Klimatanpassning kan bland annat gå ut på att restaurera våtmarker för att bygga upp skyddszoner som fungerar som buffert för översvämningar.

Vi måste lära oss av naturen

Det blir allt viktigare att anpassa våra samhällen till klimatförändringens följder. Nu behövs transformativa åtgärder som bygger på en förståelse för hur naturen fungerar, skriver Vilma Wahlbeck.

Den internationella klimatpanelen IPCC:s senaste rapport har ett alarmerande budskap. Det räcker inte längre att motarbeta klimatförändringen. Våra samhällen måste förbereda sig inför de förändringar som oundvikligen kommer. Speciellt städerna står inför nya utmaningar, uppger IPCC.

Klimatanpassning har länge haft en underordnad betydelse i klimatpolitiken. Finansieringen av utsläppsreduktioner har av goda orsaker prioriterats i arbetet för att motverka uppvärmningen av klimatet, men räcker det till?

IPCC:s senaste rapport visar att klimatet och ekosystemen förändras i snabbare takt än förväntat och att det blir allt svårare att bromsa uppvärmningen av klimatet. Rapporten efterlyser därför fler kraftfulla satsningar på klimatanpassning, alltså en ekologisk, ekonomisk och social beredskap att anpassa sig till de risker som klimatförändringen medför.

Det ökade intresset för klimatanpassande åtgärder innebär att uppvärmningen redan har orsakat vissa oåterkalleliga förändringar av klimatet. Temat är tabubelagt eftersom insikten tvingar oss att godkänna att vi måste leva med dessa följder. Redan nu ser vi hur klimatförändringen orsakar översvämningar, stormar, värmeböljor och förlust av biodiversitet på olika håll i världen.

Såväl Förenta nationerna som Europeiska unionen har startat kampanjer som syftar till att förbättra ekosystemens förmåga att motstå klimatstörningar.

Klimatanpassning i praktiken

De ekonomiska förutsättningarna för klimatanpassning är ojämlikt fördelade. Många fattiga länder saknar ekonomiska och institutionella resurser att bygga upp sin beredskap och anpassa sig till klimatförändringens följder.

Medan vissa fattigare städer tacklas med stigande vattennivåer och översvämningar, har rikare städer redan gjort riskbedömningar och vidtagit preventiva åtgärder i flera års tid.

Klimatanpassning kan delas in i så kallade inkrementella och transformativa åtgärder. Inkrementella åtgärder innebär att man anpassar sig så att man strävar efter att till exempel behålla och värna om nuvarande system i skyddet mot översvämningar. Dessa åtgärder kan handla om att bygga skyddsvallar som kan ge tillfällig trygghet, men inte garanterar säkerhet på lång sikt. Transformativa åtgärder anpassar samhället till klimatförändringen, men siktar också på att lösa det grundläggande problemet och uppgradera våra socioekologiska system. I praktiken kan transformativa åtgärder till exempel gå ut på att restaurera våtmarker för att bygga upp skyddszoner som fungerar som buffert för översvämningar.

Att lära sig av naturen

Det går att dra intressanta kopplingar till grundläggande ekologi i olika sätt att tillämpa klimatanpassande åtgärder. En arts överlevnad baseras på dess kapacitet att anpassa sig till sin miljö. Ett mångsidigt ekosystem med komplicerade näringsvävar har högre resiliens att motstå förändringar än monokulturer.

Att överskrida miljöns bärkraft hotar olika typer av resurser. Begrepp som ekosystembaserad anpassning och naturbaserade lösningar handlar om att utveckla en förståelse för hur naturen löser problem. De moderna samhällena har hittills oftast förlitat sig på tekniska lösningar på ekologiska problem. Dessa lösningar beaktar sällan systemtänkande och kan på lång sikt vara ohållbara.

Att i stället använda sig av ekologiska lösningar på ekologiska problem kunde utgöra en hörnsten i klimatanpassningen. I städer kan man till exempel använda sig av grönområden för att reglera och filtrera dagvatten och minska på den så kallade värmeöeffekten, alltså den effekt som uppstår i uppvärmda storstadsområden som är betydligt varmare än den omgivande miljön.

Satsningen på klimatanpassning i högre grad än tidigare betyder att vi bygger upp en beredskap för nuvarande och kommande förändringar. I bästa fall leder dessa satsningar till en win-win situation, där användningen av ekosystembaserad anpassning förbättrar våra levnadsförhållanden, ger en mångsidig beredskap och motarbetar klimatförändringen.

Vi har nått en punkt där alla kommer att känna av och uppleva följderna av klimatförändringen, trots att vi lyckas minska på utsläppen. Det här innebär att vi måste tillämpa ett annat perspektiv än tidigare. I stället för att bekämpa naturen borde vi lära oss hur naturen kan rädda oss.

Vilma Wahlbeck

Miljövetarstuderande och praktikant vid Natur och Miljö

Taggar

Du kanske också är intresserad av...