Inbegärt utlåtande om arbetsgruppsbetänkande JSM 2002:20b: Arbetsgruppen för utvecklandet av laxfisket vid kusten

Utlåtande , Publicerat:

Till Jord- och skogsbruksministeriet
Hänvisning: Ert brev 29.11.2002, Dnr 1316/042/2002

Natur och Miljö r.f. har tagit del av arbetsgruppens betänkande och önskar som sin åsikt framföra följande:

Natur och Miljö understöder målsättningen att upprätthålla kustnära laxfiske. Fisket måste dock genomföras på ett sätt som inte riskerar de naturliga laxpopulationerna och deras genetiska variation. Det är inte heller acceptabelt att med hänvisning till laxfisket vidta åtgärder som skulle hota en gynnsam bevarandestatus för sälarna i Östersjön.

Arbetsgruppen för utvecklandet av laxfisket vid kusten föreslår åtgärder, som skulle belasta det kustnära fiskets rykte som en hållbar näringsgren och skada Finlands anseende som ett land som värnar om Östersjön. Åtgärderna skulle i praktiken allvarligt hota den fungerande reglering som utformats för att skydda den lax som leker i norra Bottenvikens älvar. Det skulle även försämra gråsälens situation så att den igen kunde bli utrotningshotad.

Natur och Miljö vill fästa uppmärksamhet vid det faktum, att arbetsgruppen, som behandlat lax- och sälfrågor, endast haft fyra medlemmar av vilka två representerade jord- och skogsbruksministeriet och två fiskerinäringens intresseorganisationer. Arbetsgruppen saknade representanter för naturskydds- och forskningsinstanser. Ändå ger arbetsgrupper tre förslag till ändringar av förordningar. De frågor som arbetsgruppen tagit ställning till och uttalar sig om skulle kräva betydligt mångsidigare och grundligare beredning.


1. Sammanfattning av NoMs åsikt om arbetsgruppens centrala förslag:

Natur och Miljö understöder kraftigare satsningar på utvecklandet av sälsäkra ryssjor (åtgärd 4.6). Detta är en central åtgärd för att förebygga sälskador på fångster och bragder. Arbetsgruppens förslag till definition av en godkänd laxfälla (åtgärd 4.2.) utgör en bra utgångspunkt för den fortsatta beredningen.


Med tanke på ett långsiktigt utvecklande av terminalfisket vore det ändamålsenligt att fenklippa all utplanterad lax (åtgärd 4.5). Det är dock skäl att beakta, att fenklippning inte hittills prövats i större skala. Arbetsgruppen presenterar inga bedömningar av kostnaderna för fenklippning i full skala.

Natur och Miljö motsätter sig arbetsgruppens förslag till ändring av laxfiskeförordningen (åtgärd 4.1). Innan fenklippta laxar uppnått fångststorlek bör inte undantag från nuvarande tidsbundna laxfiskeförbud beviljas. Ett system för selektivt terminalfiske av den typ som arbetsgruppen föreslår kan övervägas först när de planterade och fenklippta laxarna nått fångststorlek. En annan förutsättning är man genom forskning kunnat bekräftat, att frisläppandet av naturlaxarna inte förorsakar oacceptabelt hög dödlighet eller negativ inverkan på vandringsbeteendet.

Även arbetsgruppens förslag beträffande säljakten (åtgärd 4.3) är förhastade och bristfälligt motiverade. Den nuvarande fredningstiden och regleringen med hjälp av jaktlicenser fungerar bra och garanterar sälstammens gynnsamma bevarandestatus.


2. Laxfisket

Natur och Miljö anser att arbetsgruppens förslag till ändring av laxfiskeförordningen (förslag 4.1) är förhastat. Det föreslagna systemet skulle utgöra ett för stort hot mot naturlaxpopulationerna, som nu håller på att återhämta sig tack vare bl.a. minskningen av M74, stärkt smoltproduktion och en striktare reglering av fisket.

Natur och Miljö stöder målsättningen att utveckla selektivt fiske av utplanterad lax. Systemet får emellertid inte utgöra ett hot mot naturlaxen. Om man frångår den nuvarande tidsbundna regleringen av laxfisket bör åtminstone följande grundläggande kriterier uppfyllas:

· Kriteriet för godkänd fångst bör vara entydigt och enkelt. Fenklippning uppfyller detta krav. Arbetsgruppens förslag att under en övergångsperiod tillämpa längdkriterium är förknippat med stora osäkerhetsfaktorer.

· Fiskeredskapen bör möjliggöra att naturlaxarna kan släppas ut oskadade. Arbetsgruppens förslag till selektivt laxfiske baserar sig på en pilotutredning av VFFI (Siira m.fl. 2002) som dock innehåller flera betydande osäkerhetsfaktorer och som tyvärr inte lyckats i sin målsättning att representera och simulera ett egentligt laxfiske. Därför efterlyser Natur och Miljö r.f. vidare utredningar om i vilken mån laxens lekvandning störs av fångsten och frisläppningen. Forskningsrapporten konstaterar även att stora skillnader mellan hanteringen av fisken förekom och att detta avsevärt påverkade överlevnaden hos den fångade naturliga laxen.

· För att systemet skall vara trovärdigt behövs uppföljning och övervakning inklusive sanktioner. Arbetsgruppen medger själv detta, men har inte i sitt betänkande kommit med några som helst förslag kring detta.

Natur och Miljö vill även fästa uppmärksamhet vid att havsöringen, som även klassas som starkt hotad, förekommer som bifångst vid laxfiske. Vid utvecklandet av selektivt laxfiske bör man även säkerställa, att metoderna inte utgör ett hot mot den naturliga havsöringen. Arbetsgruppen har inte beaktat detta i sitt betänkande.


2.1 Åtgärder för att befrämja det naturliga laxbeståndet

Natur och Miljö vill framhäva att det även är i fiskerinäringens intresse att befrämja åtgärder för att stärka det naturliga laxbeståndet. Förbundet anser att skydd av de älvar som har ett naturligt laxbestånd och restaurering av älvar som tidigare utgjort lekområden för lax bör prioriteras. Eftersom de älvar (Simo älv och Torne älv) som har bestånd av naturlig lax redan uppnått en hög produktion (år 2002: 71 % och 120 % av den uppskattade produktionskapaciteten) är det speciellt viktigt att andra älvar återställs i sådant skickat att de kan upprätthålla en livskraftig laxstam. Möjligheterna att återställa laxstammarna i t.ex. Perho å upp till Kaitforsen, Kyro älv, Lappfjärds å, Pemar ån samt Sjundeå å bör utredas.


3. Säl

Arbetsgruppens betänkande innehåller grova fel beträffande sälarnas populationsstorlek och beteende. Bilden av sälarnas negativa inverkan på laxfisket blir därför felaktig.

3.1 Sälbeståndets storlek

Arbetsgruppens påstående att det skulle finnas 22.000 sälar i Östersjön saknar vetenskapliga belägg. Siffran baserar sig på osäkra antaganden, att sälräkningar missar 30 % av populationen och att populationens årliga tillväxt skulle vara 10%. Natur och Miljö vill framhålla, att beslut om beskattning av sälpopulationerna bör basera sig på trovärdiga bedömingar av minimipopulationen.

Förvaltningen av Östersjöns sälbestånd är en internationell angelägenhet och Finland kan inte agera ensamt. Avgöranden bör göras inom HELCOM. Natur och Miljö kritiserar kraftigt arbetsgruppens målsättning, att Östersjöns gråsälspopulation skall decimeras till 10.000 individer.

3.2 Sälarnas inverkan på laxbestånden

Arbetsgruppen ger en synnerligen missvisande bild av sälens inverkan på laxbestånden. Fiskpopulationer regleras inte enbart av predation, utan av en mängd andra faktorer, som t.ex. sjukdomar, tillgång till föda, samt reproduktionsmöjligheterna som människan kraftigt försämrat. Sälen äter inte enbart lax, utan även andra fiskarter, musslor m.m. Man bör även beakta, att vikaren äter betydligt mindre än gråsälen. Påståendet att sälarna i Östersjön skulle döda sammanlagt 66 milj ton fisk per år saknar grund och jämförelsen med det inhemska havsfiskets årsfångst på 104 milj ton är fullständigt irrelevant.

3.3 Åtgärder för att förebygga s.k. sälskador

Yrkesfiskarnas oro över de ökade ekonomiska förlusterna i form av sönderrivna bragder är befogad. Sälskador bör i första hand förebyggas genom utvecklande och ibruktagande av sälsäkra laxfällor. Natur och Miljö understöder varmt arbetsgruppens förslag att VFFI fortsätter och intensifierar arbetet med att utveckla sälsäkra fiskeredskap och olika metoder att skrämma bort sälar från fiskebragder. Det är motiverat att fortsätta bevilja yrkesfiskare ersättningar för dokumenterade fångstskador förorsakade av säl.

Natur och Miljö motsätter sig inte säljakt i princip, men förbundet vill fästa uppmärksamhet vid behovet av strikt jaktetik. Arbetsgruppen påpekar helt riktigt, att det finns brist på erfarna jägare. Eftersom risken för skadskjutning är stor anser Natur och Miljö, att endast jakt från ett fast underlag mot säl på ett fast underlag bör tillåtas. Ett regelbundet avlagt skjutprov bör vara en förutsättning för beviljandet av licenser. Till principerna för hållbar jakt hör även att bytet från jakten skall tas tillvara och utnyttjas.

3.4 Arbetsgruppens förslag

Arbetsgruppen föreslår att fredningstiden förkortas från nuvarande 16.10.-15.4. till 1.3.-15.4. Detta skulle innebära att jakt skulle bedrivas då gråsälarna redan sökt sig till sina förökningsplatser och fått kutar.

Arbetsgruppen föreslår vidare att säljakten borde ändras från nuvarande licensjakt till allmän jakt, där jakten avbryts av jaktmyndigheten när jaktkvoten är uppnådd. Natur och Miljö anser att det är motiverat att bibehålla nuvarande kontrollsystem, eftersom säljakten är krävande och risken för skadskjutingar är stor. Det nuvarande systemet möjliggör även kontroll av att sälar inom vissa områden inte beskattas för hårt.

Arbetsgruppen föreslår att antalet sälar som uppehåller sig tillfälligt eller permanent i Finland genom jakt skulle decimeras från nivån år 2002. Enligt Natur och Miljö skulle detta riskera sälens gynnsamma bevarandestatus. Gråsälsstammen håller fortfarande på att återhämta sig till en nivå, som skulle tillåta en normal beskattning av den årliga tillväxten. Den nuvarande jaktkvoten på 230 utgör mer än tio procent av gråsälspopulationen inom Finlands jaktområde år 2002 och är således redan nu på en tillräckligt hög nivå.

Arbetsgruppen har inte beaktat hurudana effekter en ökning av gråsälsjakten skulle ha på vikarestammen. Vid en allmän jakt finns risk för att mellan 5 och 10 % av bytet utgörs av vikare, vilket skulle vara ödesdigert för vikarestammarna speciellt i Skärgårdshavet och Finska viken.

Högaktningsfullt,

Bernt Nordman
verksamhetsledare

Taggar

Du kanske också är intresserad av...