Naturskyddsorganisationerna kräver: jordbruksstöden skall gynna miljön

BirdLife Finland, Natur och Miljö och Finlands naturskyddsförbund har publicerat en Färdplan för hållbart jordbruk och utmanar alla inom jordbrukssektorn att ta ställning till hur jordbruksstöden (CAP) borde riktas så att jordbruket gynnar miljön. I färdplanen sammanställer vi aktuell forskning och presenterar konkreta förslag på miljöåtgärder som kan styras genom jordbrukspolitiken under programperioden 2021–2027.

Organisationerna efterlyser offentlig diskussion om hur vi i Finland kan dra nytta av ramarna för stödprogrammen. Jordbruksstödens miljöpåverkan har inte diskuterats tillräckligt, trots att jordbruksstöden är den största utgiften i EU:s budget och en betydande inkomstöverföring i vårt land. Naturskyddsorganisationerna föreslår att stöden borde styras så att de ger största möjliga miljöfördelar. På det sättet gynnar de hela vårt samhälle.

Tapani Veistola, specialsakkunnig på Finlands naturskyddsförbund, sammanfattar visionens målsättning med att vi med hjälp av åtgärdsförslagen i färdplanen kan minska på jordbrukets koldioxidutsläpp med en femtedel fram till år 2027.

”Den mest kostnadseffektiva åtgärden är att inte röja torvmark till nya åkrar för gödselspridning. Om gödseln används till att producera biogas, kan den användas som energi i byggnader och trafiken. De nuvarande åkrarna kan också odlas klimatvänligare och en del av åkrarna kan återställas och beskogas.”

Trenden av minskande biologisk mångfald, klimatförändringen och hoten mot vattenmiljöer måste stoppas, och här spelar jordbruket en avgörande roll. Organisationerna betonar att åtgärdsförslagen som presenteras i färdplanen baserar sig på forskningsresultat och har testats i pilotprojekt.

Jordbrukets näringsutsläpp orsakar övergödning i våra inlandsvatten och i Östersjön. Dessa utsläpp måste minska om vi vill fortsätta bada i rent vatten som är fritt från blågröna alger. Bernt Nordman, verksamhetsledare på Natur och Miljö, menar att jordbruksstöd borde användas till att ersätta kostnader för att anlägga skyddszoner vid vattendrag eller för att åkrarna skall odlas så att jorden är täkt av växter året om.

”Det är ytterst viktigt för miljön att vi styr stöden rätt. Skyddszoner har visat sig vara en effektiv åtgärd, bara de riktas rätt, alltså till sluttande åkrar, som ligger nära vattendrag.”

Jordbruket spelar en livsviktig roll också för tiotals fågelarter, och idag utarmas åkerfåglarnas bestånd. Läget är särskilt akut för insektätande fåglar, säger Teemu Lehtiniemi, fågelskyddschef på BirdLife Finland.

”Alla svalarter har blivit utrotningshotade på grund av att den biologiska mångfalden minskar i jordbruksmiljöer. Ett sätt att snabbt hjälpa fåglarna är att öka andelen av ekologisk odling.”

Läs visionen på båda språken här:

Färdplan för hållbart jordbruk

Kestävän maatalouden tiekartta

Taggar