Vi värdesätter din integritet

Vi använder cookies för att förbättra din surfupplevelse, visa personligt anpassade annonser eller innehåll och analysera vår trafik. Genom att klicka på "Acceptera alla" samtycker du till vår användning av cookies.Läs mer om de cookies vi använder.

Vi värdesätter din integritet

Vi använder cookies för att förbättra din surfupplevelse, visa personligt anpassade annonser eller innehåll och analysera vår trafik. Genom att klicka på "Acceptera alla" samtycker du till vår användning av cookies.Läs mer om de cookies vi använder.

Dina cookieinställningar har sparats.
Forststyrelsen svävar på målet i sin naturresursplan för havsområdet. Foto: Mikael Sjövall

Natur och Miljö motsätter sig brytning av järnmalm på havsbottnen

Utlåtande , Publicerat:

Natur och Miljö efterlyser ett handlingsprogram som konkretiserar hur Finland ska inrätta nya marina skyddsområden och tillmötesgå sina internationella utfästelser för att skydda 30 procent av sina havsområden.

Natur och Miljös utlåtande om Forststyrelsens naturresursplan för havsområdet

Diarienummer för begäran om utlåtande: MH 4346/2023

Natur och Miljö tackar för möjligheten att kommentera utkastet till ny naturresursplan och vill framföra följande synpunkter.

Vi välkomnar planens holistiska ambitionsnivå liksom hänvisningen till EU:s strategi för biologisk mångfald och FN:s konvention om biologisk mångfald, som förutsätter att Finland ska skydda minst 30 procent av sina havsområden före 2030.

Tyvärr saknar naturresursplanen och dess kapitel 1.4 konkreta målsättningar för hur dessa folkrättsligt bindande åtaganden ska omsättas i praktiken. Natur och Miljö efterlyser följaktligen ett handlingsprogram som konkretiserar hur arbetet med att inrätta marinskyddsområden och restaurera marina miljöer ska avancera i enlighet med Finlands åtaganden inom EU och FN.

Punkt 23 i naturresursplanen nämner utbyggnaden av marina skyddsområden (Other Effective Conservation Measures), men avsnittet saknar numeriska och handfasta målsättningar som kunde fungera som en vägkarta för var, hur och när marina skyddsområden ska inrättas för att tillmötesgå EU:s och FN:s mål.

Utbyggnaden av vindkraften till havs är välkommen med tanke på utmaningarna inom den finska klimatpolitiken. Forststyrelsen har en viktig roll i det arbetet eftersom det i praktiken är Forststyrelsen som agerar projektutvecklare och anvisar de platser där nya havsvindparker ska anläggas. Intresset för utbyggnaden av havsvindskraft i Kvarken, Bottniska viken och Bottenviken är enormt just nu. Det märks inte minst i den mängd projektplaner och aktuella tillståndsförfaranden som landar även på Natur och Miljös bord.

Natur och Miljö vill understryka vikten av att bedömningen av områden för nya vindkraftsparker görs utgående från ett möjligast omfattande regionalt helhetsperspektiv framom att bedöma vindkraftsparker enskilt från fall till fall. Vindkraften till havs ska korrelera med landskapens havsplaner. Multifunktionalitet bör gälla och främjas på områden som byggs ut med vindkraft. Vindkraftens utbyggnad till havs får inte utesluta samexistens med andra verksamheter som kan vara ändamålsenligt med tanke på den ekologiska helhetsnyttan.

Tyvärr saknar naturresursplanen konkreta spelregler och anvisningar för hur Forststyrelsen ska se till att ekosystemperspektivet omhuldas så att vindkraften inte försämrar lokala naturvärden eller påverkar förekomsten av marina arter negativt.

Naturresursplanen vill främja fiskodlingen som näringsgren i punkt 56 med argumentet att utsläppen av fosfor och kväve från fiskodlingarna har minskat de senaste åren. Trots att det har skett framsteg i branschen står fiskodlingen fortfarande för en ansenlig del av de övergödande punktutsläppen i kustregionerna. Vi efterlyser tuffare restriktioner för fiskodlingarna och motsätter oss starkt Forststyrelsens planer att utöka antalet fiskodlingar i känsliga havsområden.

Avsnittet om åtgärder för att stävja klimatförändringen i kapitel 3.2 är välkommet, men de föreslagna åtgärderna svarar inte på frågan hur Forststyrelsen har tänkt mäta och följa upp de finska havsområdenas förmåga att binda kol. Hur ska de marina kolsänkorna stärkas i praktiken, utöver den nämnda planteringen av bandtångsängar?

Avsnittet om restaureringen av viktiga lekplatser för olika fiskarter är synnerligen angeläget. Vi välkomnar dessa planer. Naturresursplanen nämner endast den havslekande harren vid namn, men nämner inte vare sig vandringssik- eller gäddbestånden som enligt aktuell forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet är mycket utsatta just nu, bland annat på grund av förstörda lekområden längs med våra kustområden. Det finns alltså all anledning att bredda de artspecifika målsättningarna i naturresursplanen.

I punkt 62 gläntar Forststyrelsen på dörren för att tillåta jakten på gråsäl och östersjövikare i naturskyddsområden. Dessa planer äventyrar de principer som ligger som grund för naturskyddet i vårt land. Enligt Helsingforskommissionen Helcoms klassificering är östersjövikaren en sårbar och rödlistad art (vulnerable, VU). Natur och Miljö anser av samma anledning att det inte finns några som helst skäl att tillåta jakt på östersjövikaren under rådande omständigheter.

Enligt punkt 65 i naturresursplanens åtgärdslista öppnar Forststyrelsen för begränsad och småskalig brytning av järnmalm på havsbottnen i finska territorialvatten. Detta är fullständigt oacceptabelt med tanke på den nedsmutsning av den marina miljön och förstörelse av havsbottnens ekosystem som malmbrytningen skulle medföra. Natur och Miljö motsätter sig alla dylika planer med eftertryck.

Med vänlig hälsning,

Camilla Sederholm

Verksamhetsledare

Natur och Miljö

Taggar

Du kanske också är intresserad av...