Foto: Tuuli Solhagen

Trasmattan en cirkulär föregångare

Förr var allting bättre. Åtminstone förstod man värdet av ägodelar, varor och material. Den gamla goda trasmattan är ett utmärkt exempel på hur man förstår materias värde och låter material cirkulera. Kläder och textilier som inte mera dög för användning – säkerligen efter flera omgångar av lappande – fick fortsätta tjäna som fotvärmare i form av en matta.

Cirkulärt tänkande är alltså ingalunda nytt. Det har bara lite glömts och anses förmodligen som mindre lockande då vi haft möjlighet att producera, konsumera och få tillgång till allt mera nytt, fint och glänsande.

Finland har som mål att cirkulär ekonomi ska utgöra grunden för ekonomin senast år 2035. Det innebär en drastisk förändring i hur man producerar och konsumerar i dagens läge. För att ändra på samhällets grund för ekonomi har industrin och stora aktörer en avgörande roll. Men även vi individer, konsumenter, människor har ett ansvar i att se över vår konsumtion och hur vi värderar det vi konsumerar.

Cirkulära val i butiken och hemma

Cirkulär ekonomi är genomskärande för hela samhället. Industrin och företag ska se till att material används på rätt sätt för rätt ändamål med rätt funktion och att materialet, råvarorna, cirkulerar från ett behov till följande. Vi individer skall se till att material hittar tillbaka till cirkeln efter att vi har använt oss av det.

På måndag firas Circular Monday som är en temadag för just cirkulär ekonomi och cirkulär konsumtion. Kampanjen uppmuntrar till att bekanta sig med cirkulära tjänster och produkter som man kan ha nytta av i vardagen. Ledorden lyder: hyr, låna, reparera, återvinn!

Låna och hyr

Genom att hyra eller låna det man behöver mera sällan slipper man köpa och äga varor. Det man äger blir lätt och dammar i hyllorna. Tänk som med bibliotek. I Finland har vi ett utmärkt system med bibliotek där man nuförtiden kan låna mycket annat utöver böckerna. Det är väl ganska naturligt att gå till bibban, låna en bok, läsa den och returnera den. Tänk om man skulle måsta köpa och äga varje bok man läser? Det poppar ständigt upp nya tjänster för att hyra olika slags konsumtionsvaror, bl.a. kläder, barnvagnar, bilar, till och med båtar! Möjligheterna är obegränsade. Ta en titt på olika hyrtjänster nästa gång du funderar på att köpa något.

Reparera, laga och fixa

Genom att reparera, fixa och laga det som gått sönder kan man få tillbaka något man först nästan trodde att man förlorat. Om jeansen spricker vid grenen är det bara att lappa byxorna! Om dragkedjan i ryggsäggen går i strul är det bara att fixa dragkedjan. Kolla in många, många fler repareringstips på Repareramera.fi. Där finns massor med enkla DIY-tips på hur du tar hand om hemelektronik, kläder, skor, heminredning med mera.

I Finland säljs årligen ca två miljoner nya smarttelefoner. Behöver vi verkligen så många nya? Enligt Sitra förorsakas i år (2021) uppskattningsvis 57 miljoner ton elektronikskrot. Det är mer än vad Kinas mur väger! Enligt en färsk rapport är elektronik i dagens läge för svårt att reparera. I första hand är det industrin och tillverkarna som ska integrera repareringsaspekten redan i designen. Ansvaret ska inte ligga på oss konsumenter. Men vi får komma ihåg att först utreda reparationsmöjligheterna och först efter det fundera på att skaffa en helt ny elektronikapparat. Och kom ihåg att sortera apparaten i elektronikåtervinningen så att värdefulla metaller och råvaror kommer i cirkulation och kan återanvändas.

Återvinn och föredra begagnat

Sveriges Naturskyddsförening publicerade tidigare i höstas en högaktuell rapport om second hand möbler. Genom att köpa en begagnad fåtölj sparar man i genomsnitt 300 kg koldioxidutsläpp och 530 kg avfall. Att klä om en soffa sparar upp till 63 % av utsläppen. Har du funderat på att köpa en begagnad soffa och helt enkelt klä om den så att den blir snygg och fräsch? Tänk alltså andra hand i första hand!

Finland är en av föregångarna inom återvinning av textilier och kläder. I Pemar öppnades i höstas en fabrik som bearbetar gamla kläder till nytt råmaterial genom att mala ner kläderna ända in på fibernivå så att den massan sedan kan förädlas till nytt material. Det är tillsvidare ännu unikt och vi får med spänning följa med resultaten av hur det fungerar i praktiken och hur slitstarkt material fabriken lyckas producera.

En ny trasmatta?

Cirkulära möjligheter finns överallt. Vi behöver bara öppna ögonen, se omkring oss och tänka om. Varor och deras material har inte endast ett användningsändamål. Material ska tjäna en tid för ett visst ändamål och till näst för något annat.

I Finland har den totala förbrukningen av naturresurser mer än fördubblats sedan 1975. Materialförbrukningen per person är bland de största i Europa. Nu gäller det att vi, du och jag, minskar på materialförbrukningen. Det är inget vi kan skylla på större nationer i fjärran länder. Genom att anamma ovanstående sätt att se och förbruka varor, kommer vi redan långt. Nyckeln är att helt enkelt köpa mindre nyproducerat. Kan det bli lika självklart som det nu har varit att köpa nyproducerat? Kan vi återgå till att låta material cirkulera lika naturligt som i en trasmatta?

Vad är ditt favorittips för en mera cirkulär vardag? Kommentera på Natur och Miljös Facebook-sida eller twittra till mig på @tuulisol. Jag vill gärna höra hur din cirkulära vardag ser ut!

17.11.2021
Tuuli Solhagen
Kommunikatör vid Natur och Miljö

Taggar