Inbegärt utlåtande om storskarvstammens skötselplan

Natur och Miljö har tagit del av storskarvarbetsgruppens betänkande (ympäristöministeriön moniste 161) och vill som sin åsikt högaktningsfullt framföra följande:

Allmänt

Storskarvens återkomst till Finland har tidsmässigt sammanfallit med en svår period för yrkesfisket i kustområdet. Fiskstammarna har kraftigt påverkats av övergödningen och tidigare beslut gällande fiskekvoter i Östersjön. Fiskets lönsamhet och andra skärgårdsnäringar har påverkats negativt av olika samhälleliga beslut. Natur och Miljö bedömer, att många av storskarven oberoende problem har projicerats på storskarven i de senaste årens debatt. Därför är det synnerligen viktigt, att bibehålla den analytiska och på forskning baserade argumentationen som grund för beslut gällande skötseln av storskarvstammen. I detta hänseende har arbetsgruppen lyckats väl i sin uppgift.

Natur och Miljö vill även betona, att storskarvens återkomst i den finländska skärgärdsnaturen är ett naturligt fenomen, till vilket fiskodling och andra näringsgrenar måste kunna anpassa sig genom bl.a. tekniska innovationer. Samhället bör dock stöda denna anpassning och även erbjuda ekonomiska ersättningar såvida skadeförebyggande åtgärder visar sig vara otillräckliga. Kompensation för storskarvens negativa inverkan på markanvändning och markegendomens värde är inte nödvändigt i dagens läge.

Stammens starka tillväxt kan till stor del förklaras med inflyttning. Antalet ungar per bo är inte på något sätt exeptionellt högt. Natur och Miljö bedömer, att de starka känslor som storskarven väcker i hög grad beror på att storskarven uppfattas som en nykomling. I områden där befolkningen under en längre tid vant sig vid storskarvens närvaro är acceptansen betydligt större.

Avsnitten 1-6: Bakgrund

Arbetsgruppen presenterar stammens utveckling sakligt och stöder sig på tillgängliga forskningsresultat.

Avsnitt 7: Förslag till skötselplan

7.1 Gynnsam skyddsstatus

Natur och Miljö anser, att arbetsgruppens bedömning gällande gynnsam skyddsstatus är bristfälligt motiverad i betänkandet. Den nuvarande storskarvstammen har endast en tioårig historia, vilket är

en mycket kort tid för långtgående slutsatser gällande populationen. Natur och Miljö anser dock, att populationens nuvarande situation tillåter begränsade åtgärder för att lokalt styra koloniernas placering. Förbundet vill dock betona, att det inte finns anledning att aktivt minska stammen på nationell nivå.

7.2 Olika sätt att reglera stammen

Natur och Miljö vill påpeka, att regleringsmekanismerna även har negativa bieffekter. Exempelvis kan andra fågelarter störas av lokala åtgärder för att begränsa eller helt flytta kolonier. Generellt sett ställer sig Natur och Miljö mycket kritisk till reglering av storskarvens kolonier på naturskyddsområden.

7.3 Konkreta åtgärdsförslag

Natur och Miljö understöder arbetsgruppens bedömning, att den primära utmaningen i detta skede gäller förbättring av kunskap om storskarven och dokumentation av dess negativa effekter för skärgårdsnäringar. Tyngdpunkten bör ligga vid naturvetenskapligt dokumenterbara faktorer. Gällande människors attityder vill Natur och Miljö påminna om den förtjänstfulla sociologiska studie som gjordes i samband med beredningen av skötselplanen för vargen (Jukka Bisi och Sami Kurki 2005).

Arbetsgruppen har helt riktigt betonat, att behovet av aktiv reglering i dagens läge gäller lokala skarvkolonier. Natur och Miljö stöder förslagen till utarbetande av kriterier (1), införande av ersättningssystem (2), samt i synnerhet åtgärder för att förebygga skador (3). Natur och Miljö stöder arbetsgruppens åsikt, att ansvaret för bedömning av skador, eventuella regleringsåtgärder, samt bedömningen av deras effekter ligger hos miljöförvaltningen.

Natur och Miljö anser däremot, att det inte finns ett akut behov av att ändra lagstiftningen (4). Att ändra den juridiska statusen för en art, vars nuvarande population endast har en 10 årig historia i vårt land, är förhastat. Lokala åtgärder kan redan i dag vidtas med undantagslov och översyn av miljöcentralerna. Detta förfaringssätt bör utnyttjas i högre grad än hittills. Detta kräver att miljöcentralerna får tydliga riktlinjer och tillräckliga resurser. Det är av största vikt, att effekterna av olika typer av regleringsåtgärder flöjs upp för att skapa en kunskapsbas för framtida åtgärder.

Övrigt

Natur och Miljö vill slutligen ifrågasätta arbetsgruppens sammansättning, som saknade representanter från naturskyddsorganisationer även om exempelvis SLC var representerad. Natur och Miljö förväntar sig att såväl jord- och skogsbruksministeriet som miljöministeriet i fortsättningen ger naturskyddsorganisationerna möjlighet att medverka i beredningen av dylika skötselplaner.

Högaktningsfullt,

Bernt Nordman, verksamhetsledare
Natur och Miljö

Taggar