Miljölöftena bör uppfyllas vid budgetförhandlingarna

Ärade ministrar i Petteri Orpos regering

22.8.2023

MILJÖLÖFTENA BÖR UPPFYLLAS VID BUDGETFÖRHANDLINGARNA

Den första budgeten mäter regeringens verkliga värderingar – även när det gäller naturhandlingar. Rubrik 7.5 i regeringsprogrammet lyder "Finland värnar om sin värdefulla natur" och där under lovas att “genom sin naturpolitik fullgör Finland internationella åtaganden”.

Regeringen måste omedelbart vid den första budgetförhandlingen säkerställa finansieringen av åtgärder för naturen och skapa förutsättningar för skyddet av värdefulla statsägda skogar.

I Finland pågår en våg av gröna investeringar som drivs av landets starka klimatmål. Till och med FN:s generalsekreterare Antonio Guterres har hänvisat till målet om koldioxidneutralitet 2035 som ett exempel som alla bör eftersträva. Att trovärdigt upprätthålla detta anseende kräver aktiva åtgärder.

I den nyaklimatårsberättelsen konstateras att klimatmålen inte kan uppnås utan ytterligare betydande åtgärder. Orpos regering bör därför följa Helsingforsprinciperna i den av Orpo inrättade Finansministrarnas klimatkoalition och budgetera i linje med klimatåtagandena (Princip 1: Vi ser till att praxis och politiska åtgärder stöder Parisavtalets mål).

Miljöorganisationernas huvudkrav inför höstens budgetförhandlingar 2023

• Minskningarna av finansieringen för naturskydd måste hävas.
  Den föreslagna nedskärningen av finansieringen för naturskydd är så mycket som 38 % jämfört med finansieringen under Marins regeringstid.
  
  Den verkliga nedskärningen måste hävas under förhandlingarna eftersom exempelvis de omfattande skyddsprogrammen METSO, Helmi, Nousu och Vattnens tur, programmet för effektiverat vattenskydd, vilka regeringsprogrammet åtar sig att fortsätta, kräver kontinuitet och tillräcklig finansiering för att nå sina mål.

• Utrymme för nedskärningar finns att hitta i stöd som är skadliga för miljön.
  Kanslichefernas centrala budskap inför regeringsskiftet var att miljöskadliga subventioner bör styras om för att stöda en grön omställning och social hållbarhet.
  
  Exempelvis vore det lämpligt att avstå från återbäring av energiskatt inom jordbruk (48,5 milj. € år 2023), skattesubventioner för torv (121 milj. €), skattebefrielse för träbaserade bränslen (418 milj. €) och stöd för regionala flyg (18 milj. €), samt fortsätta med en konsekvent stärkning av beskattningen av fossila bränslen. Däremot strider sänkningen av CO2-komponenten för fordonsskatt och bränsleskatt (totalt 150 milj. €) mot både klimatmålen och god ekonomisk förvaltning.

• Åtgärder för att rätta till klimat- och naturskulden måste påbörjas omedelbart.
  Finlands utsläppsklyfta och de resulterande kostnaderna ökar, samtidigt som förlusten av biologisk mångfald ökar ännu mer, om inte regeringen vidtar rättelseåtgärder särskilt när det gäller finansieringen av klimatåtgärder inom markanvändningssektorn och fördelningssektorn, samt ägarstyrningen över Forststyrelsen.
  
  Finland behöver snarast en ny klimatplan för markanvändningssektorn för att rädda nettosänkorna samt en plan för att anskaffa kolsänkor för att kompensera för skulden som bildas under perioden 2021–2025. Dessa åtgärder bör återspeglas bland annat genom sänkta intäktsmål för Forststyrelsen, stöd för våtmarksodling, restaureringsåtgärder för torvmarker och naturvård i ekonomiskogar samt snabb implementering av avgifter för ändringar i markanvändningen. I budgetbesluten bör även säkerställas att gång- och cykeltrafik samt järnvägs- och busstransport görs mer attraktiva för att inte öka klyftan i ansvarsfördelningssektorns utsläpp.

• Oersättliga nationella tillgångar måste skyddas.
  Naturtillståndet och gamla skogar som redan har lokaliserats på statens marker måste omedelbart skyddas från avverkning genom beslut under hösten 2023.
  
  Detta och annan hållbar skötsel av natur- och klimatsmarta skogstillgångar kräver att Forststyrelsens avkastningsmål minskas och ägarstyrningen klargörs i samband med budgetförhandlingarna.

• Smidigare tillståndsgivning kräver en stark miljöförvaltning.
  En smidig och rättssäker tillståndsgivning samt tillsyn kräver en stark, oberoende och tillräckligt resursstark miljöförvaltning.
  
  Enligt statsrådets egen utredning från år 2021 beror den största enskilda orsaken till fördröjningar i tillståndsgivningen på myndigheternas arbetsbörda. En regional reform av miljöförvaltningen kan vara värd att stödja, förutsatt att resurserna stärks och övervakningen av de allmänna intressen säkerställs som en lagstadgad uppgift för statliga myndigheter.

Klimat- och naturåtgärder är en viktig budgetering, eftersom naturen utgör grunden för all ekonomi.

Högaktningsfullt

Liisa Rohweder, generalsektrerare, WWF Finland

Hanna Halmeenpää, ordförande, Finlands naturksyddsförbund

Touko Sipiläinen, landschef, Greenpeace

Joel Lindholm, ordförande, Natur och Miljö

Aki Arkiomaa, verksamhetsledare, Birdlife Finland

Riku Eskelinen, verksamhetsledare, Luontoliitto

Mera information:

Raija-Leena Ojanen, juridisk rådgivare, WWF Finland

Paloma Hannonen, miljöchef, Finlands naturksyddsförbund

Kaisa Kosonen, klimatexpert, Greenpeace

Joel Lindholm, ordförande, Natur och Miljö

Taggar