att deras storlek kan begränsas genom stamvårdande jakt. Natur och Miljö understöder detta.

Natur och Miljö anser dock att det på detaljnivå i förslaget finns oklarheter och tvetydigheter gällande frågan om vilka individer som den stamvårdande jakten får riktas mot.

I sammanfattningen till motiveringarna (s 1) konstateras följande:

Kannanhoidollisia poikkeuslupia voidaan myöntää rajoitetusti vain vakiintuneille susireviireille, joissa on jälkeläistuottoa.

I de detaljerade motiveringarna (punkt 3.3, s 14, tredje stycket) finns dock följande motstridiga meningar:

Kannanhoidollisia poikkeuslupia tulee siten myöntää rajoitetusti vain vakiintuneille susireviireille, joissa on jälkeläistuottoa.

Tämän lisäksi kannanhoidollinen metsästys voidaan kohdentaa todetuille vahinkoa ja haittaa aiheuttavien susiyksilöiden elinalueelle.

Natur och Miljö anser att den senare meningen kan användas som grund för att bevilja tillstånd för stamvårdande jakt i praktiken var som helst. På denna punkt måste anvisningarna från ministeriet preciseras.

Alfaparet skall skyddas vid stamvårdande jakt

Natur och Miljö anser att ett alfapar inte får jagas inom ramen för stamvårdande jakt, eftersom det i praktiken betyder att familjegruppen splittras, vilket inte är förenligt med målsättningen i förordningen.

I motiveringarna står nu följande:

Pyynnissä tulee välttää alfayksilön tappamista. Pyynti suositellaan kohdistettavaksi nuoreen, haittaa tuottavaan yksilöön.

I den stamvårdande jakten under jaktåret 2015 dödades åtminstone en alfaindivid (motiveringarna 3.3.2). Det är därför viktigt att fästa särskild uppmärksamhet vid detta. Natur och Miljö anser att anvisningarna bör förtydligas, t.ex. på följandes sätt:

Susilauman lisääntyvän johtajaparin, eli alfayksilöiden tappaminen ei ole sallittua kannanhoidollisessa metsästyksessä.

Högaktningsfullt,

Natur och Miljö rf

Bernt Nordman

verksamhetsledare

Taggar

Du kanske också är intresserad av...