Inbegärt utlåtande om förslaget till nationell bioavfallsstrategi

Natur och Miljö har bekantat sig med förslaget till nationell bioavfallsstrategi och vill som sin åsikt framföra följande:

1. Allmänt

Målsättningen med uppgörandet av en bioavfallsstrategi är att minska mängden biologiskt nedbrytbart avfall som deponeras på soptippar. Enligt den år 2002 reviderade nationella avfallstrategin skall endast 20 % av det biologiskt nedbrytbara samhällsavfallet föras till soptipp år 2010. Natur och Miljö understöder denna ambitiösa målsättning, men vill samtidigt betona, att bioavfallsstrategins åtgärder måste överensstämma med miljöpolitikens övergripande målsättningar och avfallslagens principer. I detta hänseende är förslaget till bioavfallsstrategi bristfälligt.

I enlighet med EU:s avfallsdirektiv omfattar arbetsgruppens förslag förutom bioavfallet i samhällsavfallet även alla andra typer av biologiskt nedbrytbart avfall från bl.a. jordbruket, skogsindustrin och byggsektorn. De största utmaningarna gäller samhällsavfallet, som kommer från en stor mängd små källor. Därtill består den biologiskt nedbrytbara fraktionen av samhällsavfallet (83 %) av många olika material: papper, kartong, fiberförpackningar, bioavfall, trä och textilavfall.

Natur och Miljö anser, att arbetsgruppen inte tillräckligt noggrant analyserat möjligheterna till reducering och materialåtervinning för respektive avfallsfraktion. I stället föreslår arbetsgruppen betydande investeringar i avfallsförbränning som en centralt element i bioavfallsstrategin.

Arbetsgruppens betänkande präglas av en alltför snäv och teknisk syn på avfall. I betänkandet uppfattas avfall som något nödvändigt ont som bör behandlas så att det inte innebär oöverkomliga sanitära eller ekonomiska problem. Natur och Miljö vill framhålla, att avfall bör ses som den andra sidan av vår konsumtion. Det är frågan om resurser som av olika anledning har klassificerats som avfall. Avfallshanteringens stora utmaning är att så litet material som möjligt blir avfall.

2. Befrämjande av avfallsreducering

Avfallsreducering är den miljömässigt bästa strategin för avfallspolitiken. Reducering skall prioriteras enligt såväl EU-direktivet och den finländska avfallslagen. Arbetsgruppen hade i uppdrag att även analysera avfallsreducering som ett alternativ till deponering på soptipp. Detta har arbetsgruppen emellertid inte gjort, utan i stället hänvisar den endast till den nationella avfallsstrategins allmänna reduceringsmålsättning på 15 % av den beräknade totala avfallsmängden år 2010.

Målsättningen verkar anspråkslös med tanke på att de beräknade avfallsmängderna bygger på antagandet att avfallsmängderna växer om hela ekonomin växer. Således skulle den totala mängden samhällsavfall år 2010 trots reduceringsåtgärder vara drygt tio procent större än år 2000 (tabell 1, sid 15).

Arbetsgruppens förbiseende av avfallsreducering är beklagligt med tanke på att regeringen i sin miljöpolitik prioriterar miljöanpassningen av produktions- och konsumtionssystemen. En central målsättning är att höja ekoeffektiviteten och minska materialflödena, vilket även inverkar på avfallssektorn. Finland bör i enlighet med Johannesburgkonferensens åtgärdsprogram eftersträva att bryta kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och miljöbelastning. Natur och Miljö ifrågasätter därför arbetsgruppens utgångspunkt, att avfallsmängderna även i framtiden skulle växa i takt med BNP.

3. Återvinning enligt avfallslagens hierarki

Förslaget till bioavfallsstrategi betonar energiutvinning av avfall på bekostnad av materialåtervinning. Natur och Miljö anser, att arbetsgruppen inte i tillräckligt grad beaktat möjligheterna att effektivera materialåtervinningen av kartong och papper. Förbundet efterlyser en noggrannare analys av hur återvinningen av bl.a. kontorspapper, returpapper från hushåll, kartong och dryckesförpackningar kunde förbättras. I förslaget klumpas papper och kartong ihop med trä på ett sätt som ger missvisande argument för avfallsförbränning.

En eventuell utveckling av energiutvinning av avfall bör i fösta hand gälla plastavfall, som emellertid inte omfattas av bioavfallsstrategin. Det är acceptabelt att bränna träavfall, samt sådant pappers- och kartongavfall som inte lämpar sig för materialåtervinning. En miljömässig förutsättning för förbränning är emellertid att bränslet är tillräckligt rent. Det är högst tvivelaktigt att produkterna från de föreslagna förbehandlingsanläggningarna för blandavfall skulle uppfylla renhetskraven.

4. Grundstrategi för avfallshanteringen

Arbetsgruppen föreslår, att bioavfallsstrategin skall baserar sig på modellstrategi 2, som betonar förbehandling av blandavfall i stora enheter. Natur och Miljö anser, att alternativ 1, som baserar sig på källsortering, är att föredra. Detta alternativ ger de bästa utgångspunkterna för materialåtervinning och biologisk behandling av bioavfall. Avfallshanteringen bör bygga på principen, att inte blanda olika slags avfall, som skall utnyttjas på olika sätt. Fungerande källsortering ger ett bättre resultat är industriell avfallssortering. Källsortering ger även avfallsproducenterna bättre förutsättningar och incentiv att reducera sitt avfall.

5. Biologisk behandling

Arbetsgruppen är alltför försiktig i sin bedömning av möjligheterna att utveckla den biologiska behandlingen av bioavfall. Arbetsgruppen hänvisar bl.a. till problem med att hitta användning för kompostmylla. Detta är emellertid ingen oöverkomligt problem. Större vikt bör fästas vid att undvika skadliga ämnen i bioavfallet. Ju renare slammet och kompostmyllan är, desto mer användbart är materialet. Myllan från MB-anläggningarna skulle vara av betydligt sämre kvalitet är den som kommer från källsorterat bioavfall.

Natur och Miljö anser, att arbetsgruppen kraftigt underskattat möjligheterna att utvidga rötningen av bioavfall. Rötning är en bra behandlingsmetod, som ger biogas som kan utnyttjas för energiproduktion. Rötning lämpar sig också för biologiskt avfall av lös konsistens, som enligt arbetsgruppens förslag fortfarande skulle placeras på avstjälpningsplatser.

6. Sammanfattning

Arbetsgruppen har inte i tillräcklig grad utrett möjligheterna till reducering och materialåtervinning av biologiskt nedbrytbart samhällsavfall. Innan dessa åtgärder, som enligt avfallslagen och EU:s avfallsdirektiv skall prioriteras, har vidtagits, är det enligt Natur och Miljö förhastat att göra de föreslagna betydande investeringarna i industriell avfallssortering och förbränning. Den fortsatta beredningen av bioavfallstrategin bör basera sig på modellstrategi 1, där källsortering har en central roll. I övrigt stöder förbundet de föreslagna åtgärderna.

Högaktningsfullt,

Verksamhetsledare Bernt Nordman

Taggar