Regeringen utarbetar en ny förordning om klimatdeklarationer för byggnader. Natur och Miljö anser att beräkningen av kolsänkor och kollager ska ses över. Foto: Mikael Sjövall

Utlåtande om klimatdeklaration för byggnader

Utlåtande , Publicerat:

Vi ifrågasätter att byggnadsplatsens naturliga kolsänkor och kollager inte beaktas i beräkningen av koldioxidavtrycket.

Natur och Miljö välkomnar att en förordning om klimatdeklarationer för byggnader utarbetas. Vi noterar en del brister i förslaget och vill framföra följande kommentarer:

Allmänt

Planeringen av den byggda miljön spelar en central roll vid övergången till ett klimat- och naturpositivt samhälle. Byggnation bidrar i dag avgörande till klimatkrisen och en överkonsumtion av naturresurser för material och energi, och därtill i många fall också till förluster av naturliga kolsänkor, livsmiljöer och arter vid byggnadsplatsen.

Det skulle vara viktigt att med förordningen kunna styra byggnation till områden där nettonyttan för positiv klimatpåverkan är störst, eller åtminstone inte helt bortse från den klimatskada som förlust av kolsänkor på grund av byggnation medför.

Samtidigt, så borde inte analys av byggnadsplatsens klimatpåverkan få ske på bekostnad av ignorans av andra naturvärden, då vi parallellt med klimatkrisen också bevittnar en akut kris med en skenande förlust av biologisk mångfald. Enligt det nuvarande förslaget har man valt att fokusera nästan uteslutande på utsläpp av växthusgaser. Genom att beakta också de naturliga kolsänkornas betydelse för klimatet skulle förordningen få ökad trovärdighet.

2 Kap. Koldioxidfotavtryck

Vi ifrågasätter att inte byggnadsplatsens naturliga kolsänkor och kollager beaktas i beräkning av koldioxidfotavtryck för byggnadsplatsen.
Till faktorer som ingår i beräkningen av nybyggnations kolfotavtryck skulle det vara viktigt att lägga till: förlust av naturligt förekommande kolsänka eller kollager från byggplats.

I praktiken betyder detta skog, träd eller annat motsvarande grönområde. Då förlust av redan existerande kolsänka eller kollager räknas med, skulle detta inverka motiverande för stads- och byggnadsplanerare att styra byggnation så att existerande grönområden bevaras i möjligast stor utsträckning.

Det är förstås avgörande att det, förutom bara krav om att kalkylera kolavtrycket, genom regelverk införs tillräckligt strikta gränsvärden för kolavtryck.

12§ Aktiviteter på byggnadsplatsen

Vi ifrågasätter att förordningen så starkt fokuserar på enregiförbrukning och transporter av byggnadsmaterial, men inte alls beaktar ativiteternas påverkan på redan existerande naturliga kolsänkor och kollager. Vi ser en utveckling av transporter till fossilfria och utsläppsfria lösningar i samhället. Däremot så anser vi att bortfall av naturliga kolsänkor vid byggnadsplatser i många fall nonchaleras och är ett problem som det skulle löna sig att styra upp med förordningen.

3 Kap. Koldioxidhandavtryck

14 § Beräkning av koldioxidhandavtryck och 21 § Planterat trädbestånd

Beaktande av byggnaders koldioxidhandavtryck är en god idé. Det nuvarande förslaget (14§ D6) är ändå bristfälligt då det inte innefattar besparing av naturligt förekommande träd vid byggnadsplatsen, endast nyplanterade träd.

Då förslaget beaktar endast planterade trädbestånd i detaljplaneområdet, men inte bevarande av redan existerande trädbestånd leder detta till två snedvridningar av analysens tillförlitlighet i praktiken. A) den klimatskada som uppstår med bortfall av redan existerande naturliga kolsänkor och kollager osynliggörs och B) klimatnyttan av bevarande av existerande naturliga kolsänkor och kollager räknas ej till godo för klimathandtrycket.

Den här bristen leder till ett trovärdightetsproblem för förordningen då A) klimatnyttan av ett nyplanterat träd inte på medellång sikt motsvarar klimatnyttan av ett existerande storvuxet träd. B) Det är sällan möjligt att ersätta bortfall av existerande träd med motsvarande mängd nyplanterade träd, då byggnadsplatsen/byggnaden kommer att uppta en del av den tidigare trädbevuxna markytan.

Vi anser att existerande trädbestånd måste beaktas i kalkyler för såväl koldioxidhandavtryck som -fotavtryck, eftersom förordningen då skulle styra markplaneringen till områden med största nettoklimatnytta och fungera mera rättvisande gällande klimateffekterna av sparade och avverkade träd.

Vi stöder kravet på att beräkna koldioxidhandavtrycket som beskrivs i förordningen bl.a. såtillvida att det (D1) uppmuntrar branschen att välja lösningar som främjar cirkulär ekonomi och återvunna material för byggnation och renoveringar, (D4) träbyggande och (D6) med tillägg av beaktande av redan existerande träd.

19§ Byggprodukters kollager
Vi understöder att tidsperspektivet för byggnaders livslängd och beräknande av kollager sätts till minst 100 år.

Camilla Sederholm
Verksamhetsledare
Natur och Miljö

Taggar

Du kanske också är intresserad av...