Ny förvaltningsplan för sälstammen får inte utöka jakten

Natur och Miljös utlåtande om förslag till ny förordning och tillhörande förvaltningsplan för sälstammarna i Östersjön, VN/9272/2023

Natur och Miljö tackar för statsrådets begäran om utlåtande och framför följande synpunkter.

Utkastet till ny förvaltningsplan för sälstammarna i Östersjön är problematisk i många avseenden. För det första sätter förslaget stopp för avsikten att grunda fler skyddsområden för gråsälen och östersjövikaren. För det andra vill Jord- och skogsbruksministeriet underlätta jakten på säl genom att luckra upp nuvarande bestämmelser som reglerar jakten (kapitel 2.5).

Detta är oroväckande eftersom det innebär att förvaltningsplanen i första hand är en plan som vill utöka jakten på säl i stället för att utveckla skyddsåtgärder som skulle värna om sälbeståndens gynnsamma status.

Trots att Jord- och skogsbruksministeriet konstaterar att östersjövikarens fortplantning kommer att försvåras på grund av isfria vintrar vill ministeriet paradoxalt nog utöka jakten på östersjövikaren och därtill förlänga jaktperioden i januari. Dessa planer är inte förenliga med god förvaltning, hållbart naturskydd eller en korrekt lägesbedömning.

Enligt Helsingforskommissionen Helcoms klassificering är östersjövikaren en sårbar och rödlistad art (vulnerable, VU). Natur och Miljö anser av samma anledning att det inte finns några som helst skäl att tillåta jakt på östersjövikaren under rådande omständigheter.

Gråsälspopulationen har repat sig i de finska kustområdena de senaste 5 åren, men beståndet är fortfarande sårbart och utsatt för extern påverkan. Enligt WWF:s kalkyler ökade beståndet på gråsäl inte nämnvärt åren 2006–2016. På grund av övergödningen och förekomsten av miljögifter har gråsälbeståndet i Östersjön minskat med cirka 60 procent under det senaste seklet.

Övergödningen har lett till en situation där allt fler fiskbestånd minskar i omfattning, vilket aktualiserar konflikter mellan yrkesfiskare och sälar. Den bakomliggande orsaken till problematiken stavas alltså övergödning. Natur och Miljö anser av samma anledning att det bästa sättet att främja samexistensen mellan yrkesfiskare och sälar är att åtgärda övergödningen.

Av dessa skäl finns det ingen anledning att höja den nuvarande jaktkvoten på gråsäl som omfattar 1050 individer. Jaktkvoten för gråsäl bör tvärtom sänkas.

Natur och Miljö välkomnar däremot Jord- och skogsbruksministeriets planer på att vidareutveckla stödåtgärder till yrkesfiskare för att minimera fiskarnas ekonomiska förluster som orsakas av gråsäl. Förslagen är i linje med Nordiska ministerrådets utredning ”Mitigating a social conflict between seal, conservation and fisheries in the Baltic Sea”, 2023.

Naturresursinstitutet Lukes forskare som deltog i utredningen har därtill utvecklat och testat sälskrämmor som kunde användas i större utsträckning, förutsatt att den finska staten höjer subventionerna för införskaffningen av tekniska hjälpmedel.

Enligt Naturresursinstitutets utredning om metoder som syftar till att lindra konflikterna mellan sälar och fiskerinäringen (Hylkeiden ja kalatalouden välisten konfliktien lieventämiskeinot, 81/2022), är de nuvarande ersättningsnivåerna otillräckliga eftersom de inte sporrar yrkesfiskarna till att investera i sälskrämmor eller sälsäkra fiskeredskap. Detta missförhållande bör rättas till snarast.

Utkastet till ny sälförvaltningsplan som helhet övertygar inte Natur och Miljö. Vi efterlyser starkare skyddsåtgärder, en skrinläggning av planerna på utökad jakt och höjda ekonomiska ersättningar till yrkesfiskare för skador orsakade av gråsäl.

Med vänlig hälsning,

Camilla Sederholm

Verksamhetsledare

Natur och Miljö rf.

Taggar